En luftkuddefarkost ur USA:s arsenal över landstigning i Arktis.
Nato-länderna utvidgar sina manövrar och sina militärbaser i Arktis - mot Ryssland. Också tyska Bundeswehr är inblandat, rapporterar tyska webbsidan "German Foreign Policy" från Reykjavik.
Växande militära spänningar i Arktis överskuggade ministermötet i Arktiska rådet.
Arktiska rivaliteter
I flera år har Arktis varit i fokus också för den tyska utrikespolitiken när klimatförändringarna smälter polarisarna och polarhavet öppnar sig alltmer för sjöfart. Detta gör det inte bara lättare att bryta arktiska råvaror: USA Geological Survey uppskattar att till exempel 30 procent av världens oupptäckta naturgas och 13 procent av de oupptäckta oljereserverna ligger norr om polcirkeln. Det kommer också att öppna upp nya rutter för maritim handel; det mest kända exemplet är nordostpassagen norr om Rysslands fastland, sjöleden som förbinder Europa med Östasien och är kortare än vägen via Suezkanalen och Indiska oceanen. När den arktiska isen har smält så långt att leden lätt kan navigeras, kan den bli ett verkligt alternativ till de södra sjövägarna - ett faktum som senast stod klart när containerfrakten "Ever given" blockerade Suezkanalen i mars.[1] I linje med den ökande ekonomiska betydelsen av Arktis har fler och fler stater offentliggjort egna arktiska strategier - Tyskland, Frankrike och Kanada 2019, Sverige, Norge och Polen 2020. Militära överväganden för alltmer in.[2]
"I grund och botten defensivt orienterad"
I den västerländska debatten har man ägnat särskild uppmärksamhet åt den ryska Arktis- strategin, som trädde i kraft i oktober 2020. "Rysslands strategiska mål i regionen" är enligt en nyligen genomförd analys av Berlin Science and Politics Foundation (SWP), "huvudsakligen defensivt orienterade".[3] I huvudsak handlar strategin om att bygga ut infrastrukturen i det ryska Arktis, där Ryssland sitter på en stor del av naturgasreserverna – målet är att främja ekonomin, inte minst att stoppa befolkningsminskningen. Dessutom exponerar klimatförändringarna Rysslands nordkust, som tidigare tenderade att skyddats från attacker av is och extrem kyla: "Ryssland får, så att säga, nya yttre gränser som måste skyddas mot en potentiell angripare", säger SWP.[4] Moskva har därför "återaktiverat många av de sovjetiska baserna som har stängts sedan 1990 ... och byggt nya baser", djuphavshamnar, flygfält och radar- och sjöräddningsstationer. Ryssland har "en defensiv förståelse för Arktis", men är berett på en snabb eskalering i händelse av en konflikt, som för försvaret också kan innefatta "offensiva operationer ...".
"Återta dominansen"
De ryska oron för den ryska nordkustens sårbarhet beror inte minst på USA:s militära aktiviteter. USA har till och med lagt fram flera arktiska strategier - egna strategidokument från Pentagon, marinen, flygvapnet, ett gemensamt dokument från flottan och marinkåren, och ett från armén. Dessutom ökar de amerikanska militära övningarna i Arktis märkbart; I oktober 2018, för första gången sedan Sovjetunionens slut, seglade ett amerikanskt hangarfartyg med sina eskortfartyg, Harry S. Truman Carrier Strike Group, genom arktiska vatten – i det europeiska norra ishavet, en potentiell utgångspunkt för attacker på Ryssland från norr.[5] Efter denna övning har USA:s väpnade styrkor utökat sina manövrer i norr. De har också fått tillåtelse - enligt ett avtal som ingicks med Norge den 16 april - att inrätta egna anläggningar vid totalt fyra norska militärbaser, inklusive en marin- och en flygvapenbas längst upp i norra Norge.[6] USA-arméns Arktis-strategi från 19 januari 2021, har publicerats under mottot "Att återvinna dominansen i Arktis”.[7]
"Den avgörande rollen"
Före mötet i Arktiska rådet [8] i Reykjavík kom diskussionen om militariseringen av polarområdet att dominera. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förklarade, som svar på västerländska klagomål om ryska militära aktiviteter i Arktis, att dessa var nödvändiga för att säkra Rysslands "Arktiska kust": "Detta är vårt territorium", det kommer att försvaras; Däremot är det NATO som "gått till offensiv" i polarhavet.[9] Lavrov manade gång på gång till att direkta samtal borde återupptas mellan stabscheferna för Arktiska rådets medlemmar för att minska spänningen. Men Nato påstår däremot att Rysslands militära åtgärder för att skydda sin norra gräns utgör ett "hot" mot regionen; de västliga militäralliansen kommer att positionera sig mot detta. Vad exakt man ska göra kommer att diskuteras vid Natos toppmöte i Bryssel den 14 juni.[10]. Under ett besök av USA:s utrikesminister Antony Blinken i Köpenhamn, förklarade Danmarks premiärminister Mette Frederiksen att hon vill få "Danmark, USA och Nato att spela den avgörande rollen i Arktis - och ingen annan".[11]
600 kilometer till den ryska norra flottan
De västliga dominansanspråken förstärks av ökande militära aktiviteter där Bundeswehr har varit aktivt involverat – aktiviteter som pågått i flera år som german-foreign-policy.com berättat.[12]). Senast deltog den tyska marinen i en missilövning utanför Andøya i norra Norge. Övningen, för vilken ett havsområde lika stort som den ryska Kolahalvön stängdes, ägde rum från 7 till 9 maj, på årsdagen av segern över nazi-Tyskland, en stor helgdag i Ryssland.[13] Under det kommande året kommer Norge att hålla övningen "Cold Response 2022", den största manövern i Arktis sedan slutet av det kalla kriget - med cirka 40 000 soldater. Den ska äga rum i Ofoten-området - där norsk militär regelbundet tränar med trupper från andra länder, förutom de tyska väpnade styrkorna, till exempel med enheter från Storbritannien och USA, och där USA nu får bygga anläggningar vid norska militärbaser. Bundeswehr deltog redan i "Cold Response 2020" i mars 2020 - trots Covid 19-pandemin som börjat vid den tiden. Övningsområdet för "Cold Response 2022", där Bundeswehr antagligen också kommer att delta, ligger bara 600 kilometer från Kolahalvön, där Rysslands Nordflotta med sina kärnvapenubåtar är stationerad.[14]
20 maj 2021
https://www.german-foreign-policy.com/news/detail/8603/
Översättning: Lennart Palm
Noter
[1] Salvatore R. Mercogliano: Lessons From the Ship That Nearly Destroyed 12 Percent of World Trade. maritime-executive.com 09.05.2021.
[2], [3] Michael Paul: Die neue Arktistrategie der EU. SWP-Aktuell Nr. 14. Berlin, Februar 2021.
[4] Janis Kluge, Michael Paul: Russlands Arktis-Strategie bis 2035. SWP-Aktuell Nr. 89. Berlin, November 2020.
[5] Megan Eckstein: Truman Carrier Strike Group Operating North of Arctic Circle; First Time for US Navy Since 1991. news.usni.org 19.10.2018.
[6] Chad Garland: US can build military facilities in Norway under new defense cooperation pact. stripes.com 16.04.2021.
[7] United States Army: Regaining Arctic Dominance. Headquarters, Department of the Army. 19 January 2021
[8] I Arktiska rådet ingår USA, Kanada, Island, Danmark, Norge, Sverige, Finland und Ryssland. Observationsstatus har Tyskland, Frankrike, Italien, Japan, Nederländerna, Polen, Schweiz, Spanien, UK, Kina, Sydkorea, Singapor och Indien inne.
[9] Foreign Minister Sergey Lavrov's statement and answers to media questions at a joint news conference following talks with Minister of Foreign Affairs and International Cooperation of the Republic of Sierra Leone David John Francis. Moscow, May 17, 2021.
[10] Matthias Koch: Arktis wird Thema beim Nato-Gipfel im Juni. rnd.de 03.05.2021.
[11] Kai Strittmatter: Destination Arktis. sueddeutsche.de 17.05.2021.
[12] S. dazu Deutschland im Hohen Norden.
[13] Thomas Nilsen: German warship tests missiles outside northern Norway. thebarentsobserver.com 07.05.2021.
[14] Thomas Nilsen: Norway to host biggest exercise inside Arctic Circle since Cold War. thebarentsobserver.com 14.04.2021.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.