22 okt. 2020

Sanktioner dödar!

Offer för pandemin i Iran begravs i tillfälliga gravar. USA hindrar landet att
importera testkit som det finns trängande behov av.
"Sanktioner dödar!" är namnet på ett internationellt initiativ för att sprida upplysning om hur USA:s och EU:s olagliga sanktioner dödar oskyldiga civila. Varje dag.

Världsledande i mordiska sanktioner är USA. En tredjedel av mänskligheten och 39 länder drabbas.


Ensidiga tvångsekonomiska sanktioner är begränsningar som införts av USA mot länder, grupper, enheter och individer som på minsta sätt går emot USA:s diktat, motsätter sig dess nyliberala politik eller USA:s försök att byta ut sittande regimer till i olika länder.

Ekonomiska sanktioner påverkade i december 2019 en tredjedel av mänskligheten i 39 länder och inkluderar  bl.a. finansiella transaktioner, handelsblockader, frysning av tillgångar, fastighetsbeslag, reseförbud, tullförhöjningar, nedskärningar och avbrytande av bistånd, export- och importbegränsningar, fientlig röstning i internationella finansinstitutioner, annullering av flygförbindelser och förbud mot krediter, finansiering och investeringar. Ofta åtföljs de ekonomiska sanktionerna av diplomatiska sanktioner i form av avbrutna diplomatiska relationer och vägran att ge visum. Embargon kan inkludera flygresor och/eller sjöblockader.

Washington marknadsför dessa ekonomiska sanktioner som ett "smart" och "mer fredligt" sätt att bekämpa spridning av massförstörelsevapen, terrorism, penningtvätt, drog-, vapen- och människohandel. Dessa lögner blir dock ibland för uppenbara till och med för Washington i situationer där USA:s kriminella ledarskap avslöjas.

De ekonomiska sanktionerna marknadsförs också slugt av Washington som ett sätt att uppnå "humanitära" och "demokratiska" mål. Detta sänker sanktionströskeln genom att USA tillåts fastställa godtyckliga och subjektiva och falska kriterier; och det hela underlättar för USA att ostraffat införa ekonomiska sanktioner som förstör tillvaron för de mest utsatta människorna i länder som USA påstår sig  skydda.

Ta till exempel Nicaragua. Inte bara misslyckades USA:s kuppförsök 1981 i Nicaragua, liksom det förnyade försöket 2018, utan de avslöjade också den drog-, vapen- och människohandel som rutinmässigt bedrivs av Washingtons underrättelsetjänster.

Nicaragua är ett fredligt land av delstaten New Yorks storlek och saknar gräns till USA. Landet  har inte  några massförstörelsevapen, ingen människohandel pågår - till skillnad från i grannländerna. Landet har heller inga terroristceller och har hyllats av IMF och Världsbanken i deras rapporter från 2018.

Trots detta utpekade USA:s president Donald Trump 2019 landet som ”ett hot mot USA:s nationella säkerhets- och utrikespolitik". Denna fräcka lögn har fått rättfärdiga ett missbruk av de privilegier den amerikanska regeringen fått genom den s k International Emergency Economic Powers Act (50 U.S.C. 1701-1706) och visar tydligt hur ekonomiska sanktioner används som ett ekonomiskt vapen för att tvinga fram regimförändringar.

En rad lagar i USA ger presidenten rätt att införa sanktioner (not 1) liksom även andra myndigheter  (not 2.)

Executive Order 13324 (23 september 2001) föreskriver frysning av eventuella tillgångar i USA och ett förbud mot amerikanska transaktioner med enheter som bedöms stödja internationell ”terrorism”. Denna order utfärdades två veckor efter den 11 september 2001, med hänvisning till International Emergency Economic Powers Act. Den 10 september 2019 utvidgades ordern så att utländska banker, som ansågs genomföra eller underlätta varje betydande transaktion för någon utpekad person eller organisation, kan utestängas från USA:s finansiella system.

USA:s Patriot Act (utfärdad 24 oktober 2001) ger bland annat Financial Crimes Enforcement Network (“FinCEN”) befogenheter under avsnitt 311 att pricka utländska rättsliga organ och finansinstitut för "primär penningtvätt" och utsätta dem för "särskilda åtgärder", vilket effektivt utestänger dem  från det amerikanska finanssystemet.

Nyckellagen för att införa sanktioner är Countering America’s Adversaries through Sanctions Act (CAATSA, P.L. 115- 44, August 2, 2017). Den lagen har bl.a. använts för att rikta sanktioner mot Iran, Ryssland och Nordkorea.

Primära sanktioner
Primära sanktionerna förbjuder företag och individer i USA från att genomföra transaktioner med en utpekad person, organisation eller stat. De slår mot amerikanska medborgare och varor från USA och mot handelsutbyte som äger rum på amerikanskt territorium eller i områden där USA kan hävda sin jurisdiktion.

Sekundära sanktioner
Sekundära sanktioner riktas mot utländska personer, företag och institutioner. Dessa åtgärder syftar till att utestänga främmande länder, regeringar, företag, finansiella institutioner och individer från det amerikanska finanssystemet om de bedriver förbjudna transaktioner med ett sanktionerat mål - oavsett om denna aktivitet påverkar USA direkt eller inte.

Dessa sanktioner tvingar alla stater etc. världen över att följa amerikanska diktat eller riskera finansiella påföljder, straffavgifter och sanktioner. Med över 1 000 militära baser och installationer i över 120 länder, utgör USA:s aggression fortfarande ett ständigt hot mot dem som inte lyder.

Kommunikationssystemen SWIFT & CHIPS
USA utövar en bred kontroll över internationella banktransaktioner genom Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication (SWIFT) och The Clearing House Interbank Payments System (CHIPS). Detta ramverk tillåter självständiga banker utan relation till varandra att överföra pengar i en gemensam valuta (dollar) via en gemensam bank (New York Fed).

SWIFT
Trots att SWIFT inte finns i USA kontrolleras systemet av amerikanska banker, som äger majoriteten av systemet och har tjänstemän i styrelsen. Dessutom gör SWIFT alla systemdata tillgängliga för den amerikanska regeringen, även när transaktioner inte involverar USA.

CHIPS
CHIPS-systemet, som tillhandahåller kommunikation såväl som betalningsfunktioner, regleras av amerikansk lag, ägs av amerikanska banker som ägare och övervakas direkt av amerikanska myndigheter.

FED

Federal Reserve Bank of New York är den bank som USA:s regering använder för att kontrollera utländska statliga konton. Det är en del av det amerikanska centralbankssystemet (Federal Reserve) som består av 12 privatägda banker som administreras av en styrelse i Washington D.C. Denna rapporterar till och är direkt ansvarig inför kongressen.

U.S. Department of the Treasury's Office of Foreign Assets Control (OFAC)
OFAC  utfärdar, utvecklar och tillämpar lagar som syftar till att använda ekonomiska sanktioner mot USA:s måltavlor. Förutom OFAC, presidenten och kongressen, kan många andra statliga enheter vidta sanktioner.

Många lagar och förordningar tillåter den amerikanska regeringen att utmäta ekonomiska bestraffningar på upp till 5 miljoner för individer, 10 miljoner dollar för företag och upp till 30 års fängelse. År 2019 utdömdes i tjugosex domar/förlikningar sammanlagt 1,3 miljarder dollar i böter. Med tanke på att New York Federal Reserve hanterar 3,3 biljoner dollar i tillgångar från cirka 250 länder enligt en marknadsföringsbroschyr från 2015, kan frysning av tillgångar strypa ett helt lands ekonomi.

Typer av ekonomiska sanktioner
Amerikanska ekonomiska sanktioner kan vara antingen generella eller selektiva och tillämpas mot främmande regeringar, företag, finansinstitut och individer. OFAC:s lista över drabbade personer, Specially Designated Nationals and Blocked Persons (”SDN-listan”), upptar cirka 6 300 namn kopplade till sanktionsmål. Enheter som ägs av någon på listan (ett direkt eller indirekt ägarintresse på 50 procent eller mer) blockeras också, oavsett om enheten angetts särskilt på SDN-listan.

Extraterritoriella sanktioner
Extraterritoriella sanktioner blir allt vanligare. De gäller personer i länder som inte i sig är föremål för sanktioner. Medan Magnitskij-lagen 2012 ursprungligen riktades mot Ryssland, var den ändå avsedd att gälla alla utlänningar som kunde anses vara ansvariga för eller delaktiga i "kränkningar av de mänskliga rättigheterna" eller "korruption". 

USA-kontrollerade påstått icke-statliga organisationer och föreningar som National Endowment for Democracy (NED), Organisation of American States (OAS), Amnesty International, Human Rights Watch och religiösa organisationer osv. är ökända för att initiera och understödja grundlösa processer mot ledare som Washington föresatt sig att avsätta och byta ut, samtidigt som man ignorerar flagranta kränkningar av de mänskliga rättigheterna i militärdiktaturer och kuppregimer som ger USA obegränsad tillgång till sina naturresurser.

Även om OFAC administrerar sanktioner på uppdrag av finansdepartementet, har organisationen ingen specifik lista över vilka länder som drabbas. Dessutom tiger organisationen om vad dess administration kostar, och den vägrar avslöja vem som äger de beslagtagna och/eller frysta tillgångarna eller värdet av nämnda tillgångar, och den ger inga möjligheter att bedöma om de angivna strategiska målen uppnås.

Eftersom det inte finns någon officiell lönsamhetsanalys av verksamheten går det inte att utkräva ansvar av finansdepartementet som skyddas  från granskning av tillsynsmyndigheter, valda tjänstemän och amerikanska skattebetalare.

Även den amerikanska regeringens eget kontor, General Accounting Office's 2019, (GAO) underrättelserapport utelämnade anmärkningsvärt nog alla uppgifter om lönsamhetsanalys av USA:s sanktioner.

Oavsett de obetydliga framsteg som framhålls i dess propaganda, har de drakoniska sanktionerna mot Kuba och Iran i sextio respektive fyrtio år uppenbarligen misslyckats med att uppnå de tydligt uttalade regimförändringsmålen.

För närvarande är GAO förbjudet i lag att granska Federal Reservs transaktioner för eller med utländska centralbanker, utländska regeringar och privata internationella finansorganisationer. S.148 -Federal Reserve Transparency Act från 2019 föreslogs rätta till detta problem. Men med tanke på resultaten från GAO:s sanktionsrapporter är dess trovärdighet fortfarande mycket låg.

Utrikesdepartementets sanktioner mot "terror"
Från 2020 har USA:s utrikesdepartement listat 69 enheter som terroristorganisationer. Eftersom listan inkluderar det islamiska revolutionsgardet (IRGC), har detta fått motivera Washington att införa sanktioner mot iranska banker enligt Executive Order 13324, som föreskriver frysning av USA-baserade tillgångar och transaktioner med enheter som påstås stödja internationell ”terrorism”.

UD:s byrå för kampen mot terrorism identifierar potentiella mål för sanktioner. Men identifieringen kräver inga faktiska terrorattacker utan det räcker om en grupp har "förmåga och avsikt att utföra sådana handlingar". En enhet kan därför bli måltavla för sanktioner för påhittade brott. Endast USA och dess allierade bör få ha militär, kärnvapen etc. för att kunna försvara sig - resten är potentiella terrorister. Vidare kan  "terrorism" definieras som  som ett påstått hot mot USA:s "utrikes förbindelser och ekonomiska intressen."

När väl ett mål har identifierats meddelas kongressen som då får sju dagar på sig att granska utpekandet. Om kongressen därefter inte försöker blockera utpekandet, publiceras ett meddelande om utpekandet som en kungörelse i Federal Register med uppgift om den tidpunkt från vilken terroriststämplingen ska gälla.

Lista över länder som står under USA:s sanktioner i februari 2020:
1. Afghanistan 2. Vitryssland 3. Bosnien och Hercegovina 4. Burundi  5. Centralafrikanska republiken 6. Kina (Folkrepubliken)   7. Komorerna   8. Krimregionen i Ukraina  9. Kuba  10. Cypern 11. Demokratiska republiken Kongo 12. Guinea 13. Guinea-Bissau 14. Haiti 15. Iran  16. Irak  17. Kirgizistan 18. Laos 19. Libanon 20. Libyen 21. Mali 22. Mauretanien 23. Moldavien 24. Montenegro 25. Myanmar 26. Nicaragua 27. Nordkorea – Demokratiska folkrepubliken Korea 28. Palestinska territorier 29. Ryssland 30. Rwanda 31. Serbien 32. Somalia 33. Södra Sudan 34. Sudan 35. Syrien 36. Tunisien 37. Venezuela 38. Jemen 39. Zimbabwe

Ekonomiska sanktioner bryter mot internationell och humanitär rätt
Tillämpningen av USA:s ekonomiska sanktioner bryter mot folkrätten och de grundläggande principer som gäller för diplomati och multilateralism enligt kapitel VII i FN-stadgan. Vidare kringgår den de mänskliga rättighetsåtagandena och den internationella humanitära rätten som anges i fjärde Genèvekonventionen, Folkmordskonventionen, domstolsstadgan från Nürnberg-rättegången 1945, Världshälsoorganisationens stadga, och Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.

Ekonomiska sanktioner bryter mot USA:s egna lagar
Eftersom USA:s sanktioner bryter mot internationell lag, bryter de därmed också mot inhemsk lag enligt huvudparagrafen i USA:s konstitution liksom enligt högsta domstolens beslut att "internationell rätt är vår lag".

Ekonomiska sanktioner fungerar som krig utan krigsförklaring
Ekonomiska sanktioner fungerar som krig utan krigsförklaring och som terrorism genom att skapa allvarlig ekonomisk störningar och hyperinflation i drabbade länder. Denna effekt kan illustreras av Venezuela och Irak. Sanktionerna har lett till kronisk brist på grundläggande mänskliga nödvändigheter som dricksvatten, mat och medicin. 

När det gäller Libanon blockerades särskilt livsmedel, kläder och medicin avsedda att användas för att lindra mänskligt lidande och leveranser måste godkännas av OFAC.

Som visats av Iran under COVID-19-epidemin har blockaden av testpaket, en blockad grundad på ett allvarligt missbruk av terrordåden 11 september 2001, redan resulterat i över 34 dödsfall och över 388 nya fall. Enligt statistiska modeller kan epidemin drabba 18 000 iranier.

Ekonomiska sanktioner stör viktig infrastruktur, dvs. elnät, vattenrenings- och distributionsanläggningar, transport- och kommunikationsnätverk genom att blockera tillgången till viktiga industriella tillsatsvaror, om bränsle, råvaror och reservdelar.

Ekonomiska sanktioner leder till torka, hungersnöd, sjukdomar och djup fattigdom, vilket resulterar i en nedtystad död för miljoner. Exakt antal döda är svårt att beräkna eftersom ingen internationell statistik förs över hur många människor som dör på grund av ekonomiska sanktioner, vilket skymmer de totala dödstalen.

I alla sanktionerade länder är det de mest utsatta i befolkningarna - spädbarn, barn, kroniskt sjuka och äldre – de hårdast drabbas av ekonomiskt krig och terrorism. Enligt en rapport från Center for Economic and Policy Research 2019 har 40 000 människor dött i Venezuela sedan 2017 på grund av US-ledda sanktioner.

Dessutom tillägger en rapport om Irak att från 1995 576 000 barn har dött genom USA:s sanktioner. Vidare försvagar dessa sanktioner ett drabbat lands förmåga att hantera natur- och klimatkatastrofer.

Haiti var föremål för sanktioner 1992-1996 och drabbades samtidigt av orkanen Gordon 1994, som resulterade i 2 000 dödsfall och försvinnanden, till vilket skall läggas tusentals barn vars död direkt orsakades av USA-ledda sanktioner.

Ekonomiska sanktioner förvägrar sjukhus, hälso- och sjukvårdsinrättningar nödvändiga reservdelar som är nödvändiga för livräddning och för att maskiner och utrustning ska kunna användas.

Ekonomiska sanktioner saboterar sociala program som syftar till att förbättra hälsa, näringstillgång och utbildning i bl a Nicaragua, Venezuela, Kuba och Zimbabwe.

Ekonomiska sanktioner införs utan hänsyn till deras negativa påverkan på världsekonomin, hela regioner drabbas när deras handel och finansiella transaktioner blockeras, och här är ofta det egentliga syftet att störa de drabbade ländernas handelsförbindelser med Kina och/eller Ryssland som i fallet med Zimbabwe, ett land med enorma reserver av strategiska mineraler.

Ekonomiska sanktioner införs utan hänsyn till deras negativa inverkan på USA:s egna inhemska industrier och påverkar amerikanska företag, jordbrukare, arbetare och konsumenter. Sanktioner kostar amerikanska företag miljarder dollar om året i förlorad försäljning och avkastning på investeringar - och kostar många tusen arbetare deras jobb. Export som förhindras idag kan betyda lägre export när väl sanktionerna med tiden upphävs, eftersom amerikanska företag missar följdleveranser av reservdelar eller relaterad teknik. Utländska företag kan också undvika amerikanska mellanprodukter och teknik i sina egna slutprodukter av rädsla för att en dag komma att fångas i det amerikanska sanktionsnätet.

Som en följd av USA:s sanktioner förlorade amerikanska löntagare i exportsektorn troligen någonstans mellan 800 miljoner och 1 miljard dollar i inkomster 1995. Om vi tar detta som utgångspunkt kan man räkna fram att den kumulerade förlusten av inkomster överstiger 25 miljarder dollar (25 år gånger ungefär 1 miljard dollar per år, utan att ta hänsyn till inflationen, den ökande årliga exportförlusten eller den allt snabbare sanktionspolitiken fram till 2020).

Om man antar en exponentiell tillväxt av böter som olika enheter som bryter mot sanktioner påförts och tar detta som en indikator på ökningen av bakomliggande sanktioner, så har det, bara under perioden 2008 till 2019, skett en kraftig ökning från 3,5 miljoner till 1,3 miljarder dollar. Men sanktionernas kostnaderna förbises eller underskattas, eftersom de aldrig dyker upp i några räkenskaper.

Källa: https://sanctionskill.org/wp-content/uploads/2020/03/Fact-Sheet-3-4-20-1.pdf

I källan finns länkar med hänvisningar till de många exemplen i texten.

NOTER

Not 1 International Emergency Economic Powers Act (IEEPA - 50 U.S.C. 1701-1706);
Trading with the Enemy Act of 1917; Foreign Assistance Act of 1961;International Emergency Economic Powers Act of 1977; Export Administration Act of 1979;
The USA Patriot Act of 2001

Not 2 Presidenten; Kongressen; Delstats- och lokalregeringar; Bureau of Industry and Security; Directorate of Defense Trade Controls; Office of Foreign Assets Control; U.S. Customs and Border Protection; United States Department of Commerce (Export Administration Regulations, EAR); United States Department of Defense; United States Department of Energy (kärnkraftsteknologi); United States Department of Homeland Security (gränspassager); United States Department of Justice; Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms, and Explosives; FBI; USA:s utrikesdepartementUnited States Department of State (International Traffic in Arms Regulations, ITAR); Financial Crimes Enforcement Network (“FinCEN”)








1 kommentar:

  1. Informativ översikt. Tilläggas bör att EU sällan protesterar och även påför egna sanktioner. Varje enskilt EU-lands ansvar är stort. Argumentet för att gå med i EU lydde: För att kunna påverka. För sanktionernas del behövs att alla medlemmar är eniga. Dvs. varje enskilt land har vetorätt som de inte gör bruk av.
    EU:s sanktioner dödar människor som man påstår sig vilja rädda. Oöverträffat hyckleri och ett bekvämt sätt att demonstrera sin grymhet då sanktionsdöden inte efterlämnar blodspår men är effektivare än kulor.

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.