Babij Jar 85 år

På väg till döden i Babij Jar, Kiev 29 september 1941.

Idag är en tragisk årsdag. För exakt 85 år sedan, den 29 september 1941, började massmorden vid Babi Jar nära Kiev.

Det ryska analytiska TV-programmet "Det stora spelet" tog idag upp detta tema, som tystades ner under sovjetåren av överdriven hänsyn till Ukraina och ukrainarna, som spelade en allt annat än ärorik roll i detta historiska kapitel.

Mindre u-hjälp ska rädda krigskostnader

EU militariseras och dras allt djupare in i Ukrainakriget.

Tyskland, Nederländerna, Österrike, Danmark, Sverige och Finland har krävt en minskning av EU:s nästa budget med "flera hundra miljarder euro", skriver Politico.

Den kommande finansiella sjuårsplanen, som träder i kraft 2028, reglerar utgifterna för olika behov – från subventioner till jordbruk till försvarsprogram och betalningar till fattiga regioner. 

Schweizarna röstar mot neutralitet

 

70,15 procent av de schweiziska väljarna har i folkomröstningaer röstat mot ett lagförslag som skulle säkra landets neutralitet.

Schweiziska väljare avvisade på söndagen initiativet ”Säkra Schewiz neutralitet", som skulle ha hindrat Bern från att införa sanktioner mot stater om det inte bemyndigats av FN. Det skulle också ha begränsat samarbetet med militära allianser om inte Schweiz stod inför en direkt eller överhängande attack.

Kievs datacentra i brand

Ryska federationens försvarsministerium meddelar att dess militär den 26 till 27 september fortsatte att anfalla Ukrainas hamn- och transportinfrastrukturanläggningar, logistik- och kommunikationscentraler

I Kyiv attackerades bl.a.:

Lavrov gisslade Tyskland och Japan

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sa i FN på lördagen att Ryssland motsätter sig att Tyskland och Japan, som har slagit in på en revanschismens väg, får ytterligare platser i FN:s säkerhetsråd.

Däremot talade han för att bl.a. Brasilien och Indien får en plats i säkerhetsrådet.

Ökat valdeltagande i Ryssland

Idag meddelade Rysslands centrala valkommission de definitiva resultaten. Valdeltagandet hamnade på 59,80 procent eller 67 448 094 väljare.

2021 var valdeltagandet 51,72 procent och 2016 47,88 procent. En positiv trend alltså.

Mandatfördelningen blev denna:

Enat Ryssland 349 mandat, kommunistpartiet 37, Liberaldemokraterna 23, "Nya människor" 19, Rättvist Ryssland 17, Hemland (Rodina) 1 och 4 mandat gick till partilösa kandidater.

46 dumadeputerade är personer som deltar eller har deltagit i den särskilda militära operationen i Ukraina.

Antalet försök att störa det elektroniska valsystemet uppgick till över 8 miljoner, varav största delen organiserats från Ukraina.

Det ryska luftförsvaret har under den gångna veckan skjutit ner 6 011 ukrainska drönare.

Bolsjaja igra

Kina för första gången USA:s jämlike

Ledaren för det kinesiska kommunistpartiet Xi Jin Ping och hans hustru Peng Liyuan landade med ett Air China-plan klockan 17:39 lokal tid på onsdagen för ett tredagarsbesök i USA.

Hedersvakten marscherade upp till flygplanet och stod på båda sidor av den röda mattan när två limousiner körde fram.

USA:s mål att förstöra Europa

Om vi parafraserar det som USA:s krigsminister Pete Hegseth sa vid en presskonferens nyligen kan vi uppriktigt konstatera att USA har förlorat (eller håller på att förlora) mot Iran, men att de helt klart vinner mot Europa, skriver Daniele Perra, italiensk statsvetare med geopolitik som specialitet.

USA:s verkliga mål har, i åtminstone ett par decennier, varit att förstöra den europeiska ekonomin och industrin. Låt oss ta några exempel. 

Le Pens parti russofobiskt?

Vice ordföranden i det ryska säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev kallade Marine Le Pens franska parti för en typisk europeisk ryskfobisk politisk kraft.

Det franska högerpartiet Nationell samling har blivit ett typiskt europeiskt ryskfobiskt parti, förklarade Medvedev, enligt RIA Novosti . "Tusentals sanktioner mot ryssar i Frankrike, såväl som missiler mot Kievs degenererade – är det vänligt? Tydligen har Le Pens parti nu blivit ett typiskt europeiskt parti: ryskfobiskt stöd och naziststöd i Kiev", skrev han på sociala medier.

Ukraina mot undergången

Sedan president Zelenskyjs 40 dagars drönar- och missiloffensiv mot Ryssland öppnade "Pandoras ask"  (Putin) har den ryska krigföringen mot vapenfabriker, militära lager och logistik trappats upp till en tidigare inte skådad nivå.

Europeiska politiker tycks inte reagera på att landets ekonomi nu i snabb takt mals ned. De fortsätter att tala om att pumpa in mer vapen i Ukraina och förbereda Europa för storkrig mot Ryssland medan Ukraina förblöder.

Financial Times 20 september skräder inte orden.

Călin Georgescu arresterad

Den rumänske politikern Călin Georgescu, som vann första omgången i presidentvalet i november 2025 men sedan på uppmaning av EU-kommissionen förbjöds att delta i andra valomgången, har nu arresterats.

Han anklagas för en rad hemska brott.

Enat Ryssland stärker sin majoritet

Federationsrådets talman, Valentina Matvijenko, ser själva genomförandet av valet under
terroristiska attacker som en viktig seger.

Enat Ryssland kan få den största fraktionen någonsin i Rysslands parlament. Just nu ser Enat Ryssland ut att få mer än 340 av 450 platser i parlamentet.

Den största oppositionspartiet, Ryska federationens kommunistparti, riskerar att förlora mer än 15 mandat. Liberaldemokratiska LDPR kommer att behålla den tredje platsen, och på fjärde plats kom ut "Nya människor" som ökar antalet mandat från 13 till 20.

CDU klarade inte spärren i Mecklenburg

 

Friedrich Merz parti, CDU, klarade inte 5-procentsspärren i delstaten Mecklenburg. Ett svidande nederlag.

AfD har vunnit delstatsvalet i Mecklenburg-Vorpommern. Premiärministerkandidaten Leif-Erik Holm nådde 38,2 procent av rösterna på söndagen, medan socialdemokraterna noterade 35,5 procent enligt vad som meddelades natten till måndag.

Sahra på valmöte i Berlin

Att ryssarna skulle vara så amatörmässiga – om de faktiskt ville attackera oss - att de skulle skicka en riktigt uselt byggd drönare som cirklar runt Leipzigs flygplats i timmar tills en busschaufför till slut får syn på den och sätter stopp för den. 

Ärligt talat vet jag inte. Men jag finner inte det särskilt troligt. Det sa Sahra Wagenknecht på valmöte i Berlin i lördags.

Vem hade förkunskap om 9/11?

Börsfallet i amerikanska flygbolags aktier i september 2001.

Kit Klarenberg, meriterad brittisk undersökande journalist, lyfter än en gång frågan om huruvida någon hade förhandskännedom om terroristplanerna 11 september 2001 - och kunde tjäna pengar på denna kunskap. 

En del av de skumma affärerna har spårats till en viss Wirt D. Walker III, affärspartner till George W. Bushs bror Marvin.

Danmark ger upp Grönland

Danmark har accepterat ett avtal som ger USA rätt till permanent militär kontroll, rätt att bygga nya baser utan danskt godkännande och vetorätt mot utländska investeringar på Grönland, uppger amerikanska UD i ett uttalande. 

Avtalet gäller även om Grönland blir "självständigt" och innebär därmed i praktiken att ön blir ett amerikanskt protektorat, skriver Fria tider.

Vem kan styra AI?

Storbritanniens kung Charles har satt sig med topparna i världens stora AI-företag för att diskutera etik och faror med AI:s utveckling.

Krig är för viktigt för att överlåta åt generaler, sa Talleyrand. Detsamma kan sägas om AI-magnaterna och en kunglighet i ett land som knakar i fogarna. AI är för viktigt för att överlåta på dem.

Nytt slag mot Merz stundar

Viktiga delstatsval äger rum i Tyskland på söndag, och Friedrich Merz och hans kristdemokrater (CDU) är under hård politisk press.

Efter det katastrofala valresultatet i Sachsen-Anhalt, där CDU:s röstantal mer än halverades och det högerextrema AfD vann en jordskredsseger, kan Merz kanslerpost drabbas av avsevärd skada av valen i Mecklenburg-Vorpommern och Berlin i helgen.

Zelenskyjs strategi är nationellt självmord

Julia Mendel, president Zelenskyjs tidigare pressekreterare (2019-21), skriver i en artikel i Spectators amerikanska upplaga att hennes tidigare chef följer en självmordsstrategi.

För sin kritiska hållning har hon förbjudits att gästa EU:s lokaler i Bryssel.

Västs kelgris dömd till 25 år

Hashim Thaçi (tidigare president i Kosovo och politisk ledare för Kosovos befrielsearmé / KLA) dömdes den 16 september 2026 till 25 års fängelse av Kosovos specialavdelningar i Haag.

Thaçi och tre andra före detta KLA-ledare (Kadri Veseli, Rexhep Selimi och Jakup Krasniqi) befanns skyldiga till krigsförbrytelser som begåtts under Kosovokriget (april 1998-juni 1999). 

von der Leyens megalomani

 

Ursula von der Leyens "stora" linjetal i EU-parlamentet igår blev på flera plan avslöjande.

Inbjudan till Kanada att bli "associerad medlem" tyder på en ren megalomani. EU-chefen tänker sig att EU ska samla hela världens globalistiska elit och bli en motkraft till Trumps USA, för att inte tala om mot Ryssland, Kina och det globala syd.

Ukrainas riksåklagare i landsflykt

Ett nytt kapitel i maktkampen i och runt Ukraina: På måndagen väckte riksåklagaren, som är misstänkt för korruption, åtal mot chefen för antikorruptionsmyndigheten – och flydde från Ukraina samma natt.

Thomas Röper rapporterar på sin webbsida Anti-Spiegel.

BRICS gör världen multipolär

Indiens premiärminister Narendra Modi, Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin

BRICS är en i västvärlden föga känd organisation som samlar en majoritet av världens befolkning. Nyligen möttes statsledare från bl.a. Kina, Indien och Ryssland i Indien för att avhandla organisationens framtid.

Det framgår att organisationen nu håller på att ta steg mot en viss institutionalisering. Indien som tidigare varit skeptisk mot detta leder nu den processen. 

Ukraina förlorar kriget

Storstaden Kiev, för tre dagar sedan, alltjämt i stort sett intakt. Men brist på 
manskap, vapen och pengar liksom växande misstro mot regimen kan avgöra kriget.

Vladimir Putin har inte ändrat sina krigsmål ett dugg sedan 2022 och är fortfarande fast besluten att fortsätta kämpa. Donald Trump har ingen ny plan för fred annat än att få slut på Ukrainakriget på Putins villkor. Och Kiev börjar få slut på pengar och män för att försvara sig, lika säkert som de redan har fått slut på Patriot-missiler för att försvara sitt luftrum mot Kremls spärreldar.

Det skriver Owen Matthews i brittiska Spectator. Han har länge bevakat kriget från Ukrainas horisont.

Satsar Kina på Nordostpassagen?

Ett kinesiskt containerfartyg banar väg i Arktis. Utmaningarna är enorma.

Kan det ryssarna kallar "norra havsrutten" och i svenska historieböcker benämns Nordostpassagen bli en ny stor transportväg mellan Stilla havet och Atlanten?

Svårigheterna är enorma - på sina ställen är havsleden bara 10-12 meter djup och drivande is kan stoppa även större fartyg.

Men trafiken tilltar och Kina tycks satsa försiktigt på denna väg.

Tyskt val protest mot kriget

Resultatet i det tyska delstatsvalet i Sachsen-Anhalt. AfD fick 43,8 procent med 576 000 röster.

Århundradets självmål! lyder en tysk kommentar på sociala medier till kansler Friedrich Merz bragd i det tyska valet.

Mr BlackRock ville egentligen halvera AfD. Men denne "effektivitetsexpert" lyckades i stället halvera CDU:s valresultat i Sachsen-Anhalt.

Tomma arsenaler orsakar panik

Uttömningen av Pentagons arsenaler har orsakat genuin panik bland amerikanska allierade runt om i världen, konstaterar den ryske USA-specialisten Malek Dudakov.

”Konflikten i Iran utarmar USA:s militära potential. Mer och mer fula data framkommer om tillståndet i den amerikanska militärmaskineriet sex månader efter starten av Iran-äventyret. Pentagon har lyckats använda nästan hela sin arsenal av precisionsstyrda missiler”, skriver han på sin Telegram-kanal.

50 000 jobb bort från Volkswagen

Den tyska biljätten Volkswagens styrelse har godkänt ett omfattande omstruktureringsprogram kallat "Framtidsplan 2030", vilket inkluderar nedskärningar av cirka 50 000 jobb och stängning av fyra fabriker.

Enligt planen kommer koncernens globala arbetsstyrka att minskas med cirka 50 000 jobb – en åtgärd som företaget säger är nödvändig för att uppnå målen i sitt transformationsprogram.

Fyra Volkswagen-fabriker riskerar att stängas: i Emden, Zwickau, Hannover och Neckarsulm. Företaget förklarade att konkurrenskraftigt kapacitetsutnyttjande på dessa anläggningar inte kan garanteras mellan 2031 och 2034, så alternativa alternativ för deras användning kommer att undersökas parallellt. Ett hållbart och konkurrenskraftigt produktionsstrukturkoncept för europeiska fabriker förväntas vara på plats i slutet av juni 2027.

Planen innebär också en minskning av modellutbudet med nästan 50 %. Omstruktureringskostnaderna kan uppgå till 10 miljarder euro.

I oron noterades: ”Konfrontationens förlopp och ledningens kommunikation under de senaste veckorna har inte lett till önskade resultat.”

Fackföreningen IG Metall och koncernens allmänna företagsråd uppgav att beslutet förhindrade en eskalering av konflikten. IG Metalls VD Christiane Benner och företagsrådets ordförande Daniela Cavallo förtydligade att frågan om att avknoppa Volkswagen-märket och VW-Komponente-divisionen till separata enheter inte längre står på dagordningen.

Volkswagens ledning godkände tidpunkten för produktionsnedstängningar vid fyra tyska fabriker och överföringen av produktionen till Östeuropa.

DPA, TASS

Ryssland går till val

I Ryssland genomförs parlamentsval en vecka efter Sverige. Den som säger  att val i Ryssland bara är en formalitet men i Sverige liksom i hela det lyckliga väst är en sann och livfull process har nog inte tagit del av den ryska valkampanjen.

I onsdags drabbade kommunisten Nikolaj Bondarenko samman med rättfärglösa figurer från Enat Ryssland, Rodina och Novyje Ljudi (Nya människor). 

Han fick programledare Vladimir Solovjov att framstå som en grå inkvisitor som genom improviserad "faktakontroll" på mobilen försökte genskjuta Bondarenko.

Norge bryter mot Svalbardfördraget

Professor Molchanov är ett ryskt isförstärkt oceanografiskt forskningsfartyg, byggt i Finland 1983.

Rysslands utrikesminister protesterade starkt mot Norges beslag av ett ryskt forskningsfartyg på Svalbard, när  Norges ambassadör Heidi Olufsen kallades upp till ministeriet i Moskva.

Det ryska utrikesministeriet kallade Norges ambassadör, Heidi Olufsen, för ett uttalande om starka protester, som rapporterades på det ryska utrikesministeriets webbplats. Anledningen var beslaget av M/s  Professor Molchanov, som ägde rum den 2 september i Barentsburgs hamn i Svalbards skärgård på begäran av Ukraina.

Räntehöjningar stundar

Den globala ekonomin har en ny utmaning att övervinna, skriver Wall Street Journal. En ostyrig obligationsmarknad som skickar upp lånekostnaderna till sina högsta nivåer på årtionden.

På tisdagen nådde Japans 10-åriga obligationsränta nådde 3 % för första gången sedan 1996. Nollräntan åren 2021-22 är nu ett minne blott.

Orealistisk optimism hjälper inte Ukraina

Zelenskyj hotar att skicka in 1 000 drönare om dagen i Ryssland. Samtidigt
håller Ukrainas läge på att bli prekärt med 90 % av lagren utbombade. 

"Orealistisk optimism hjälper inte Ukraina" var rubriken i Daily Telegraph  på en rapport 30 augusti från tidningens korrespondent Owen Matthews.

Ukrainas förluster vid frontlinjen är högre än vad som officiellt erkänts, skriver han. Volodomyr Zelenskijs utspel att skicka in minst 1 000 drönare om dagen mot Ryssland hjälper inte.

Röster från halva mänskligheten

Idag sammanstrålade representanter från länder med en befolkning som sammanlagt utgör nästan halva mänskligheten i Kirgiziens huvidstad Bisjkek.

Det var Shangahiorganisationens 25:e årsmöte. Organisationen ska enligt stadgarna bara syssla med kamp mot terrorism, separatism och extremism.

Men dess betydelse går mycket längre.