Nya angrepp på Iran att vänta

På hemlig order av Washington har de så kallade E3-länderna (Storbritannien, Frankrike och Tyskland), som är de återstående västerländska undertecknarna av 2015 års Iran-kärnvapenavtal som kallas JCPOA, startat en process som syftar till att återinföra alla FN-sanktioner mot Iran.

Den indiske veterandiplomaten M.K. Bhadrakumar ser ett nytt, ännu mer storskaligt militärt anfall på Iran komma.

Ett gemensamt uttalande som utfärdades i de tre europeiska huvudstäderna den 25 augusti meddelade FN:s säkerhetsrådet att Teheran "väsentligen bryter mot sin åtaganden enligt JCPOA" och att med 30 dagars varsel ”det är möjligt att åter aktivera tidigare beslutade resolutioner av FN:s säkerhetsråd”. [Det sistnämnda skulle kunna ske genom den s k snapback-mekanism som fanns inbyggd i FN-resolutionen. NB.]

E3-uttalandet är uppenbarligen en uppvisning i sofisteri eftersom det var USA som ensidigt övergav JCOPA 2018 och de tre europeiska makterna har själva brustit i sina åtaganden att häva sanktionerna mot Iran under den senaste 15-årsperioden, vilket bara i slutändan fick Teheran att återuppta urananrikningsaktiviteten - även om den iranska sidan var redo att återinföra JCOPA så sent som i december 2022.

En märklig del av E3-utspelet är att de inte låtsas om det föreskrivna förfarandet med avseende på snapback-mekanismen med avsikt att förvandla de två andra permanenta medlemsländerna i säkerhetsrådet - Ryssland och Kina - till blott åskådare utan någon som helst roll i frågan.

Föga förvånande har Ryssland och Kina gjort invändningar mot detta och i ett långt uttalande har det ryska utrikesministeriet krävt (med Kinas stöd) en förlängning av tidsfristen med ytterligare sex månader  för att undvika ett dödläge med farliga och tragiska konsekvenser.

Teheran har välkomnat Ryssland-Kina-förslaget som ett "praktiskt steg". Iran har naturligtvis uttryckligen varnat för att varje sådant försök av E3 att återinföra FN-sanktionerna mot det kan tvinga landet att ompröva sitt medlemskap i icke-spridningsavtalet.

Det återstår att se om E3 - eller mer exakt den amerikansk-israeliska kopplingen som är den drivande kraften bakom det aktuella utspelet - kommer att vara mottagliga för en kompromiss.

Alla indikationer är att Israel med fullt stöd från Trump-administrationen vill ha ett nytt krig med Iran och göra ett andra försök att tvinga regimskifte i Teheran och återställa av den tidigare Pahlavi-dynastin som störtades med den islamiska revolutionen 1979.

Enkelt uttryckt är det ett avgörande försök av USA och Israel att åstadkomma en geopolitisk omställning i den västasiatiska regionen.

USA och Israel har dragit lärdom av det eländiga misslyckandet med deras första försök i juni att störta det islamiska systemet i Iran, och Israel led stora förluster när Iran hämnades.

Den här gången verkar USA och Israel förbereda sig för en kamp till slutet. Det kan leda till ett utdraget krig. USA rustar upp Israel med avancerade vapen. Vid något tillfälle, tillräckligt tidigt i kriget, kan en direkt amerikansk intervention i någon form också förväntas.
 


Irans attack mot Haifa oljeraffinaderier på natten den 15-16 juni 2025. (Hanay/Wikimedia Commons/ CC BY-SA 4.0)

Till skillnad från i juni när Trump-administrationen bedrägligt invaggade Teheran i ett tillstånd av självbelåtenhet när den israeliska attacken började, är Iran den här gången på sin vakt och har stärkt sitt försvar. Gör inga misstag, Iran kommer att slå tillbaka oavsett vad som krävs.

Iran får också hjälp från Ryssland att stärka sitt luftförsvarssystem och det finns rapporter om att ryska rådgivare hjälper Irans väpnade styrkor att öka sin förmåga att motstå den amerikansk-israeliska aggressionen.

Många västerländska experter, inklusive Alastair Crooke, har förutspått att en israelisk attack mot Iran kan förväntas förr snarare än senare. Den israelisk-amerikanska förväntan kan vara att Rysslands militära operationer i Ukraina kommer att ha nått ett klimax till hösten som nästan säkert skulle utesluta något utrymme för Moskva att engagera sig i en västasienisk konflikt.

Dessutom har Iran i en politisk omsvängning tagit upp det stående ryska erbjudandet om att tillhandahålla ett integrerat luftförsvarssystem. Ett sådant system kommer eventuellt att vara i position i mitten av nästa år eller så och det förväntas vara en kraftmultiplikator för Iran. 



USA:s President Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Vita huset den 7 juli 2025. (Omdirigerad från White House/ Daniel Torok)

Israel kommer säkert att försöka attackera Iran innan det integrerade systemet som är anslutet till ryska satelliter blir fullt operativt. Det återstår att se om Trump-administrationen kommer att kunna stå emot israeliska påtryckningar, med tanke på Mossads påstådda inblandning i Epstein-skandalen.

Bortsett från förluster av liv och förstörelse som följer ett sådant titatinskt krig kommer den regionala oron som följer också att påverka de omgivande regionerna - särskilt Indien. Poängen är att uppskattningsvis 6 miljoner indier bor i Gulfregionen. Deras säkerhet och välfärd kommer att vara i allvarlig fara om Gulfstaterna sugs in i kriget vid någon tidpunkt.

Sannolikheten är stor att Irans vedergällning den här gången kan innebära en blockad av Hormuzsundet genom vilket tankfartyg varje dag fraktar cirka 17 miljoner fat olja eller 20 till 30 procent av världens totala konsumtion.

Om det händer kommer oljepriset att skjuta i höjden och Indiens energisäkerhet, som är starkt beroende av oljeimport, kommer att påverkas. Indiens främsta oljekällor är Ryssland (18-20 procent), Saudiarabien (16-18 procent), UAE (8-10 procent) och USA (6-7 procent).

Det är uppenbart att om oljeförsörjningen från Gulfregionen störs, kommer Indiens beroende av oljeflöden från Ryssland bara att öka ytterligare. Faktum är att det kommer att bli ett sug efter rysk olja och paradoxalt nog kommer Trumps bästa planer på att urholka "Putins krigskassa" att förbli en dröm.

Enligt Israels Kanal 13 har Ryssland evakuerat sin diplomatiska personal och sina familjer från sin ambassad i Tel Aviv i väntan på en "dramatisk" förändring i säkerhetssituationen och växande tecken på ett utbrott av fientligheter mellan Israel och Iran.

M.K. Bhadrakumar är en före detta diplomat. Han var Indiens ambassadör i Uzbekistan och Turkiet. Åsikterna är persal. Denna artikel publicerades ursprungligen på Indian Punchline.