Dollarn föll 11 procent

Värdet av USA-dollarn i förhållande till andra valutor föll 11 procent under första halvåret. Det är det största fallet sedan 1973.

Naturligtvis talas det inte om en "kollaps", men om processen fortsätter kommer dollarns status som en riskfri "säker hamn" för investerare att blekna ytterligare. Dollarförsvagningen har logiskt stärkt de andra valutorna i DXY-indexet som omfattar viktade värden för euron, japanska yenen, pundet, kanadensiska dollarn, svenska kronan och schweiziska francen.

Även den ryska rubeln har ökaty sitt värde mot dollarn med en tredjedel under samma period.

Dollarns nedgång under de första sex månaderna av Donald Trumps presidentskap är naturligtvis ingen slump. Dollarn drabbades inte så mycket av de ekonomiska besluten (främst tullkriget) i sig, utan av oförutsägbarheten, inkonsekvensen och den ibland avsiktliga oförskämdheten i Trumps egna och hans administrations handlingar och uttalanden. 

Exempelvis har Trump-administration en ströt elakheter kring sig mot den försiktiga penningpolitik som den amerikanska centralbanken Federal Reserve och dess chef Jerome Powell har fört.

Antagandet av "Big Beautiful Bill", som förlänger Trumps skattereform, innebär samntidigt ökad upplåning, vilket ytterligare sänker dollarns trovärdighet.

Trump och administrationen är inte emot en svag dollar: det är i linje med den nuvarande ekonomiska politiken, som försöker minimera den negativa balansen i USA:s internationella handel. För den amerikanska ekonomin som helhet kan dock en alltför svag dollar inte vara entydigt fördelaktig: utländska investeringar kommer att avta, importen kommer att bli dyrare för slutkonsumenten.

Underskottet i USA:s betalningsbalans var 312 miljarder dollar sista kvartalet i fjhol. Första kvartalet i år steg det till 450 miljarder dollar och andra kvartalet väntas det sjunka till 315 miljarder dollar.

warandpeace.ru