31 januari 2026

Oscar Lafontaine varnar för tysk russofobi

Oscar Lafontaine


Oscar Lafontaine är en av Tysklands mest meriterade politiker. Från 1985 till 1998 var han ministerpresident i delstaten Saarland. Han var socialdemokraternas förbundskanslerkandidat i förbundsdagsvalet i Tyskland 1990, och från 1995 till 1999 deras partiordförande. Efter 1998 års förbundsdagsval blev han Tysklands finansminister, men avgick 1999 efter en konflikt med den dåvarande förbundskanslern Gerhard Schröder.

Sedan 2005 har han representerat andra rörelser, till vänster om socialdemokratin.  I den här artikeln synar han de historiska rötterna bakom Tysklands pågående upprustning som rider på en våg av russofobi.

Busch säger nej till kärnvapen i Sverige


Ebba Busch (kd) gjorde i SVT:s "30 minuter" klart att förslagen att skaffa kärnvapen  i Norden alterativt att avtala med Frankrike och Storbritannien om att placera kärnvapen här inte är realistiska,


Henns utspel att det inte är ”realistiskt” med kärnvapen på svensk mark i framtiden kommer på förekommen anledning.

Macrons piratdåd misslyckades


För andra gången har den franska örlogsflottan på order av president Emmanuel Macron försökt lägga beslag på en oljetanker med rysk olja utanför Frankrikes kust, på internationellt vatten.


Enligt Macron skedde beslaget av M/S Grinchen, med indisk besättning, i enlighet med FN-stadgan och FN:s havsrättskonvention, vilket var en dunderlögn.

30 januari 2026

Lavrov: Zelenskyj otillräknelig


Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kallade i går Kievregimens ledare, Volodymyr Zelenskyj,  "otillräknelig" sedan denne fastställt "50 000 döda ryssar i månaden" som den "optimala nivån" för Kiev.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdade i en intervju med turkiska medier att Volodymyr Zelenskyj nyligen uppmanat till dödandet av 50 000 ryssar, enligt RBC.

29 januari 2026

Hotar Iran USA?


I fyra timmar grillades i går USA:s utrikesminister Marco Rubio i kongressen. Han tvingades förklara motiven för ett angrepp på Iran som väntas inom de närmaste dygnen.

Denna gång lyder dunderlögnen så: Iran hotar de 40 000 USA-soldater som finns utplacerade i Mellanöstern - runt Iran.

De krav som USA ställer för att avstå från ett anfall är:

Vad Ukraina fått av väst

Den ryske militärexperten Andrej Ilnitskij nämnde igår i TV-programmet "Det stora spelet" (ryska TV1) några siffror som visar omfattningen av det västliga stödet till Ukrainakriget.

Enligt hans beräkningar har det totala militära stödet till Ukraina (på 300 miljarder dollar) varit 150% större än USA:s totala militära bistånd till Sovjetunionen under andra världskriget (den s k land-lease-hjälpen).

Totalt har väst levererat 385 stridsvagnar. Frankrikes eget bestånd av stridsvagnar är 200  och då är Frankrike Europas största krigsmakt efter Ryssland. Tyskland har 250, Storbritannien 150 och Italien 200.

Totalt har väst levererar 40 luftvärnskomplex av typen Patriot eller motsvarande, till en kostnad av 1 miljard dollar styck. Frankrike har 10 sådana  komplex, Storbritannien 10, Tyskland 22 och Italien noll. Det betyder att Ukraina har fått nästan lika många som finns kvar i Europas stora nationer.

Totalt har väst levererat 100 stridsflygplan. Frankrike har 200 flygplan, Storbritannien 140 och Tyskland 140.

Slutsatsen är att väst verkligen haft en inriktning på att tillfoga Ryssland "ett strategiskt nederlag". Att det sedan misslyckats visar att målsättningen byggt på felbedömningar av Ryssland. Eller på trans-atlantisk hybris om man så vill.

Stefan Lindgren






Polen vill stänga Starlink i Ukraina

Elon Musk kallar Polens försvarsminister för en "dreglande idiot".

Elon Musks system av kommunikationssatelliter Starlink har återigen blivit ett tvisteämne mellan EU och USA. Polens utrikesminister Radosław Sikorski anklagar Elon Musk för att inte ha hindrat den ryska militären från att använda systemet, som finansieras av Polen, och kräver att det ska stängas i Ukraina.

Hur använder de ryska väpnade styrkorna Starlink, och varför kan varken Kiev eller Washington ändra situationen?

28 januari 2026

Äventyrligt kärnvapenutspel av Tidölaget


Den svenska regeringen för samtal med Storbritannien och Frankrike om att dessa båda kärnvapenmakter ska utsträcka sina "tjänster" till Sverige, rapporterar Telegraph.

För Sverige vore detta det stöd som snaran ger den hängde. Det skulle i  ännu högre grad göra Sverige till måltavla i ett möjligt kärnvapenkrig.

Drönarsvärmar väntar USA-flottan

En iransk Shahed-drönare. Den anses så effektiv att Pentagon försökt byggt kopior.

En militär drönarexpert har varnat för att iranska drönarsvärmar utgör ett "trovärdigt hot" mot amerikanska marina tillgångar av hög värde, då USA enligt uppgift försöker möjliggöra en militär uppbyggnad i Västasien.

Cameron Chell, VD och medgrundare av Draganfly, ett företag som designar och tillverkar drönare, berättade för Fox News Digital i en kommentar som publicerades på söndagen att Islamiska republikens växande beroende av obemannade system skulle kunna användas till att angripa fartyg som hangarfartyget USS Abraham Lincoln.

27 januari 2026

Weidel kräver pengarna tillbaka



Den tyska AfD-ledaren Alice Weidels tal i Heilbronn, Baden-Württemberg, i förra veckan blev ett hårt angrepp mot de regerande tyska ledarnas krigspolitik.


Istället för att fortsätta att skicka miljarder till Ukraina kräver Weidel pengarna tillbaka, bl.a. ersättnng för den de sprängda Nortd Stream-gasledningarna.

Med EU mot medeltiden


EU:s utrikeschef Kaja Kallas kallar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för en "diktator".


Men själv har Kallas i december skrivit under ett dekret som svartlistar fyra journalister och icke EU-medborgare från att besöka EU.

Uppladdning mot Iran

Samtidigt som en stor amerikansk örlogsflotta närmar sig Persiska viken levererar US Air Force C-17A Globemaster III militära transportflygplan last till Mellanöstern från Robert Gray-flygfältet, som bland annat används av Army Air Defense Regiment vid Fort Kavazos i Texas, vilket följer av data från Flightradar24 och ADS-B Exchange flygresurser.

Fort Kavasos är hem för 62nd Air Defense Artillery Regiment, som har Patriot luftvärnsmissilsystem och THAAD-missilförsvarssystem utformade för att stoppa ballistiska missiler.

Under de båda senaste dagarna har amerikanska transportflygplan genomfört sex flygningar, bland annat på måndagen till Muwaffak Salti-basen i Jordanien och en flygning till Prince Sultan-basen i Saudiarabien.

Som rapporterats av Wall Street Journal, med hänvisning till amerikanska tjänstemän, utplaceras ytterligare luftförsvarssystem till Mellanöstern för att skydda mot möjliga iranska motattacker vid en amerikansk militär operation.

I klartext: USA planerar för ett nytt bombkrig mot Iran. Denna gång helt utan förevändningar. President Trump hävdar att han slog ut Irans kärnteknikanläggningar i det förra kriget (12-dagarskriget i juni 2025). I början av januari hotade han att bomba Iran med hänvisning till oroligheterna, men meddelade senare Irans ledning att hotet återkallades.

warandpeace.ru

26 januari 2026

Schröder beklagar "demonisering" av Ryssland

 

Tysklands f d förbundskansler (1998-2005) Gerhard Schröder (SPD)  beklagar "demoniseringen" av Ryssland.

"Ryssland är inte barbarernas land", skriver Gerhard Schröder i en gästkrönika i Berliner Zeitung.

Allt mindre dollar i valutreserver

 

Detta diagram från Bloomberg News visar hur världen gradvis har bytt ut dollar mot andra valutor i sina valutareserver.

Från nära 65 % vid millenieskiftet har andelen dollartillgångar sjunkit till ca 40 %. För tytdlighetens skull: varje dollar som ligger i andra länders valutareserver är en kredit given till USA.

Washingtons "resoluta realism"


Pentagon har publicerat en ny nationell försvarsstrategi, NDS-2026. Som Pentagon ser det idag offrades under Joe Biden amerikanska nationella intressen och militär makt för "luftslott i en regelbaserad ordning" och "storslagna nationsbyggande projekt".

Nu kommer ”interventionism, oändliga krig, regimskifte och nationsbyggande” att avskaffas, och militärpolitiken kommer att byggas på principerna ”fred genom styrka”, ”Amerika först” och pragmatisk realism, heter det.

25 januari 2026

Kina ändrar allt


I den här videon möter den norske professorn Glenn Diesen sin amerikanske kollega Richard Wolff, som driver tesen Kina ändrar allt.

Det är en handling som ser ut som en tanke att Pentagon just publicerat ett säkerhetsdokument som slår fast att Kina inte är USA:s största motståndare. Medvetenheten smyger sig på att Kina inte kan hållas tillbaka som man en gång gjord med Sovjetunionen.




24 januari 2026

Satir mot översittare



I gårdagens upplaga av Fjodor Lukjanovs "Internationell krönika" på ryska TV-kanalen Pjervyj skildras återkommande världshändelser i karikatyrer. Här ett urval från Davosveckan.

USA och EU:s hyckleri om "regler"

Francesco Sylos Labini är fysiker och forskningschef vid Enrico Fermi Research Center i Rom. År 2025 tilldelades han titeln hedersprofessor vid Institutet för teknologi på Sumatra (Indonesien). Han kommenterar regelbundet politiska händelser i italiensk press. Denna artikel är hämtad ur  Il Fatto Quotidiano.

Skillnaden mellan FN:s internationella rätt och den så kallade ”regelbaserade internationella ordningen” (rules-based international order, Rbio) är inte bara konceptuell: den är väsentlig och politiskt avgörande.

23 januari 2026

Jeffrey Sachs om Grönland, Davos, Iran...



Den här intervjun med den amerikanske ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs är ett nödvändigt korrektiv till gängse medias rapportering från Davos och Grönlands-krisen.

Det mest uppseendeväckande Sachs säger är att Scott Bessent, USAs finansminister, i en intervju medgett att det var USA som fick den iranska valutan att kollapsa i december.

Nya vapen förlänger Ukrainakriget

Ett norskt Nasams-komplex går upp i rök på Zaporozjefronten.

Natten till den 23 januari höll Rysslands president Vladimir Putin samtal med en delegation av representanter från USA:s president Donald Trump i Kreml.


Enligt den ryske presidentens medhjälpare Jurij Usjakov var mötet "innehållsrikt, konstruktivt och uppriktigt".

Samtidigt hotar en upptrappning av kriget då västmakterna pumpar in nya vapen i Kievregimen och löper amok mot fartyg som fraktar rysk olja.

22 januari 2026

Trumps nya hot mot Europa

Donald Trump sade på torsdagen USA kommer att vidta hårda motåtgärder om europeiska länder börjar sälja amerikanska statspapper för att sätta press på USA.

Trumps uttalande kom en dag efter att han övergav planerna på att införa höga tullar på europeiska länder som en del av hans försök att att lägga beslag på Grönland.

Tidigare rapporterade amerikanska media att Trump verkade vara besviken över nedgången på aktiemarknaden i samband med hans hot om att ta över Grönland militärt, om så krävdes.

I tisdags, när Trump ännu stod fast vid sitt invasionshot, sjönk Wall Street’s index S&P 500 med nära 2,1 procent.  Nasdaq Composite föll nära 2,4 procent och Dow Jones industriindex nära 1,8 procent,

Det var största fallen sedan oktober.

USA-dollarns värde sjöng 0,8 procent mot en korg av större valutor.

Guldpriset steg nära 2 procent.

AV allt att döma tvingade detta Trump att byta taktik.

Vissa länder som Storbritannien, Belgien och Frankrike håller biljontals dollar av amerikanska statspapper. Om de bestämmer sig för att sälja dem kan det leda till en kraftig räntehöjning i USA, står det i uttalandet.

Vad gäller den överenskommelse om Grönland som tycks ha slutits under Davos-mötet är inga detaljer kända, mer än att USA kommer att få vissa rättigheter på ön utan tidsbegränsning, medan öns politiska status tills vidare är oförändrad.

Rossijskaja gazeta


Putin svarar på Trumps inbjudan


President Putin fick tidigare i veckan en personlig inbjudan från USA:s president Donald Trump att delta i dennes "Fredsråd". Putin tackade sin kollega för inbjudan. Alla förslag har lämnats in till det ryska utrikesministeriet för behandling.


Det slutgiltiga beslutet om Rysslands medverkan i Fredsrådet kommer att fattas senare.

Oklarheten kvarstår om Grönland

Efter USA:s president Donald Trumps tal i Davos har europeiska tjänstemän en ännu sämre förståelse för hans avsikter gällande Grönland än de hade tidigare, rapporterar Politico.

I sitt tal vid World Economic Forum i Davos, Schweiz, uppgav Trump att han inte har för avsikt att starta en militär aktion för att ge USA kontroll över Grönland.

Men han stod samtidigt fast vid att Grönland, om det står under Washingtons kontroll, skulle kunna bidra till skapandet av en styrka som kan skydda de "goda" från de "onda".

"På onsdagseftermiddagen samlades diplomater och tjänstemän i Bryssel runt sina bärbara datorer och tv-skärmar för att höra Donald Trumps åsikter om Europa och i synnerhet Grönland. Men efter talet, som varade i mer än en timme, sa många att de förstod hans avsikter ännu sämre än de gjorde innan", skriver tidningen.

Politico noterar att inte alla trodde på Trumps löfte att inte använda militär makt för att ta Grönland, och en europeisk diplomat uppgav att "få människor i Europa skulle, efter att ha lyssnat på Trumps tal, utesluta några alternativ."

politico.eu

21 januari 2026

Europaelit på knä för hot, skryt och lögner



I sitt nästan två timmar långa tala i Davos, Schweiz, idag sa USA:s president Trump att  han "inte kommer att använda våld" för att ta Grönland men tillade att USA skulle vara "omöjligt att stoppa" om han bestämde sig för att använda våld
. De aviserade strafftullarna återkallas.

Att han nu utesluter en militär intervention betyder att han har gått för långt och tvingas backa, om än tillfälligt. Breda börsfall i USA tvingade honom på reträtt.

Hans tal erbjuder en guldgruva för faktagranskare runt om i världen.

Det transatlantiska blocket är historia

President Trump på väg till Davos.

Att låtsas leva i en värld som inte längre finns innebär att bli överväldigad av den, skriver Lucio Caracciolo i den italienska tidskriften om geopolitik Limes.

Författaren analyserar den nya situationen efter USA-presidentens Trumps hot att annektera Grönland.

Vad Trumps nya strafftullar kostar Europa

De strafftullar som USA: s president Donald Trump kommer att införa med anledning av Grönlands-konflikten  kan i år kosta de utpekade länderna, däribland Sverige, lite mer än 71 miljarder dollar (648 miljarder SEK), enligt Eurostat och nationell statistik.

På lördagen meddelade Trump införandet av en tull på 10% den 1 februari mot Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland. Tullen kommer därefter att öka till 25% och kommer att förbli i kraft tills USA uppnår en överenskommelse om att få köpa Grönland.

Den totala volymen av amerikansk import från de ovan nämnda länderna under de senaste 12 månaderna (från december 2024 till november 2025) uppgick till 397,92 miljarder dollar, eller i genomsnitt 33,16 miljarder dollar per månad.

Således kan för fyra månader med den tioprocentiga "Grönlandstullen" kosta europeiska exportörer 13,26 miljarder dollar, och de återstående sju månaderna av året med en tull på 25% - 58,03 miljarder dollar.

För helåret 2026 blir det cirka 71,29 miljarder dollar. 

Tyskland, som exporterade varor till amerikanerna för 164,4 miljarder dollar i fjol, drabbas hårdast. Från Storbritannien importerade USA varor till ett värde av 90,1 miljarder dollar, Frankrike - 51,48 miljarder, Nederländerna - 49,19 miljarder, Sverige - 16,65 miljarder, Danmark - 10,66 miljarder. Minst USA-export hade Finland (8,9 miljarder dollar) och Norge (6,54 miljarder dollar).

71 miljarder dollar läggs alltså ovanpå de ordinarie priserna på exporten. Hur detta kommer att påverka exportvolymen är dock inte självklart. För de amerikanska konsumenterna blir det kännbara prishöjningar och höjd inflation. För européerna förlorade jobb.

Rossijskaja gazeta

961 miljarder SEK till Kiev

 EU:s "nödlån" till Ukraina på 90 miljarder euro (961 miljarder SEK)  ska behandlas i ett snabbförfarande.  Det beslutade Europaparlamentet i Strasbourg i går genom handuppräckning!

Det blev nästan ingen debatt i frågan, trots att två tredjedelar av lånet ska användas för vapen och ammunition, dvs. kriget mot Ryssland, enligt EU-kommissionen. 

Det faktum att lånet går kommit till stånd genom alla möjliga juridiska trick och endast var möjligt i form av ett ”förstärkt samarbete” (tre EU-länder deltar inte) bekymrade inte allas parlamentsmajoriteten. För Ukraina gör de allt – i händelse av tvivel offras till och med EU:s enighet, vilket annars till exempel i tvist med Trump, med glädje åberopas...

För att underhålla den ukrainska armén kommer enlöigt Kiev-regimen 600 miljarder euro att behövas de närmaste åren. Enligt Ukainas ekonomiminister Sobolev är det försvarsutgifter som inte täcks av den ukrainska budgeten - och måste därmed komma utifrån. Vilket i klartext betyder att det är EU som förutsätts betala.

lostineu.eu


Venezuela och Iran - två slag mot Kina


USA:s aggression mot Venezuela är inte minst ett slag riktat mot Kina. Kina var en av de stora köparna av venezuelansk olja.  Likväl svarade den importen bara för en procent av Kinas behov och kan lätt ersättas om USA beslutar att strypa den.


Men tänk om Kina börjar agera som USA! Om Kina skulle inta Taiwan har det dessutom folkrätten på sin sida.

20 januari 2026

Statsskuld skenar under Trump

Den amerikanska statsskulden har efter Donald Trumps återkomst till Vita huset ökat med 2,25 biljoner dollar - det är mer än vad någon annan av landets presidenter åstadkommit, enligt beräkningarna av RIA Novosti enligt det amerikanska finansministeriets senaste rapporter.

USA:s skuld efter Trumps ankomst ökade med 2,25 biljoner dollar och nådde 38,5 biljoner dollar.

Joe Bidens var tidigare rekordinnehavare genom att han ökade USA:s statsskuld under det första året av sin mandatperiod med 2,1 biljoner dollar. Innan dess stod Barack Obama inför en global finanskris under sin första mandatperiod, vilket fick USA:s skulder att öka med 1,7 biljoner under hans första år vid makten.

Den mest blygsamma när det gäller tillväxten av statsskulden i efter millenieskiftet var George W. Bush - under hans första år ökade skulderna med endast 196 miljarder dollar.

USA:s betalningsbalansen 2024 uppgick till 1,13 biljoner dollar (3,9 % av BNP). För 2025 tyder tidiga data på att underskottet kan  överstiga 1,26 biljoner dollar. Det skulle innebära ett misslyckande för Trumps tullkrig som syftade till att kapa underskottet

www.bea.gov

Åtta länder tackar ja till Trumpråd



På den här karten ser man hur världen ställt sig till Trums "fredsråd" till i går kväll.. 

Röda länder har inbjudits och accepterat (Kanada, Argentina, Uruguay, Kazakstan, Vietnam, Vitryssland, Ungern och Albanien).

Blå länder har inbjudits som "medgrundare" (Australien, Brasilien, Israel, Egypten, Turkiet, Indien, Pakistan, Bangla Desh, Italien).

Ljusblå har inbjudits men inte svarat (Ryssland, Frankrike, Tyskland, Polen, Rumänien, Marocko, Grekland, Storbritannien).

SBS News

PS. Även Sverige har fått en inbjudan att delta i rådet, men har tackat nej. (DN 22/1)

 

Ska Putin gå med i Trumps "fredsråd"?


President Donald Trumps "Fredsråd" för Gaza och andra konflikter är ett fåfängt försök att bevara USA:s hegemoni i världen och samtidigt ta över en del av FN:s roll, säger den ryske amerikanisten Dmitrij Drobnitskij.


Rysslands president Putin har fått en inbjudan till att sitta med i rådet, men iakttar än så länge en klädsam tystnad.

19 januari 2026

Har Trump räknat fel?


Motståndet mot president Trumps politik växer både på hemmafronten, där han tvingas skicka mer trupper till Minneapolis, och utomland där Kanada och EU överväger kraftfulla motåtgärder beträffande Grönland.


Kanadensiska myndigheter har planer på att skicka en liten kontingent trupper till ön för övningar tillsammans med andra NATO-medlemmar, rapporterar Globe and Mail med hänvisning till två högt uppsatta kanadensiska regeringstjänstemän.

Trump drömmer om Arktis

Det verkliga målet med USA-presidenten Trumps utspel om Grönland (och nu återigen om Kanada som han vill pressa till större militärt samarbete), är dominans i Arktis.

Efter Sovjetunionens upplösning, med ikraftträdandet av 1982 års havsrättskonvention 1994, övergav Ryska federationen Sovjetunionens anspråk på sektoriella besittningar i Arktis och antog samma ekonomiska zoner som länder i andra havsregioner.

Ryska federationen har istället koncentrerat sig på att fastställa sina ekonomiska gränser på grundval av kontinentalsockelns utsträckningen i havet.

Ryska federationen visat att dess sockelzon fortsätter längs vissa undervattensryggar, vilket gör det möjligt för den att utöka sin ekonomiska zon längre än den ekonomiska zon som räknas 200 sjömil från land.

Men den ryska ansökan har varit varit liggande i FN i över 12 år och har ännu inte granskats. Och så länge Annalena Baerbock är ordförande i FN:s säkerhetsråd är det osannolikt att frågan kommer att behandlas.

USA däremot har inte skrivit på havsrättskonventionen och skulle kunna yrka på en sektoriell indelning, så som Kanada redan gör.  Skulle - mindre troligt - Kanada bli en delstat i USA, skulle Arktis delas i nästa två  lika stora hälfter mellan Ryssland och USA.

warandpeace



Vad USA gav Grönland

Flygfoto av platsen där ett amerikanskt kärnvapenbestyckat B52-plan kraschade 1968.

21 januari 1968 kraschade ett amerikanskt kärnvapenbestyckad B52-plan en kilometer sydväst om landningsbanan vid militärbasen Thule, idag omdöpt till Pituffik.

Sex av de sju besättningsmedlemmarna överlevde. Bombplanet bar fyra kärnvapen, som alla förstördes av brand.

18 januari 2026

Trump trappar upp mot EU

"Sluta gör Grönland (Kakaallit Nunaat) till en buffert i ert Nato-krig". Demo i Nuuk (Foto: SR)

Kampen med mellan Danmark/EU och USA om världens största ö trappas upp genom att ett antal EU-länder skickat trupp och USA svarar med strafftullar.

Den symboliska militära kontingenten lär inte avskräcka Trump om han verkligen bestämmer sig. Det största hindret just nu är hemmaopinionen i USA, där 70 procent är emot en annektering av Grönland.

17 januari 2026

EU vill (snart) tala med Ryssland

Macron, Meloni och Merz tycks alla ha insett - eller börjat inse - att de förr eller senare måste tala med Ryssland.

Västeuropeiska ledare, som har tillbringat de senaste fyra åren med att översvämma Ukraina med vapen på bekostnad av diplomati och fredlig samexistens med Ryssland, har den här veckan uppvisat små tecken på tillnyktring.

16 januari 2026

Tymosjenko kallar Kievregimen fascistisk

Экс-премьер Украины Тимошенко освобождена под залог более 760 тысяч  долларов по делу о коррупции - BBC News Русская служба

Julia Tymosjenko, Ukrainas premiärminister 2207-2010och ledare för partiet Batkivsjtjina, kallar regimen som leds av Volodymyr Zelenskyj för "fascistisk".

Hon gjorde detta uttalande under en direktsändning i rättssalen på tv-kanalen TSN. 

Ny bok: Pusjkins sista duell


En ny bok från Gerundium bokförlag tar upp kriminalgåtan Aleksandr Pusjkins död i en duell 1837. Den gåtan har fängslat generationer av läsare av en författare som med sin poesi och prosa beskrivits som skaparen av det moderna ryska språket. Pusjkins död är höljd i många hemligheter som en armé av Pusjkinforskare inte helt lyckats klarlägga.

Den svaga armadan: Trumps bedrägeri

Man ska inte låta sig luras av USA:s militära makt. Drönare har ändrat spelplanen.

Nästan alla, både på höger- och vänsterkanten, tror att bakom Trumps utspel mot halva världen finns en oövervinnlig militärmaskin, utan motstycke i världshistorien.

Men så är inte fallet , hävdar Pino Arlacchi,professor i sociologi, f.d. biträdande generalsekreterare för FN, italiensk parlamentsledamot, senator samt ledamot av Europaparlamentet och en viktig Kina- kännare.

15 januari 2026

Vad kostar Kalaallit Nunaat (Grönland)?

Hur mycket är Grönland värt? Den frågan överväger nu USA för första gången på allvar. Hur mycket kostar denna arktiska ö och hur mycket kan en invånare på ön få för att avstå sina territoriella rättigheter till USA?

USA:s president Donald Trump menar tydligen allvar med att ta kontroll över Grönland, som idag tillhör Danmark. Diskussionerna som ägde rum i denna fråga i Vita huset mellan ledningen för USA och Danmark var så akut att de till och med försatte Grönlands utrikesminister i tårar.

Busch: Trump hotar världsfreden


Trump hotar världsfreden, säger Sveriges vice statsminister och KD-ledaren Ebba Busch i en intervju med Dagens Industri. Hon varnar för att Sverige också kan bli ett mål.

Samtidigt meddelar regeringen att den börjar skicka trupp till Kalaallit Nunaat (Grönland). Fel åtgärd, kommenterar Nyhetsbanken. Säg upp DCA-avtalet!

14 januari 2026

Kina stoppar import av Nvidia-chip


Rapporter om att Kina vidtagit eller överväger hårda motåtgärder mot USA:s aggression i Venezuela har inte kunnat styrkas. Att Kina fördömer USA:s ingripande och kommer att försvara sina ekonomiska intressen i Venezuela framgår dock av offentliga källor.

Kina går en känslig balansgång. Idag kom en rapport om att Kinas tulltjänstemän plötsligt meddelar att Nvidias H200-chip inte är tillåtna, uppger Reuters. Det tros vara ett drag i förhandlingsspelet inför Trumps Kina-besök i april.

Olaglig jakt på "skuggflottor"

USA ingriper mot ett "skuggfartyg".

I tre fall har USA beslagtagit ryska fartyg med hänvisning till att de har olaglig frakt. Dvs. frakten är olaglig enligt USA:s lagstiftning som inte har internationell giltighet. Även fartyg med olja från Venezuela och Iran är föremål för USA:s och andra västländers ingripanden.

Sådana piratdåd undergräver den gällande internationella havsrättsordningen. Begreppet "skuggflotta" används för att misstänkliggöra flera tusen fartyg från olika länder som egentligen bara har det gemensamt att de inte är försäkrade i London. 

13 januari 2026

USA straffar Iran. För vad? Hur?

USA: s president Donald Trump har sagt att han inför en 25-procentig tull på varor från länder som gör affärer med Iran, vilket ökar trycket på regeringen i Teheran.

På måndagen publicerade Trump på sociala medier ett meddelande om att den nya tullen "kommer att träda i kraft omedelbart", utan att gå in på detaljer, rapporterar Bloomberg.

Bingo i Sälen


Försvarskonferensen i Sälen påminner om en Bingokväll. Man får se vilken siffra som kommer upp och under tiden har man trevligt. Alla åker i samma spår.


I går framträdde försvarsminister Pål Jonsson i Sälen med ett programtal. Det mest anmärkningsvärda var kanske det som inte sades.

12 januari 2026

EU-kommissionen vill förhandla med Ryssland

Europeiska unionen måste förhandla med Ryssland "någon gång". Den 12 januari gjorde företrädaren för EU-kommissionen Paula Pinho ett uttalande vid en briefing i Bryssel och svarade på en begäran om att kommentera den italienska premiärministern Giorgi Melonis ord om behovet av att "prata med Ryssland".

"Självklart måste vi någon gång förhandla med president Vladimir Putin", sade Pinho.

Samtidigt noterade Europeiska kommissionens företrädare att ett sådant ögonblick, enligt hennes åsikt, ännu inte har kommit, eftersom Ryssland påstås "inte vill ha fred" i Ukraina.

Meloni har tidigare sagt att problemet med Europa är närvaron av många olika åsikter i frågan om förbindelserna med Ryssland. Italiens premiärminister betonade att EU:s särskilda sändebud i den ukrainska frågan bör hjälpa EU-länderna att ”tala med en röst”.

Den 6 januari sade Frankrikes president Emmanuel Macron att han under de kommande veckorna skulle vilja prata med den ryska ledaren. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov noterade tidigare att Moskva är redo för dialog med Paris om Macron iakttar elementära normer för anständighet.

Putin påpekade tidigare att ledarna för europeiska länder uteslöt sig själva från fredssamtalen om Ukraina. Den ryska statschefen betonade att Europas ledare lever i illusioner om möjligheten att tillfoga ett "strategiskt nederlag" för Ryssland och därför bröt alla kontakter med Ryska federationen.

warandpeace.ru

Ska kronprinsen rädda Grönland?

Kungariket Danmark är i trubbel och har beslutat sig för ett desperat drag för att skydda sin koloni Grönland. Den danske kronprinsen Christians hov kan komma att flyttas till Nuuk på Grönland.

Det officiella Köpenhamn vill därmed försöka skydda ön från amerikanska anspråk. Denna information publicerades av den danska tabloiden BT, med hänvisning till Niels Jespersen, chefredaktör för tidningen Netavisen Pio.

11 januari 2026

30 säkerhetspoliser dödade i Isfahan

En begravning i Shiraz på lördagen för två dödade polismän.

Isfahans guvernör bekräftade att 30 säkerhetspersonal har dödats under de senaste utlandsstödda upploppen i provinsen.

Ali Ahmadi sa på söndagen att en begravningsprocession har planerats för den stupade personalen på måndag.

Olidligt dumt om Kinas "inflytelsesfär"

Detta är olidligt dum propaganda, skriver Ben Norton på Geopolitical Economy Report om en artikel i New York Times som jämför USA:s expansionism med Kinas utrikespolitik. Han skriver:

ina vill INTE återvända till en värld av koloniala "inflytelsesfärer", där "makt ger rätt". Det är det amerikanska imperiet som vill det. Medan USA har fört krig non-stop över hela planeten, har Kina inte utkämpat ett krig sedan 1979! (Och den konflikten med Vietnam var en följd av de koloniala krigen mellan USA och Europa i Sydostasien.) 

Faktum är att Kina alltid starkt har betonat sitt motstånd mot hegemoni, sedan Folkrepubliken grundades 1949. Detta har varit ett konsekvent inslag i Kinas utrikespolitik under hela Mao-, Deng- och Xi-eran.
När Kina normaliserade relationerna med USA och Japan på 1970-talet insisterade Peking starkt på att inkludera en "anti-hegemoniklausul" i de diplomatiska avtalen (vilket ledde till tvister med Washington och Tokyo, som inte gillade idén). 

Hela Folkrepublikens utrikespolitik är förankrad i denna grundläggande princip om motstånd mot hegemoni.
Idag, medan det krigshetsande amerikanska imperiet hotar världen och ständigt attackerar internationella organ, är det Kina som orubbligt upprätthåller internationell rätt och försvarar multilaterala institutioner. Det är därför kinesiska myndigheter ofta varnar för faran med att återvända till en värld baserad på "djungelns lag". 

Amerikanska företagsmedier projicerar löjligt nog det amerikanska imperiets brott på Kina och skapar en falsk likvärdighet som egentligen inte existerar.



USA vitmålas med smutskastning av andra

BBC har förbjudit sina journalister att kalla detta en kidnappning.

Västerländska media gör vad de brukar: Vitmålar USA:s barbari genom att smutskasta Ryssland och Kina, skriver journalisten Finian Cunningham, en brittisk jordbrukskemist som sadlat om till journalistik.


Västmedia minimerar och mörklägger USA:s kriminella aggression.

10 januari 2026

Sargat Iran åter till vardagen



Irans polismyndigheter säger att fältobservationer tyder på att lugnet har återvänt till städer över hela landet efter en våg av upplopp. Högt uppsatta tjänstemän har sagt att väpnade grupper, utlandsstödda element och terroristaktörer orkestrerade våld, mordbrandattacker och angrepp på offentlig infrastruktur.

Saeed Montazer al-Mahdi, talesperson för Irans brottsbekämpande kommando (FARAJA), sade på fredagen att rapporter på plats visade "allmänt lugn" i städer över hela landet.

Venezuelas olja ingen frälsning för USA

 

Larry C. Johnson, f d CIA-analytiker medger att han haft fel när han trodde att kontroll över Venezuelas olja var det primära målet bakom Donald Trumps beslut att beordra kidnappningen av president Nicholas Maduro. 

Efter att ha granskat de faktiska siffrorna är det uppenbart att att Venezuelas olja inte på långa vägar kan rädda USA om Persiska viken stängs som en följd av en israelisk/ amerikansk attack mot Iran.

En falsk världsbild

 

 

Idag skriver DN om hur en världsordning håller på att bryta samman. Nu är det bara EU-Europa som försvarar en "regelbaserad" världsordning. 

Den bilden är genomfalsk, lika falsk som en världskarta i Mercatorprojektion. På den här bilden har en grafiker i mörkblått lagd in siluetter som visar ländernas verkliga storlek.

09 januari 2026

Franskt förslag att lämna Nato

Clémence Guetté, franska parlamentets vice talman.

Som svar på USA:s agerande i Venezuela har Clémence Guetté, vice talman i nationalförsamlingen, parlamentsledamot för Créteil, Choisy-le-Roi och Orly, chef för La France Insoumise-programmet (Det okuvade Frankrike) och medordförande för La Boétie-institutet, meddelat att hon kommer att lägga fram ett förslag till resolution om att utträda ur Nato.

Khamenei förutspår Trumps fall


Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har uppmanat till enhet mot våldsamheter då massprotester fortsätter att skaka landet. Israels och USA:s ombud är aktiva över hela landet-

I ett tal som sändes på iransk statlig TV på fredagen varnade Khamenei för protesterna, som en komplott av utländska fiender, främst USA.

Det är ett fundamentalt sant påstående eftersom det i grunden är USA:s sanktioner och USA/Israelskrigföring som förorsakat det fall i den iranska valutans värde som utlöste protester bland köpmän i december, protester som skickligt fångats upp av regimmotståndare av olika halt.av listan

Khamenei anklagade demonstranterna för att agera på uppdrag av USA:s president Donald Trump. Han sa att upprorsmakare attackerade offentlig egendom och varnade för att Teheran inte skulle tolerera människor som agerade som "legosoldater för utlänningar". Han anklagade Trump för att ha händer "fläckade med iraniernas blod".

Han passade även på att förutspå Trumps fall till följd av de hårdnande motsättningarna i USA.

Khamenei sade i sitt tv-tal att demonstranterna ”förstör sina egna gator för att göra ett annat lands president glad”, med hänvisning till Trump.

En publik hördes skandera: ”Död åt Amerika!”

Teheran kämpar för att få kontroll över situationen, som har sett dussintals demonstranter och minst fyra medlemmar av säkerhetsstyrkorna dödas sedan demonstrationerna började den 28 december.

Medan president Masoud Pezeshkian har uppmanat till återhållsamhet och att staten lyssnar på "äkta" klagomål, har andra röster varnat för att myndigheterna inte kommer att visa någon mildhet och noterat att protesterna har fått stöd från "utländska fiender".

Protesterna mot ekonomiska svårigheter utlöstes av butiksägare i Teheran som var ilska över ett kraftigt fall i rialvalutan.

Myndigheterna stängde av internetåtkomsten på torsdagen, tydligen i ett försök att undertrycka proteströrelsen. Avstängningen fortsatte på fredagen, medan telefonsystemet också var nere och flygbolagen ställde in flygningar in och ut ur landet.

Åtminstone delvis är dock iranska nyhetsmedia som PressTV tillbaka. på fredag eftermiddag.

Trump upprepade på torsdagen ett hot om att hans land inte skulle tillåta Teheran att döda demonstranter. Själv har han just dödat ett fyrtiotal hjältemodiga venezoleaner som försvarade sitt land.

Iran har ”fått starka besked … att om de gör det, kommer de att få betala”, sa han till en intervjuare.

Den amerikanska presidenten har dock uteslutit ett möte med Irans självutnämnda "kronprins" Reza Pahlavi, vilket antyder att Washington inte är redo att stödja en efterträdare till regeringen i Teheran om den skulle kollapsa.

Pahlavi, son till Irans siste shah, som störtades av den islamiska revolutionen 1979, har uppmanat till fler demonstrationer.

Israels kulturarvsminister Amichai Eliyahu har avslöjat att israeliska agenter för närvarande är aktiva i Iran.

I en intervju med Israels arméradio diskuterade Eliyahu israeliska operationer i Iran under det senaste året och hävdade att aktiviteter pågår, enligt tidningen Israel Hayom.

Han sa: "När vi attackerade Iran förra året befann vi oss på deras territorium och visste hur vi skulle förbereda marken för attacken. Jag kan försäkra er om att vårt folk arbetar där just nu."

Med hänvisning till Irans interna situation och eventuell israelisk inblandning tillade han: "Agerar de nu direkt för att störta regimen? Nej. Agerar de för att säkerställa att Iran inte kan hota oss från alla andra aspekter? Ja."

Den USA-baserade iranske ekonomen Djavad Salehi menar att devalveringarna i Iran de senaste årtionden har kompenserats genom subventioner av nödvändighetsvaror så att fattigdomen inte har ökat.

Även den nu aktuella vågen av valutanedskrivning kan komma att kompenseras för att återställa levnadsstandarden, menar han. 

"Västerländska medier som förespråkar att regimen ska ersättas av en USA-vänlig (läs foglig) regim åberopar spöket om en förestående kollaps för att misskreditera diplomatin. För flera år sedan beskrev  Atlantic den kraftiga devalveringen efter skärpningen av sanktionerna under Obama-eran 2011 som bevis på en döende ekonomi. Nästan 15 år senare lider ekonomin men den lever fortfarande.

Tack vare kontantöverföringar och subventioner har människor åtminstone råd att köpa sitt dagliga bröd, barn går i skolan och bussarna går."

Stefan Lindgren

Källor: mid east monitor 9/1, press tvhttps://djavadsalehi.com/2026/01/07/irans-currency-real-and-nominal-depreciation/






Kallas "kallasala upptäckter" en bluff

EU:s utrikestjänst kan inte styrka Kaja Kallas påståenden.

Den 26 november sa EU:s utrikeschef Kaja Kallas att Ryssland har attackerat fler än 19 länder under de senaste 100 åren och vissa av dem tre-fyra gånger. Uttalandet beskrevs av den ryske presidentmedarbetaren Vladimir Medinskij som "kallasala upptäckter" i militärhistorien.

Nu står det klart att EU:s diplomatiska tjänst inte kan bekräfta Kallas påstående.

Inga nyheter från Iran

Iranska internetmedia har inte publicerat några rapporter de senaste timmarna. Enlig ryska sajten warandpeace.ru avbröts flödet vid tvåtiden svensk tid  i natt.

Det gäller bl.a nyhetsbyråerna IRNA, ISNA, Nour News, Mehr, samt nyhetsaggregatorn Khabar Fouri. Det tros ha med oroligheterna i landet att göra.

Helt säkert finns Israel som en aktör på plats och landet har också stora möjligheter att påverka på distans. USA:s krigsretorik har samtidigt skärpts de senaste dagarna. President Trump har hotat att intervenera om polis skjuter på demonstranter.

I slutet av december började protester mot en devalvering av den lokala valutan som fördyrar importprodukter som mobiltelefoner. Efter det avgick chefen för centralbanken, Mohammad Farzin.

På vissa ställen förvandlades protesterna till sammandrabbningar med polisen och åtföljdes av slagord mot det nuvarande politiska systemet i landet. Offren för både säkerhetsstyrkor och deltagare i oroligheterna rapporterades.

Som rapporterats av Tasnim dödades på torsdagen två officerare i Islamiska revolutionsgardet under upploppen. Enligt EADaily har 36 personer hittills omkommit i sammanstötningar.

warandpeace.ru

08 januari 2026

Ryskt fredsförslag besvärande för Nato


Moskvas initiativ att formalisera icke-angreppsgarantier visavi Nato-länder har orsakat förvirring inom alliansen och tvivel om  dess strategiska grundvalar, skriver den kinesiska publikationen Baijiahao.

Rysslands president Vladimir Putin föreslog i början av december att man skulle underteckna ett fördrag som lagligt skulle befästa Rysslands garantier för icke-aggression mot Nato-länder.

Så vill Finland skrämma sin befolkning


Finland har beslagtagit ytterligare ett handelsfartyg som kommit från en rysk hamn. Förevändningarna den här gången var långsökta och vittnar främst om en informations- och psykologisk operation från EU mot den egna befolkningen?

Datatrafiken i en påstått skadad kabel fortsatte obehindrat och skadan har lokaliserats till en plats i Estlands ekonomiska zon.

USA lämnar 66 internationella organisationer

USA-presidenten Donald Trumps administration kommer att dra sig ur dussintals internationella organisationer, inklusive FN:s befolkningsbyrå och FN:s klimatfördrag, framgår av ett dekret som undertecknats av Trump.

De flesta organisationer på listan är FN-relaterade organ och kommissioner.

30 000 Natosoldater redo för Ukraina

Mötet med "de villigas koalition" i Paris 6 januari blev en besvikelse för Kievregimen. De "säkerhetsgarantier" som erbjuds Ukarina är inte alls av det slag som Zelenskyjs junta tänkt sig.

Storbritannien kommer bara att kunna upprätthålla sina soldaters närvaro under en kort period om ett fredsavtal undertecknas i Ukraina, uppgav den tidigare brittiske försvarsministern Ben Wallace, citerad av Telegraph

Ryska fartyg måltavlor för USA och EU

På andra försöket lyckades amerikanska flottan borda ryskflaggade Marinera

Europeiska kommissionen har godkänt Rumäniens förslag att inrätta ett europeiskt sjöfartssäkerhetsnav i Svarta havet. Detta tillkännagavs den 6 januari, av den rumänske parlamentsledamoten Victor Negrescu.


Beskedet kommer samtidigt som USA och EU-länder trappar upp piratverksamhet på Atlanten.

07 januari 2026

Det stora oljerånet kan börja

Den amerikanska administrationen har lagt fram ett antal krav till Venezuela , rapporterade ABC News.

Washington insisterar, enligt ABC News, på att Venezuela "kastar ut Kina, Ryssland, Iran, Kuba i utbyta mot återställda ekonomiska band". De amerikanska myndigheterna kräver också att Caracas går med på ett exklusivt samarbete med USA inom oljeindustrin, rapporterar TASS.

USA:s president Donald Trump sade att de venezuelanska myndigheterna gått med på att överföra mellan  30 och 50 miljoner fat olja till USA. De medel som erhålls från försäljningen kommer att kontrolleras av USA.

vzgljad.ru

Hur tystades Venezuelas luftvärn?


Den amerikanska arméns "Delta"-styrka som utförde den väpnade raiden i Caracas använde unika modifieringar av MH-60M "Black Hawk" -helikoptrar, utrustade med vapen och skydd för sådana operationer.

Den framgångsrika operationen fick krigsminister Pete Hagseth att skratta åt det rysktillverkade venezuelanska luftförsvaret. Vad orsakade misslyckandet?

06 januari 2026

Jeffrey Sachs information till FN:s säkerhetsråd


Följande kommentarer gjordes av Jeffrey D. Sachs, ordförande för FN:s nätverk för hållbara utvecklingslösningar och chef för Center for Sustainable Development vid Columbia University, under ett krismöte i FN:s säkerhetsråd måndagen den 5 januari 2026 i New York City.

Frågan som rådet står inför är huruvida någon medlemsstat – med våld, tvång eller ekonomisk strypning – har rätt att bestämma Venezuelas politiska framtid eller att utöva kontroll över dess angelägenheter.

05 januari 2026

Trump gör samma misstag som Bush i Irak

Demonstranter i Caracas den 5 januari 2026.

Med sin attack mot Venezuela och bortförandet av Maduro är Donald Trump dömd att upprepa fem fel som George W. Bush-administrationen begick i Irak. 

Juan Cole, professor i historia vid Michiganuniversitetet, sammanfattar.

Rysk expertis reagerar på brottet


Som svar på USA:s agerande i Venezuela har utländska regeringar – inklusive Ryssland och Kina – krävt deeskalering och Maduros frigivning. Diplomatiska aktiviteter har också intensifierats i Caracas och andra latinamerikanska huvudstäder.

RT har sammanställt kommentarer från ledande ryska experter. Ryssland kan inte göra mycket, menar de, men Kina kan göra mer.  De betvivlar att den tvåhundra år gamla Monroedoktrinen verkligen kan återupplivas mer än som show.