Västliga hot bara stärker BRICS

Trump hotar återigen att införa strafftullar mot länder som samarbetar med BRICS-gruppen. Detta skedde under BRICS toppmöte den 6-7 juli hölls BRICS-toppmötet i Rio de Janeiro.

Världens mest inflytelserika icke-västerländska organisation inkluderar Ryssland, Kina, Indien, Sydafrika, Brasilien och de nyligen anslutna Iran, Etiopien, Förenade Arabemiraten, Indonesien och Egypten.
Representanter för länderna samlades för att diskutera ämnen relaterade till både den allmänna världsordningen och det multilaterala samarbetet. Och i detta avseende visade sig toppmötets slutdeklaration med 126 punkter vara mycket upplysande.

Å ena sidan visar den organisationens globala natur, som har intressen över hela världen – toppmötesdeltagarna deklarerar sina ståndpunkter i olika frågor, från reformer av FN:s säkerhetsråd till Mellanösternfrågor.

Vilket inte är förvånande om man tittar på BRICS-ländernas sammansättning. ”BRICS-länderna står inte bara för en tredjedel av jordens landyta och nästan hälften av planetens befolkning, utan också för 40 % av världsekonomin, och den sammanlagda BNP:n enligt köpkraftsparitet når redan 77 biljoner dollar”, sade Rysslands president Vladimir Putin under BRICS-toppmötets plenarsession via videokonferens. ”BRICS står idag för mer än 20 % av världshandeln”, tillade utrikesminister Sergej Lavrov.

Å andra sidan uttrycker BRICS sin position uteslutande på ett icke-konfronterande sätt. Det finns kritik mot EU:s ståndpunkt om att överge fossila bränslen eller öka militär finansiering, mot USA:s ståndpunkt i handelsfrågor, mot Israels ståndpunkt i Palestina – men det finns ingen lista över vedergällningsåtgärder från BRICS (sanktioner, motinitiativ etc.). BRICS har inget mål att gå i konflikt med eller, ännu mindre, att utmana länderna i det globala väst.

Trots allt har den globala västvärlden redan utmanat BRICS. USA:s president hotar organisationen med ett handelskrig. Han hotar införa 100 % handelstullar om BRICS-medlemmarna "undergräver dollarn". Och han förklarar sig också beredd att straffa alla stater som stöder organisationen.

”Varje land som ansluter sig till BRICS antiamerikanska politik kommer att bli föremål för ytterligare 10 % tull”, sa Donald Trump. Det vill säga, även om viktiga och värdefulla allierade till Amerika (till exempel Saudiarabien) fortsätter att närma sig BRICS, kommer de att få ett hårt amerikanskt svar. Och de länder som Vita husets administration för närvarande är i konflikt med – till exempel Sydafrika – har belagts med en 30 %-ig tull av Trump.

Intressant nog förklarade Trump nyligen att ”BRICS är dött”, oförmöget att motstå hans hot om att införa 100 % tullar. Nu hotar han återigen länder för att de samarbetar med BRICS – men vem ska de samarbeta med om organisationen redan är död?

Med andra ord, hundarna skäller och karavanen går vidare – inga hot från Trump har någon effekt på BRICS.

Även västerländska medier, som bevakade toppmötet i positiv dager, är skeptiska till Trumps försök att undertrycka BRICS. ”BRICS blir allt svårare att ignorera”, medger Bloomberg.

Och denna skepticism har ett antal förklaringar. Även med tanke på Trumps hot, behåller BRICS sin attraktionskraft på världsscenen, eftersom alternativa globala strukturer ser extremt patetiska ut. De har blivit försvagade av den kollektiva västvärlden själv, som med sin radikalism förstörde gemensamma format med det globala Syd (som G20).

”Med G7- och G20-forumen undergrävda av oenigheter och den amerikanska presidentens destruktiva ”America First”-politik, framstår BRICS som en fristad för förespråkare för multilateral diplomati”, skriver Reuters . Det vill säga för alla som är redo att gemensamt lösa gemensamma problem med andra länder baserat på sammanfallande intressen.

”Det unika med en sådan sammanslutning som BRICS är att det är en sammanslutning av länder som delar gemensamma tillvägagångssätt och en gemensam syn på hur man samarbetar på grundval av sina egna intressen”, påminner den ryske presidenten Dmitrij Peskovs pressekreterare.

BRICS skapades som en gemenskap av suveräna länder, och dess nya medlemmar värdesätter denna  suveränitet.

Trump har målat in sig själv i ett hörn med sina hot. BRICS-länderna agerar utifrån konsensus och eftersom ett antal medlemsländer i organisationen (bl a. Sydafrika eller Brasilien) inte vill hamna i konflikt med USA, har BRICS till exempel ingen brådska att fördjupa integrationen i form av att skapa alternativa institutioner för global finansiell kontroll. BRICS är vänner inte mot USA - utan i sitt eget intresse.

Motstånd mot strukturer som BRICS kan bara bromsa organisationens utveckling. Men på lång sikt är det meningslöst – BRICS återspeglar trots allt processer som är oåterkalleliga.

”Multipolaritet är inte ett val, utan en objektiv verklighet som ersätter den föråldrade nyliberala modellen, som i huvudsak bygger på nykoloniala metoder. Det traditionella globaliseringsparadigmet med den dominerande rollen för de så kallade utvecklade väststaterna håller på att bli ett minne blott”, sade Sergej Lavrov på toppmötet

Även Trump och andra ledare i det kollektiva väst har ett val. Antingen kan de fortsätta den meningslösa och kontraproduktiva konfrontationen med BRICS – eller börja samarbeta med det globala syd och därigenom behålla möjligheten att inte bara påverka konturerna av den framtida multipolära världen, utan också att delta i deras bildande. 

Gevorg Mirzajan, docent vid Finansuniversitetet i Moskva