30 sep. 2019

Varför USA:s militära förmåga minskar

Den amerikanske undersökande historikern Eric Zuesse analyserar varför USA, trots att landet står för hälften av världens militärutgifter hela tiden försvagas militärt.

Svaret är korruption. En korruption som är så systematisk att den uppfattas som normal och omfattar båda kongressens partier.




Den 17 januari 1961 lanserade den amerikanska presidenten Dwight Eisenhower det berömda begreppet ”det militärindustriella komplexet”, vad han såg som ett kommande hot mot den amerikanska demokratin – att USA:s regering skulle kunna tas över av ett ”komplex” sammansatt av, å ena sidan generaler och höjdare inom säkerhetstjänster och, å den andra sidan företag som Lockheed och dess finansiärer. Hans varning visade sig profetisk. Svängdörrarna snurrar nu allt snabbare mellan toppmilitärerna, vapenentreprenörernas med tillhörande företags styrelserum och tankesmedjor, och de kontrollerar alltmer nyhetsmedia och den amerikanska regeringen, allt för att få igång invasioner av länder som aldrig invaderat eller ens hotat att invadera oss. Sådana "aggressiva krig" (oprovocerade aggressioner) utgör internationella krigsförbrytelser, men åtalas aldrig inför någon domstol när det är USA som begår dem.

Det hot som Eisenhower talade om var verkligt, och det har faktiskt besegrat demokratin i Amerika och sedan dess blivit en katastrof, som tagit mer och mer av den amerikanska regeringens resurser och gett - till folket i Förenta staterna och hela världen - bara mer krig och blodsutgjutelse, fattigdom, lidande och osäkerhet för alla, men ökat förmögenheterna för de få i USA:s topp, de som investerat i och satsat på en permanent militarisering av Förenta staterna.

De stora vinnarna har varit de som äger vapenindustrin (som Lockheed Martin) och företagen som jobbar med fossila bränslen (som ExxonMobil). Att kontrollera dessa typer av företag innebär också kontrollen av den amerikanska regeringen, eftersom den amerikanska regeringen tjänar dessa företag. Också högteknologiska företag som Amazon (vars nästan alla vinster kommer från leveranser av datalagring och datorkraft för den amerikanska regeringen), drar enorm nytta, inte bara från krigen, utan också från att det amerikanska imperiet utvidgas. Ett hot från den amerikanska regeringen är ett hot från dessa ägare, men ändå slipper de transnationella företagens ägare någon som helst ansvar för dessa krig, krig som alltid tjänar deras intressen genom att deras imperium utvidgas till och med när krigen förloras.

Hur kunde denna, fortfarande pågående decennielånga katastrof hända?

Den stärkte inte ens USA militärt. Titta på resultaten och betrakta inte bara själva fenomenet, dess faktiska resultat - en oavbruten rad av militära nederlag:

Varför förlorade USA kriget i Vietnam?

Varför förlorade USA kriget i Afghanistan?

Varför förlorade USA kriget i Irak?

Varför förlorade USA kriget i Libyen?

Varför förlorade USA kriget i Syrien?

Vad är det som skapar denna den amerikanska regeringens dubbel-dåliga vana - faktiskt dåliga i kvadrat – som pågått under de senaste femtio åren: aggressioner som misslyckas?

Kan det bero på att Amerikas vapentillverkares och oljeföretags - och deras lobbyisters och andra agenters - övertagande av USA:s regering, har åtföljts av en gränslös korruption? Vi återkommer strax till den frågan. Men låt oss först titta på det nuvarande chockerande tillståndet hos Amerikas militär:

Rapport från Australien
Den 19 augusti 2019 presenterade US Studies Center at University of Sydney, Australien - en viktig amerikansk allierad i den delen av världen - en lång studie och rapport: ”ATT UNDVIKA KRISEN: AMERIKANSK STRATEGI, MILITÄRA UTGIFTER OCH KOLLEKTIVT FÖRSVAR I INDISKA OCEANEN OCH STILLA HAVET”. Dess sammanfattning tar upp följande viktiga punkter:

USA har inte längre militär dominans i Indiska och Stillahavs-området och dess förmåga att upprätthålla en gynnsam maktbalans blir allt mer osäker ...

Under det kommande decenniet kommer den amerikanska försvarsbudgeten sannolikt inte kunna uppfylla behoven i den nationella försvarsstrategin på grund av en kombination av politiska, skattemässiga och interna bekymmer ...

USA har en allt mer förtvinande styrka som inte är tillräckligt redo, utrustad eller hållbar för en stormaktskonflikt i Indiska oceanen-Stillahavsområdet - en utmaning som Amerika arbetar hårt för att möta. ...

En strategi för kollektivt försvar blir snabbt allt mer nödvändig för att kompensera brister i Amerikas regionala militära styrka och för att hålla stånd mot ett allt starkare Kina.

Men är det egentligen Kina som orsakat denna ”förtvining”? Definitivt inte.

Problemet beror på USA självt. Att skylla på andra gör bara idioter, men utländska ”fiender” (som Kina) är helt nödvändiga för att det militärindustriella komplexet ska kunna frodas. Kan du föreställa dig att det militärindustriella komplexet skulle växa och blomstra om allmänheten fick klart för sig att det i själva verket är inhemsk korruption som ligger bakom detta konsekventa och ständiga pärlband av amerikanska militära misslyckanden?

Var det Kina som låg bakom USAs nederlag i Vietnam, i Afghanistan, i Irak, i Libyen eller i Syrien?

Vilka är fienderna?
Låt oss gå vidare här: är det Nordkorea som låg bakom? Under fyra daga 24-27 augusti 2019, gjordes en opinionsundersökning av Economist /YouGov där 1 500 vuxna amerikanska medborgare fick frågan: ”Anser du att länderna nedan vänner eller fiender till USA?” följt av en lista på 13 länder. De som fick högst poäng för "fiende” var: Nordkorea 53 %, Iran 4 %, Ryssland 35 % och Kina 21 %. Har något av dessa länder skapat den nämnda ”förtviningen”?

Nästan varje år sedan 2001, och alltid i februari, har Gallup frågat: "Vilket land i världen anser du vara USA:s största fiende idag?" Inga länder nämndes som alternativ; de svarande fick själva uppge namnet. I februari 2001 sade 2 % ”Nordkorea”, 6 % sa ”Ryssland”, 8 % sa ”Iran”, 14 % sa ”Kina” och 38 % sa ”Irak”, 4 % svarade ”Saudiarabien” Dessa var de mest nämnda länderna, strax före 9/11. 0 % sa "Afghanistan". Hur väl hade "våra" nyhetsmedia vid den tiden informerat amerikanerna?

I februari 2001 var den främsta "fienden" överväldigande (med 38 %) Irak – ett land som aldrig utgjort något som helst hot mot Amerika. Det var inte någon fiende till amerikanerna. Men vi invaderade och förstörde landet 2003 - efter att vi länge har strypt dess befolkning genom en ekonomisk blockad, "sanktioner", efter att Saddam Hussein invaderat Iraks grannland Kuwait 1990 och försökt ta det från dess ägare, Kuwaits kungliga Al-Sabah-familj. Amerikaner ströp sedan irakierna med sanktioner för vad deras härskare Saddam Hussein gjort mot Sabah-klanen, för att sedan invadera och förstöra Irak totalt 2003, för ingenting annat än vår regerings och dess "nyhets”-medias, krigshetsande lögner - "nyhets"-medier som fungerade som bara stenografer (istället för som granskare av) regeringens oupphörliga lögner om "Saddams massförstörelsevapen”, o.s.v.

Gallups nästa undersökning av detta slag kom 2005, och de främsta "fienderna" var nu, med 22 % vardera, "Nordkorea" och "Irak", 14 % svarade "Iran", 10  % "Kina", 3 % "Afghanistan" och 2 % vardera för "Saudiarabien", "Syrien" och "Förenta staterna självt". Hur väl informerade hade amerikanerna nu blivit? (Tja: 2 % svarade rätt - eller kanske 4 % om svaret var både "USA självt" och "Saudiarabien". 2 % eller 4 % var den högsta andel som någonsin svarat rätt)

År 2012 svarade 10 % "Nordkorea", 2 % uppgav "Ryssland", 32 % sade "Iran”, 23 % sa "Kina”, 5 % sa "Irak”, 7 % svarade "Afghanistan”. Hur välinformerade var Amerikaner nu?

År 2018 (den senaste ”fiende”-enkäten): 51 % svarade "Nordkorea”, 19 % "Ryssland”, 7 % "Iran”, 11 % sa "Kina”, 2 % "Irak” och 0 % svarade "Afghanistan”.. Hur exakt var amerikanernas kunskaper nu?

Är det inte anmärkningsvärt hur formbara - över tiden - USA:s åsikter är om vilka som är nationens ”fiender”? Vilka som vid varje tidpunkt anges som ”fiender bestäms av regeringen och dess stenografiska press - ”nyhetsmedia" - och av miljardärernas tankesmedjor (t.ex. Brookings Institution) som står för många av de "experter" som "nyhetsmedierna” citerar och intervjuar för att intyga lögnerna.

Inget av dessa länder hade någonsin attackerat USA (förutom USA:s egen ”Deep State”, om det var det vad de som svarat ”USA självt” menat). Icke desto mindre har den amerikanska regeringen hotat vart och ett av dessa länder många gånger och har faktiskt invaderat några av dem, men har ens ett endaste ett av dessa länder någonsin attackerat USA? Inte ens Afghanistan gjorde det, även om de av USA och Saudi skapade talibanerna skyddat den saudiska aristokraten Osama bin Laden fram till 9/11-attackerna. Den afghanska regeringen invaderade dock aldrig Amerika. Inte bara anfallet och ockupationen av Irak 2003 var en oprovocerad aggression, också invasionen och ockupationen av Afghanistan var det (även om det är mindre tydligt).

Och ändå, av någon anledning, ser amerikanerna inte den amerikanska regeringen som en global brottsling. I stället ser amerikanerna de anfallna utländska regeringarna som brottslingar. Detta är en följd av en oavbrutet propagandistisk nationell press, som skyddar sig själv och sina herrar (den avslöjar aldrig sanningen om vare sig sig själv eller sina herrar - regimens propaganda får ersätta sanningen), och lurar sina läsare att hata och frukta dess herrars "utpekade" fiender - istället för att avsky dessa herrar och deras press (som faktiskt hetsat fram detta formbara masshat och de resulterande oprovocerade amerikanska invasionerna).

Är det då så att amerikanernas rädsla och hat mot utländska regeringar varierar beroende på vad ägarna till USA:s stora nyhetsmedier fått sina reportrar att skriva om under året innan, och att dessa, i sin tur, troskyldigt stenografisk rapporterar vad än den amerikanska regeringen just berättat för dem under året innan, och att media alltid är fulla av lögner, och att inget av detta går att lita på, och att den amerikanska allmänheten bara utgörs av dårar som ständigt manipuleras av ägarna till det militärindustriella komplex som faktiskt kontrollerar inte bara presidenten, utan även kongressen, båda partierna, liksom lögnmedia?

Djupstaten
Om det är så, så kan generalerna och vapenindustrin och energibolagen tjäna massor av pengar genom att manipulera allmänheten på detta noggrant samordnade sätt och via de kontrollerande ägarna, de största aktieägarna - USA:s 607 miljarder. Detta kallas ibland ”djupstaten" (the Deep State). Dess syfte är inte någon faktisk militär seger i det amerikanska folkets intressen; syftet är istället att generera försäljning av vapen och spridning av rädsla, och en oändlig rad av krig, för att tillfredsställa de kontrollera ägarnas blodiga girighet att sälja mer vapen, olja och gas. Detta är helt ofarligt för dem eftersom internationella lagar aldrig någonsin riktas mot dem, inte ens mot deras främsta tjänstefolk (Amerikas president, kongressens medlemmar, Lockheed Martins VD, CNN och alla andra miljardärernas agenter). De är alla immuna mot åtal, oavsett hur många gånger de lurat sin allmänhet att stödja internationella krigsförbrytelser med lögner om att av ”humanitära” skäl sprida "demokrati” och ”mänskliga rättigheter”.

Finns det någon alternativ förklaring till dessa ständiga katastrofala resultat?

USA:s militär är så djupt korrupt att det finns "biljoner dollar i amerikanska militära utgifter som inte redovisas", och ändå är den amerikanska militären fortfarande den mest betrodda och högst ansedda av alla institutioner i Amerika, mer respekterade än presidenten, kongressen, domstolarna, skolorna, mer än alla, och år efter år, i årtionden. Och allmänheten accepterar detta även när de själva inte godkänner regeringens krig.

Så total straffrihet gäller för megaprofitörerna för alla de internationella krigsförbrytelser som så rutinmässigt begås av USA. Det finns faktiskt god anledning tro att korruptionen är så enorm att det inte bara är det militärindustriella komplexet som är den mest korrupta delen av den amerikanska nationen, utan hela denna nation har i själva verket, enligt de mest pålitliga mått, världens mest korrupta ledning, längst upp i sin hierarki och kanske en bit ned.

Märkligt nog är militären inte bara den mest respekterade utan också den mest korrupta av USA:s alla institutioner: det är korruption staplad på korruption, högsta höjden av all korruption. Och detta är anledningen till att det är den enda federala avdelningen som slipper - och alltid sluppit – ekonomisk revision och granskning.

Detta är därför som detta land, som faktiskt (men inte i de officiella siffrorna) spenderar ungefär hälften av världens hela militära budget, kan förlora krig efter krig efter krig och dess militär ändå behålla den högsta respekten från allmänheten – högst av alla USA:s institutioner – trots sin häpnadsväckande långa radda av misslyckanden och pågående globala katastrofer, praktiskt taget bara till fördel för landets miljardärer och deras toppdrängar, med massmord på miljoner människor utomlands, för inget annat verkligt syfte än att hålla profiterna flödande.

Liksom Barack Obama (Libyens och Syriens angripare med hjälp av lögner) upprepade gånger skröt, "USA är och förblir den enda nödvändiga nationen", vilket betyder att alla andra är "onödiga”. De andra får tjäna sitt syfte som ”allierade" och köpare USA-tillverkade vapen, eller, om de inte fogar sig, tjäna som "fiender" som nämnda vapen ska användas mot. Även om krigen förloras är vapnen sålda och "fienderna" har fått tjäna och måltavlor, allt för att hålla juicekranen öppen för USA:s ägare – än den ene än den andre.

En sådan stat kallades tidigare "imperium", men nu kallas det "hegemoni" i kölvattnet av andra världskriget. Kanske kallas det nu "den oundgängliga nationen" och "hegemoni" för att Franklin D. Roosevelt hade varit emot mot imperier, så de går inte att kalla imperier. Motstånd mot imperier var FDR:s vägledande princip när det gäller internationella relationer, och denna hans övertygelse var en viktig anledning till hans plan för att grunda Förenta Nationerna som grunden för en internationell demokrati – bort med imperierna, alla.

Dagens USA är motsatsen till detta, mer som en postum seger för fascismen, som är baserad på imperium: denna fascistseger efter andra världskriget innebär att FDR:s drömda plan för världen är död och begraven. Hans dröm har begravts av USA:s egna fascister.

Den anonyme tyske underrättelseanalytiker som driver bloggen "Moon of Alabama", och vars förutsägelser jag noga följt i fem år, och som visat sig fantastiskt korrekta, skrev den 5 september att

"Den amerikanska militären och dess vapen är regelbundet överdrivet hyllade i 'väst-'medier. Men det har länge stått klart för (icke-amerikanska) experter att amerikansk militärteknik inte är överlägsen andra länders. Inom flera viktiga områden har ryska, kinesiska och till och med indiska vapen mycket bättre kapacitet. Anledningen är enkel. Amerikanska vapen är inte utvecklade eller byggda med ett verkligt strategiskt behov i åtanke. De utvecklas inte för att uppnå mest effekt i ett existentiellt nationellt krig mot en stark fiende, utan för att skapa vinster”.
Med tanke på att USA svarar för ungefär hälften av hela världens militära budget och ändå når mycket dåliga militära resultat, kan det inte finnas något rimligt tvivel om att orsaken är massiv korruption.

Fallet Comey
Ett framträdande exempel är James Comey som tjänade president Clinton 1996-2001, president Bush 2002-2005 och president Obama 2013-2017; han var Lockheed Martins näst eller tredje högst betalda direktör och sedan, under delårsperioden 2005-2013 mellan presidenterna Bush och Obama, chefsjurist för Lockheed Martins näst störste ägare.

Som jag skrev i mars i år:

Den liberala republikanen James Comey blev den högste vice ordföranden och strateg hos Lockheed Martin Corporation perioden 2005–2010, med en lön 2009 på 6 113 797 dollar. Under den tiden var han också chef för USA:s handelskammares National Chamber Litigation Center, som arbetar för att stödja affärsintressen i domstolarna, särskilt amerikanska internationella företag, inklusive Lockheed Martin. Dessutom fick Comey 12 mars 2010 162 482 fria aktier i Lockheed Martin, fler än alla andra utom ordföranden, verkställande direktören och vice verkställande direktören, så, Comey tillhörde de allra högsta personerna inom Lockheed Martin. Lockheed Martins största utländska kund var Saudiarabiens regering, som ägs 100 % av Saud-familjen. Idag är de Comey-aktierna värda 4 117 980 dollar - efter hans fem år med företaget, plus nästan nio års tillväxt för aktien, profiter från de krig Comey själv varit med om att starta..

Sedan köpte Comey en herrgård för 3 miljoner dollar i Connecticut och blev generaladvokat och medlem av styrelsen för den gigantiska hedgefonden Ray Dalios Bridgewater Associates, i Connecticut, där Comeys enda offentligt kända lön uppgick till 6 632 616 dollar 2012. Dalio och Comey blev mycket nära vänner - Dalio kallade Comey sin "hjälte” Men Obama anställde sedan den liberale republikanen Comey som FBI-chef 2013 där han ersatte den liberala republikanska Mueller från vilken Obamas efterträdare president Trump i sin tur avskedade Comey och kongressdemokraterna lyckades sedan ge Mueller uppgiften att bli specialrådgivare med förmodad uppgift att undersöka om avskedandet av Comey varit legitimt.

Den 21 maj 2013 skrev Marketwatch, ett marknadsövervakningsföretag, om "Bridgewater Associates handel för andra kvartalet":

"Efter ett antal tekniska företag - inklusive de som vi har nämnt [Microsoft, Oracle och Intel] och EMC - var det största innehavet i fondens aktieportfölj ungefär 220 000 aktier i Lockheed Martin LMT, + 1,93 %. Företaget rapporterade en vinstökning jämfört med första kvartalet 2012, men intäkterna minskade något och det finns en hel del spekulationer om att verksamheten kommer att påverkas av nedskärningar i de amerikanska militära utgifterna ... Miljardären Ken Griffins Citadel Investment Group rapporterade ett innehav på 1,2 miljoner aktier i slutet av december”.

Lockheed Martin är den överlägset största amerikanska "försvars"-entreprenören och stod för 8,3 % av alla amerikanska regeringsinköp under 2015, jämfört med tvåan Boeings 3,8 % och treans General Dynamics 3,1 %.

Det är där de stora pengarna tjänas: inte i statlig verksamhet utan i den privata sektorn som har svängdörr till statliga myndigheter. Formulerat på ett annat sätt och med en annan metafor: en statlig tjänst är karriärens entré, men den privata sektorn är dess efterrätt, i USA:s korrupta system. Det är inte nödvändigt med rena mutor i detta system - det aristokratiska systemet - där det viktiga inte är vad du vet, utan vem du känner; inte vilka färdigheter du har utan vilka som är din vänner. Det ger inte effektivitet, men det producerar överväldigande rikedomar i toppen, bland den lilla gruppen av de rikaste och mäktigaste.

Och det skapar enorma och långvariga militära misslyckanden.

Detta är träsket
Den 29 augusti offentliggjorde det amerikanska justitiedepartementets generalinspektör en "Rapport om utredningen av den tidigare FBI-direktören James Comeys spridande av känslig utredningsinformation och hantering av vissa minnesanteckningar”, som pekade ut olika amerikanska lagar som Comey personligen brutit mot för att förbereda Obama-administrationens Russiagate-undersökningar riktade mot dåvarande presidentkandidaten Donald Trump.

Generalinspektören noterade att "Comeys närmaste rådgivare använt orden ´förvånad´, ´bedövad´, ´chockad´ och [att de uttryckt] ´besvikelse´ för att beskriva sina reaktioner när de fick reda på vad Comey hade gjort”. Och han skrev, inte bara en gång utan flera gånger, den snäva frasen ”Efter att ha granskat saken avvisade [Justitie-] departementet [nu under Trump] ett åtal”. Ironiskt nog hade några av samma bestämmelser som Comey sas ha brutit mot varit desamma som Comey tidigare använt som grund för att vägra rekommendera åtal mot tidigare utrikesministern Hillary Clinton - att dokumenten var hans (hennes) personliga egendom och inte hans (hennes) arbetsgivares, d.v.s. USA:s egendom.

Inspektörens rapport fastslog entydigt att ”Vi drar slutsatsen att anteckningarna var officiella FBI-dokument, snarare än Comeys personliga”. Kanske hade Comey känt sig fri att göra detta eftersom han tidigare vägrat rekommendera åtal mot henne för att ha gjort det. Kanske kände han att hans handlingar, som FBI-chef, i hennes fall blivit ett rättsligt bindande prejudikat, överordnat de av kongressen godkända och av presidenten undertecknade strafflagar som han faktiskt var edsvuren att verkställa och inte hade någon rättslig myndighet att vare sig åsidosätta eller ignorera. Det var kanske därför han gjorde det - kanske hade han övertygat sig själv om att han inte var någon kriminell i toppen. Kanske hade han lurat sig själv om det.

I USA:s topp är korruption inte bara massiv; den omfattar bägge partierna. Det finns ingen väg att komma runt den.

Den 10 september 2019 skrev den oberoende undersökande journalisten Sarah Carter en artikel med rubriken "Flynn-förhöret avslöjar att det finns ett explosivt dokument på Justitiedepartementet som friar Michael Flynn", artikeln avslöjade bevis för att Michael Flynns erkännande i Russiagate-Trump-fallet varit baserat på att Comey dolt för Flynn bevis som visade dennes oskuld och att Flynns överenskommelse med åklagaren borde kunna ogiltigförklaras. Dessutom: ”att det förekom anteckningar från justitieministeriet daterade den 30 januari 2017, som friar Flynn från varje som helst samverkan med Ryssland” och att man fortsätter dölja detta dokument för allmänheten, men att det kanske snart kommer att släppas. Men de resulterande krigshetsarlögnerna har redan format allmänhetens attityder, attityder som kan stanna kvar i åratal och fortsätta forma amerikansk politik även långt efter att bedrägeriet avslöjats.

Och det är bara ett enda fall, Comey. Hela det militärindustriella komplexet jobbar på detta sätt och har gjort det sedan länge, mycket framgångsrikt för USA:s miljardärer och deras utländska allierade, som för Saudiarabien, och för de miljardärer som kontrollerar Israel. (Israel är den största mottagaren av USA:s utlandsbistånd, och praktiskt taget allt detta stöd från de amerikanska skattebetalarna går till Israels inköp av vapen från Lockheed Martin och andra amerikanska vapenföretag).

Detta är "träsket", och Trump är en del av det, precis som alla amerikanska nutida presidenter har varit. Det finns inget ansvar högst upp i toppen. Och det är därför USAs militära kapacitet sjunker.


Först publicerat på internet strategic-culture.org

Den amerikanske undersökande historikern Eric Zuesse är författaren, senast “They’re Not Even Close: The Democratic vs. Republican Economic Records, 1910-2010” och ”CHRIST´S VENTRILOQUISTS: The Event that skapade kristendomen”.

2 kommentarer:

  1. Korruption som gör imperiet svagt styrs nog delvis utifrån.
    Tidigare spelades Tyskland och Ryssland ut mot varandra och Japan och Usa spelades ut mot varandra. Ett visst äldre imperium hoppades den vägen kunna fortleva.
    Och när någon tycks göra om samma misstag gång på gång är det nog inte ett misstag utan kanske en bortförklaring för att dölja att det verkliga syftet med krigen är att konservera underutveckling och hindra framväxten av konkurrenter.

    SvaraRadera
  2. Det står om militärmakten att den: "är den enda federala avdelningen som slipper - och alltid sluppit – ekonomisk revision och granskning."
    Det var dock nära. I ett tal till de anställda i Pentagon dagen innan 9-11, berättar han att det fattas verifikationer för 2,3 miljarder dollar och att en undersökningskommitté var tillsatt.
    Den kommittén råkade befinna sig i den del av Pentagon som dagen därpå genomborrades av ett aluminiumplan.
    Allt bevismaterial förstördes. Var fanns backupen? Den råkade finnas i WTC7,byggnaden som brann och föll ihop några timmar senare - utan flygplanshjälp! Visst är världen full av mirakler.

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.