Blinken hyllade pressfriheten

På Pressfrihetens dag som inföll i måndags gav USA:s utrikesminister Antony Blinken en intervju med Radio Free Europe, den statliga amerikanska propagandasändaren.

"USA stöder bestämt oberoende journalistik", sa han. "Grunden för alla demokratiska system" innebär att "hålla ledarna ansvariga" och "informera medborgarna". Han  varnade för att "länder som förnekar pressfrihet är länder som inte har mycket förtroende för sig själva eller för sina system."

Under falskt flagg

Klorgasattacken i Douma, Syrien, bar alla kännetecken av en operation under falskt flagg.

I en tid då stormakternas krigsmakter och underrättelsetjänster är mer välfinansierade än någonsin ökar också deras möjligheter att manipulera opinionen.

Ett sprängdåd där, en gasattack där räcker för att skänka legitimitet i en värld där allmänhetens information styrs av stora mediekoncerner, tätt sammanlänkade i västliga nätverk

Tyskar manas att glömma Barbarossa

En inflytelserik tysk journalist skriver i Die Zeit att det är dags att ge upp tanken på att det  skulle vara "en moralisk plikt att till nästan vilket pris som helst hålla fred med Ryssland på grund av det tyska angreppet på Sovjetunionen 1941".

Berlins utrikespolitiker pressar på för nya konfrontationer mot Ryssland, rapporterar webbtidskriften German Foreign Policy.

Vad händer i Myanmar?

Vem ligger bakom den "nationella enhetsregering" som idag utmanar militären i Myanmar?

Situationen uppvisar farliga likheter med situationen i Syrien 2011.

Den indiske veterandiplomaten M K Bhadrakumar varnar på sin blogg för ett statligt sammanbrott och inbördeskrig i det mångetniska och mångkonfessionella Myanmar.

G7-mötet fortsätter kursen mot Ryssland

Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab var värd för G7-mötet i London.

Kommunikén från G7-mötet, med representanter från Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA liksom EU, välsignar fortsatt hets mot Ryssland, som påstås ha "annekterat" Krim och "undergräva" den västliga demokratin.

Men genom att tala om behovet av "stabila och förutsägbara förbindelser" gör uttalandet en viss kurskorrigering. Indirekt medger uttalandet att det är västsidan som har gungat båten.

Afghanska freden har en chans

Enligt den indiske veterandiplomaten M K Bhadrakumar  har den afghanska freden en chans efter det avtal som slöts den 30 april i Doha mellan representanter för Förenta staterna, Ryssland, Kina och Pakistan  i samråd med Ashraf Ghanis regering och talibanerna om en färdplan för fred.

Samtidigt inledde USA och Nato formellt sitt trupptillbakadragande från Afghanistan.

Är gröna Anna-Lena Pentagons hopp i Europa?

De grönas kanslerkandidat Annalena Baerbock vill hjälpa USA att stoppa NordStream 2.

Det tyska miljöpartiet har en chans att komma med i en regeringskoalition efter valet i september. Det kan innebära att den tysk-ryska gasledningen NordStream2 stoppas i sista minuten, någonting som USA har krävt.

Det är i så fall inte första gången som Tysklands gröna gör drängtjänster åt Nato.

När brittiskt krigsflyg dödade tusentals ryssar

Det här är historien om hur det kungliga brittiska
flygvapnet den 3 maj 1945 sänkte det tyska
passagerarfartyget Cap Arcona i Lübeckbukten.

Ombord fanns mellan sju och tolv tusen fångar från koncentrationsläger, i huvudsak ryssar och andra sovjetmedborgare.

Händelsen doldes för Sovjetunionen och först nu håller arkivforskningen på att öppna sanningen.

Mänskligheten hängande i ett järnkors

Vad sa USA:s president Dwight D. Einsehower i ett tal i Washington D.C. den 16 april 1953?

Han hade nyss tillträtt sin post, som han hade vunnit inte minst på sina militära insatser.

Strider Kyrgyzstan - Tadzjikistan

Två av de fattigaste f d sovjetrepublikerna är åter i konflikt, oklart varför. Skottlossning utbröt idag på nytt i Leilek-regionen i Kirgizistan vid gränsen till Tadzjikistan.

Konflikten i gränsregionerna i Kirgizistan och Tadzjikistan eskalerade den 29 april till en väpnad konfrontation mellan militären i de två länderna.

Istanbulkanalen bäddar för konflikt

Istanbulkanalen, projektet som går ut på att bygga en 50 kilometer lång rutt mellan Svarta havet och Marmarasjön, skulle om det förverkligades få mycket långtgående konsekvenser.

I bakgrunden finns bland annat Nato:s planer på att göra Svarta havet i praktiken till sitt innanhav.

Franska generaler hotar med kupp

Den franska högertidskriften Valeurs actuelles har publicerat ett öppet brev från pensionerade franska generaler och officerare till president Emmanuel Macron, där de varnade för risken för raskrig och en statskupp.

I brevet pekar över ett hundra franska pensionerade generaler och officerare på hotet om inbördeskrig, som kommer från religiösa fanatiker och islamister, vars värderingar strider mot den franska konstitutionen.

Dollarns öde beseglat - på sikt

Utländska bankfordringar i olika valutor (biljoner). Överlägset störst är dollar
följt av euro och Kinas yen som bara står för 12 procent av de totala fordringarna.

Att Kina nu har infört en digital valuta, som till skillnad från pyramidspelet Bitcoin stöds av världens starkaste nationalbank, har satt fart på spekulationerna om dollarns snara fall. 

Finansekonomen David P Goldman, mest känd under  pseudonymen "Spengler" i Asia Times, varnade den 6 februari att "Kinas digitala yuan kan ruinera USA".

Tillfälligt stopp för Navalnyjs rörelse

Här ses Aleksej Navalnyj göra pullups på fängelsegården 22 april enligt uppgifter till Daily Mail.

Hans hälsa verkar vara okej, men myndigheterna beslöt igår att tillfälligt förbjuda hans "Antikorruptionsfond", som kan komma att klassas som en extremiströrelse.

Tryckfrihetsförordningen och Gustav III

Riksdagens fyra stånd försöker rädda Moder Svea ur en vak medan en ryss och en engelsman eller möjligen en fransman står på stranden med sina penningpåsar.

Sveriges tryckfrihetsförordning är 255 år gammal. Av och till har den utsatts för attacker som man kan lära av.

Erik Göthe tecknar historien om Gustav III:s allt annat än konfliktfria förhållande till tryckfriheten.

Montana röstar mot författningsvidriga krig

Ledamöter av Montanas kongress som kräver ett stopp för alla krig
utan krigsförklaring av USA:s kongress.

USA:s delstat Montana blir den första som beslutar att motsätta sig författningsvidriga krig.

Montanas lagstiftande församling har med överväldigande majoritet - 95-3 i kammaren och 47-2 i senaten - beslutat att kräva att den federala regeringen avslutar alla pågående "ändlösa krig".

Kallt krig

President Vladimir Putin undertecknade idag en ukas om åtgärder för att motverka "ovänliga handlingar av USA och andra utländska stater".

Med stöd av ukasen kan den ryska regeringen begränsa och om nödvändigt helt förbjuda andra länders  diplomatiska beskickningar och konsulära kontor, representativa kontor för statliga organ och statliga institutioner att anställa ryska medborgare.

Stora vapenleveranser till Ukraina

Ett Nato-Herculesplan av den typ Sverige är med och finansierar.

Minst tre militära transportflygplan från USA, Storbritannien och Kanada har anlänt till Ukraina under de senaste tre dagarna.

Det uppger västerländska luftfartsobservatörer, som spårat deras rutt med hjälp av signaler från transpondrar ombord.

Tjeckiens vapenaffärer

Om man får tro de tjeckiska myndigheterna så ska GRU-agenter ha legat bakom sprängningen av två vapenlager i staden Vrbetice 16 oktober och 3 december 2014, då två personer omkom.

Huvudmännen ska ha varit samma "Bosjirov" och "Petrov" som brittisk underrättelsetjänst anklagar för att fyra år senare ha legat bakom förgiftningsförsöket mot Sergej Skripal och dennes dotter i brittiska Salisbury.

Putins tal till federala församlingen 2021

President Vladimir Putin talade idag till federala församlingen från Manegens centrala utställningssal.

Det var ett tal som till allra största delen handlade om Rysslands interna problem, främst den dåliga demografin som är en följd av prövningarna på 1940.- och 1990-talen.

Avslutningsvis varnade han västmakterna för att kors Rysslands  "röda linjer".

DN kör gaslögner i giftig repris

DN i en stort uppslagen artikel som okritiskt upprepar gaslögnerna. Tidningen
har ännu inte nämnt det faktum att OPCW-inspektörers rapporter har förfalskats.

Kriget i Syrien har för länge sedan passerat en vändpunkt, där regeringen återtar kontroll och terroristerna förlorar mark.

Men västliga underrättelsetjänster är beredda att fortsätta kriget till siste syrier. Just nu trappas propagandan mot den syriska regeringen upp till nya nivåer.

Talibaner lovar ”mardröm” för Nato

Nya rekryter i Afghanistans regeringsarmé väntar på att
få vapen av amerikanerna. Ca 70 000 av dem har dött för att
försvara USA:s lydregim.

Att USA bryter sin överenskommelse med talibanerna om att lämna Afghanistan till 1 maj tas inte väl upp. Talibanerna lovar att Natos förlängda ockupation av landet ska bli en ”mardröm”.

President Bidens beslut att uppskjuta tillbakadragandet till den 11 september är en genomskinlig manöver för att förlänga ockupations på oviss tid, menar de.

Fem punkter för säkerhet och stabilitet i Västasien

Irans president Hassan Rouhabni och Kinas president Xi Jinping

Kinas utrikesminister Wang Yi föreslagit ett "fempunktsinitiativ för att uppnå säkerhet och stabilitet i Västasien" under sitt besök nyligen i regionen, dit också Iran hör.

Det 25-åriga strategiska partnerskapet mellan Kina och Iran, som undertecknades av de två ländernas utrikesministrar den 27 mars i Teheran, kommer att främja regional och internationell fred, heter det.

Strategiskt samarbete Kina-Iran

Frihetstorget i Teheran upplyst med kinesiska motiv.-

En 25-årsplan för ett omfattande partnerskap mellan Iran och Kina slutfördes och undertecknades den 27 mars.

Det pågående nya kalla kriget beror på USA:s ansträngningar för att hindra Kinas uppgång som ny stormakt. Det kommer därför alltid att motsätta sig allt som ligger i Kinas intressen, särskilt om det gäller dess andra strategiska rivaler som Iran.

60 år sedan Gagarins bragd

Jurij Gagarin och hans hustru Valentina.

Med anledning av 60-årsjubileet av den första bemannade rymdflygningen i rymden berättar nyhetsbyrån Tass i korthet Jurij Gagarins biografi.

Jurij Aleksejevitj Gagarin föddes den 9 mars 1934 i byn Klusjino, Gzjatskijdistriktet, nära Smolensk. Fadern (1902-1973) var snickare och modern (1903-1984) mjölkerska. Jurij Gagarin var det fjärde barnet.