20 december 2025

Vad var det som gick snett?


EU-kommissionens planer på att konfiskera ryska tillgångar i Euroclear misslyckades. Kommissionen tvingades i sista minuten backa och växla om till plan B, som innebär att de europeiska skattebetalarna får ställa upp med 90 miljarder euro för att fortsätta Ukrainakriget 2016 och 2017.

Men varför gick det snett?
TLDR:s video innehåller en del intressanta uppgifter.

Det visar sig att det inte alls var Belgiens eller Ungerns, Tjeckiens eller Slovakiens motstånd som stoppade det planerade gigantiska rånet mot Euroclear.

Det visar sig att tunga EU-länder som Frankrike, Luxemburg, Italien och Spanien har motsatt sig konfiskering av de ryska tillgångarna.

Tyskland motsatte sig konfiskeringen fram till valet av Friedrich Merz till förbundskansler.

Sprickan i EU går alltså mycket djupare än den bild av Ungern mot resten som massmedia ger.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hade före toppmötet i en skrivelse uppmanat EU:s medlemmar att säga upp sina investeringsavtal med Ryssland. Detta för att möta farhågorna att Ryssland rättsligt skulle kunna hålla enskilda EU-länder ansvariga för rånet på Euroclear.

Sådana avtal har bl.a. Kroatien, Danmark, Grekland, Frankrike, Tyskland, Österrike, Slovakien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Italien.

Som framkommer av TLDR:s video fick VDL inte någon övertygande respons på sin rundskrivelse.

Europeiska politiker vet att kriget i Ukraina kommer att ta slut och då kommer de att tävla om att snabbt återetablera sina företag i Ryssland.

EU-kommissionen förlorade, men samtidigt vann de viktiga framgångar för sina planer på att förvandla EU till ett Fästning Europa.

* EU har med toppmötets beslut tagit över finansieringen och därmed huvudansvaret för proxykriget i Ukraina. EU utvecklas i riktning mot en parallellorganisation till Nato med krigförande uppgifter.

* Kommissionen har framtvingat nya röstregler. Istället för enhällighet som krävs enligt EU:s grunddokument har man infört en ny kategori beslut "enhällighet som inte alla stöttar".  Ungern, Slovakien och Tjeckien slipper vara med att betala för Ukraina, i utbyte mot att de inte la in veto.
Att jämställa tre nedlagda röster med enhällighet är naturligtvis absurt.

* Dessutom blir verkningarna av Ukrainakrediten som ska tas upp på den internationella kreditmarknaden av EU att EU:s skuldberg växer och det gör även överstatligheten. Lånen upptas mot säkerhet i EU:s budget, dvs. de måste i sista hand finansieras över medlemsavgifterna.

Sådana arrangemang inkräktar på medlemsstaternas beskattningsrätt och innebär en smygande övergång till överstatlighet.

Den svenska regeringens EU-nämnd, där alla partier ingår, blixtinkallades 02.30 natten till lördag, för att godkänna arrangemanget. Svenska skattebetalare blev troligen blåsta på ytterligare 10 miljarder kronor för att täcka Sveriges andel av krigslånet.

En gång styrdes Sverige av ömsom hattar och mössor. Nu ser nattmössorna ut att ha tagit över.

Stefan Lindgren



Diagrammet visar hur EU:s institutionella skulder har vuxit, en drygt
fördubbling under proxykriget i Ukraina.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.