Inte en segerdag för alla?

Mer än 80 000 tyskar har redan undertecknat en petition om att göra krigets sista dag 1945 till en helgdag. För 75 år sedan, slutade andra världskriget i Europa med en villkorslös kapitulation av Tysklands krigsmakt, Wehrmacht.

Men ledaren för Alternative für Deutschland, Alexander Gauland, motsätter sig kravet.

Petitionen startadaes av Holocaust-överlevaren Esther Bejarano och Föreningen för naziregimens offer - Antifascistiska förbundet (VVN-BdA). Bejarano, ordförande för Auschwitz-kommittén i Tyskland, skrev redan i januari ett öppet brev till förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeier och kansler Angela Merkel.

"8 maj måste vara en helgdag!", skrev hon. ”Det är hög tid efter sju decennier. Kanske hjälper det att äntligen förstå att den 8 maj 1945 var dagen då vi befriades från naziregimens förtryck.” I år firas den 8 maj enbart i Berlin, men inte i övriga Tyskland.

För AfD-ledaren Gauland är 8 maj inget att vara entusiastisk över. För vissa är det en befrielsens dag, för andra inte, resonerar han. För honom är det också "dagen för absolut nederlag".

För dem som befriades från koncentrationslägret var det "en befrielsedag", sa AfD:s parlamentariska gruppledare. Han bestrider inte heller att det är en dag att fira för alla folken i Sovjetunionen som gjort motstånd mot Hitler-Tyskland och han tycker att kapitulationen som sådan var en bra sak.

Men det var också "en dag med absolut nederlag, en dag av förlust av stora delar av Tyskland och förlust av skapande möjligheter (Gestaltungsmöglichkeiten)". Han stöder sig på ett uttalande av den
f d förbundspresidenten Richard von Weizsäcker som 1985 sa att 8 maj inte kunde vara en dag att fira för tyskar.

Det finns "positiva" saker med  8 maj, medger Gauland, "men kvinnorna som våldtogs i Berlin kommer att se det mycket annorlunda än koncentrationslägerinvånaren".

Den gröna politiker Cem Özdemir skrev på Twitter: "8 maj 1945 står för slutet av andra världskriget, segern över nazistisk terror och befrielsen av de tyska koncentrationslägren." De som ser detta som ett "absolut nederlag" står på fel sida av barrikaden, säger Özdemir.

Vänsterns riksdagsledare Jan Korte sa: "Den som fortfarande på allvar ser Nazi-Tysklands kapitulation  som ett nederlag visar tydligt att han uppfattar sig i fascisternas tradition." (sich in der Tradition von Faschisten versteht.)

SPD:s generalsekreterare Lars Klingbeil sa på Twitter: "Gauland beklagar förlusten av skapande möjligheter till följd av nazidiktaturens slut." En av de viktigaste uppgifterna för "oss demokrater", fortsatte Klingbeil, idag är att människor som Gauland  aldrig mer ska ha "skapande möjligheter" i Tyskland.

Ordföranden för judiska centralrådet, Josef Schuster, förklarade för "Neue Osnabrücker Zeitung": att Gaulands uppfattning om 8 maj 1945 finns ofta bland nynazister. ”Tyskarna ska främst framställas som offer. Jag ser detta som en historiskt snedvriden relativisering av nazistiska brott och ansvarslöshet, ”sa Schuster.

"Att 8 maj ses som ambivalent är också partiets inställning," förklarade AfD:s talesman Bastian Behrens när han tillfrågades. Eftersom denna dag inte bara utgör slutet på de nationalsocialisternas styre, utan också innebar förlusten av en del av det tyska territoriet och "massiva brott mot den tyska civilbefolkningen".

"Varför ska vi fira Tyskland nederlag?" frågar en insändare i AfD-tidningen Junge Freiheit. "Dagen för Napoleons nederlag i Waterloo firas inte som en helgdag av den tidens allierade. Eller USA:s nederlag och tillbakadragande från Vietnam?"

https://jungefreiheit.de/debatte/interview/2020/gauland-der-8-mai-ist-kein-freudentag/