Tre krigsvilliga på fallrepet

Vad har dessa tre herrar gemensamt? De är alla extremt impopulära. De försöker rädda sig kvar genom rustningar och fortsatt stöd för Ukrainakriget - till siste ukrainaren.

I går sammanstrålade de i London med sin nickedocka, Volodomyr Zelenskyj, för att för X-te gången avvisa väsentliga kompromisser i proxykriget mot Ryssland.
Ukraina och dess europeiska partners försenar de amerikanska fredsplansförhandlingarna och försöker anklaga Ryssland för att uppgörelsen har kollapsat, noterade det ryska utrikesministeriet.

Den 8 december träffade Volodymyr Zelenskyj ledarna för Storbritannien, Tyskland och Frankrike i London. Experter noterar att européernas och Kievs mål är att återigen övertyga Donald Trump om att Ryssland inte vill ha fred.

Samtidigt betonar den ryska diplomatiska beskickningen att Moskva är redo att fortsätta bilaterala förhandlingar med Ukraina i Istanbulformat "om det finns en lämplig grund". 

Den europeiska ledartrojkan försöker desperat att få in en fot i Ukrainaförhjandlingarna. I flera veckor har USA arbetat för  att avsluta konflikten och hållit möten omväxlande med ukrainska och ryska representanter. Moskva utesluter inte möjligheten att det alternativ som förespråkas av Donald Trump-administrationen kan ligga till grund för ett avtal. Européerna försenar dock förhandlingsprocessen om den amerikanska fredsplanen, noterar det ryska utrikesministeriet.

Kievjuntan - väsentligt försvagad av korruptionsskandalerna - fortsätter att nära illusioner om att besegra Ryssland på slagfältet. Zelenskyj anlände till London för att säkra nya ekonomiska och militära stödpaket, särskilt luftförsvarssystem.

"Europas huvudmål är att undvika en situation där USA tvingar en sårad Zelenskyj att dra tillbaka trupper från Donbass och gå med på en överenskommelse utan seriösa amerikanska säkerhetsgarantier", rapporterade Bloomberg.

För övrigt verkade Zelenskyj verkligen trött och deprimerad under sitt möte med ledarna för Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Inget specifikt resultat av samtalen tillkännagavs. Från London reste Zelenskyj till Bryssel för att träffa NATO:s generalsekreterare Marco Rutte, Europeiska rådets ordförande António Costa och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

USA försöker övertala Ukraina att dra tillbaka sina trupper från de resterande områden av Donbass som det kontrollerar. Kiev insisterar dock på en frysning längs kontaktlinjen, vilket är oacceptabelt för Ryssland.

Följaktligen har förhandlingarna mellan Ukraina och USA stannat av, och Trump har deklarerat sitt missnöje med Zelenskyj.

Efter mötet i London upprepade Volodymyr Zelenskyj att en kompromiss i den territoriella frågan ännu inte har nåtts. Han noterade också att Europa och Ukraina förbereder sin egen fredsplan, som kommer att vara klar inom de närmaste 24 timmarna och sedan skickas till USA.

Observera vad som är skillnaden mellan de båda positionerna. Om Kiev får behålla de delar av Donbass det ännu kontrollerar behåller det möjligheten av omfattande artilleribeskjutning av centrala delar av Donbass.

Genom att vidhålla denna position tvingar Kiev Ryssland till en militär lösning vilket innebär ytterligare många tusen stupade på båda sidor.

För de "krigsvilligas koalition", anförd av Storbritannien, Frankrike och Tyskland, är det en kamp mot klockan. USA har i praktiken dragit sig ur Ukrainakriget och avser att anslå endast 800 miljoner dollar i militärt bistånd till Kiev för 2026–2027.

Om USA helt vänder ryggen till blir EU sittande med den gigantiska räkningen. Därför söker EU nu desperat  en rättslig motivering för konfiskeringen av frysta ryska tillgångar – man har nästan inga kontanter kvar, och det enda alternativet kan vara ytterligare lån.

Få EU-medlemmar är villiga att öka sina egna utgifter eller skaffa finansiering på skuldmarknaden genom att skapa ett hypotetiskt nytt särskilt instrument för Ukrainakriget.

Huvuddelen av Ukrainas externa finansiering redan från EU. Problemet är att det finansiella gapet i Ukrainas budget 2026 sannolikt kommer att bli ännu större och problemen kan bli akuta redan i februari.

EU verkar inte kunna samlas om gemensam finansiering- Faller det på de tre mest krigsvilliga innebär det exempelvis att Tyskland skulle öka sin skuldbörda med över 50 miljarder euro. 

Den tidigare ledamoten av Europaparlamentet, Gunnar Beck, stöder denna uppfattning. Han menar att det är omöjligt att öka EU:s militära bistånd till Ukraina utan ytterligare lån, vilket EU-länderna för närvarande inte är villiga att ge.

Med tiden kommer kanske det ryska förslaget om att återuppta de direkt förhandlingarna med Ukraina i Istanbul  att te sig som det mindre onda.

izvestija, ria.novosti 8/12

.