![]() |
Mainstreamekonomen Kenneth Rogoff medger att USA:s statsfinanser är utom kontroll. Källa: DN 2/6 |
Trump kräver i tullkonflikten att EU ska delta mer aktivt i det ekonomiska kriget mot Kina.
Enligt en tankesmedja i Berlin är USA:s ekonomiska modell inte längre "hållbar". Trump underminerar den amerikanska dollarn och statsbankrutt är möjlig på lång sikt.
USA:s president Donald Trump kräver i tullförhandlingarna med
EU att de ska delta mer omfattande i det ekonomiska kriget mot Kina. Detta
framgår av amerikanska medierapporter. Enligt dessa ska Bryssel bland annat
införa ytterligare egna tullar på import från Kina för att förstärka effekterna
av USA:s tullar.
Trumps hot om att införa 50-procentiga tullar på
import från EU redan från och med 1 juni har han dragit tillbaka efter ett
telefonsamtal med EU-kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Om
von der Leyen gjorde några eftergifter är okänt.
Enligt en aktuell analys från
den Berlinbaserade Stiftung Wissenschaft und Politik (SWP) söker
Trump-administrationen med sitt globala tullkrig desperat efter vägar ur en
"prekär situation": På grund av de exploderande statsskulderna kan en
statsbankrutt inte uteslutas på lång sikt; den industriella grunden för USA:s
militära makt kan vara osäker.
Trump vill behålla den amerikanska dollarn som
global reservvaluta men underminerar den samtidigt: USA:s ekonomiska modell är,
enligt SWP, "inte hållbar".
Hotfullt
stigande skulder
Ett av de allvarliga ekonomiska problemen som USA nu står inför är, enligt SWP, landets extremt höga skuldnivå. Kring millennieskiftet låg den på drygt 5,5 biljoner dollar, men nu – efter en särskilt kraftig ökning sedan 2019 – uppgår den till 36,2 biljoner dollar. Det motsvarar 124 procent av USA:s BNP.(1)
För första
gången i historien spenderar USA "idag mer pengar på räntebetalningar än
på försvaret", konstaterar SWP.(2) "Någon trendvändning" är
"inte i sikte": "Skuldbördan ökar obönhörligt." Enligt beräkningar
från University of Pennsylvania 2023 har Washington "maximalt 20 år"
på sig att sanera statsfinanserna; om detta misslyckas är en statsbankrutt
oundviklig.
Enligt SWP avstod "världens största obligationsförvaltare
Pimco" redan i slutet av 2024 från att köpa nya amerikanska
statsobligationer – på grund av "tvivel på skuldernas hållbarhet".
Den 16 maj nedgraderade Moody’s, värdens tredje största
kreditvärderingsinstitut, USA:s kreditvärdighet från Aaa till Aa1 – ett tecken
på en växande allmän insikt om att skulderna leder till en "strategisk
begränsning av USA:s makt och ledarskap", bedömer Center for Strategic
& International Studies (CSIS) i Washington.(3)
Dollarn som
vapen
Ett annat
ekonomiskt problem som Washington står inför är, enligt SWP, den amerikanska
industrins nedgång. Dess andel av totalt antal anställda har sjunkit från cirka
20 procent 1980 till nuvarande cirka 8 procent. Detta har "geopolitiska
konsekvenser", noterar SWP: "En hegemon måste kunna producera stål
och vapen på egen hand."(4) Militär dominans kan inte garanteras på annat
sätt.
För en återindustrialisering av USA vore en svagare dollar fördelaktig,
eftersom den skulle göra import dyrare och ge den amerikanska industrin större
utrymme både internt och för export. I praktiken är dock dollarn stark,
eftersom den, som SWP konstaterar, fungerar som "global reservvaluta"
och därför är starkt efterfrågad.
Denna särställning för dollarn är individuellt lukrativ för
"välbärgade amerikaner" men också fördelaktigt för staten, eftersom den kan
låna i egen valuta "utan växelkursrisk". Dessutom är den politiskt fördelaktig,
eftersom Washington kan använda dollarn som ett "finanspolitiskt
vapen" och sanktionera länder som för en oönskad politik. Trump vill inte
heller avstå från detta.
Men i praktiken leder hans agerande till en
"försvagning av dollarn", noterar SWP: I början av februari krävdes
1,02 dollar för att köpa en euro, nu krävs 1,14 dollar.
Tyskland som
modell
Utöver de inre
motsägelserna i USA:s politik tillkommer allvarliga konsekvenser genom den
tyska industrins extrema exportfokus. Tysklands bestående överskott i handeln
med utlandet attackerades redan 2010 av bland annat nuvarande ECB-chef
Christine Lagarde, enligt SWP:s analys.(5) De drev svagare länder i eurozonen i
riktning till skuldsättning och ansågs vara en huvudorsak till eurokrisen. Då
sas det att antingen måste Tyskland överge sin exportfixering, eller andra
EU-länder också exportera mer för att kunna tjäna de pengar de behövde för att
betala sin överdrivet stora import från Tyskland. Det senare har skett, inte
minst efter påtryckningar från Berlin.
"EU-länderna" har
"antagit den mycket kritiserade tyska modellen" och har under åren
blivit "gigantiska exportmaskiner för varor och kapital",
sammanfattar SWP. Enligt amerikansk statistik ökade EU:s överskott i
varuhandeln med USA från knappt 80 miljarder dollar 2010 till cirka 235
miljarder dollar 2024. Detta kompenseras inte helt av amerikanskt överskott i
export av tjänster (109 miljarder euro 2023). Enligt SWP bidrar ECB, EU:s centralbank, genom att hålla
styrräntan betydligt under den amerikanska, till en stark dollar och därmed
gynnsamma exportvillkor för EU-industrin.(6)
EU:s
erbjudande
USA:s president
Trump försöker med brutala metoder vända situationen. Genom höga tullar vill
han täcka det amerikanska budgetunderskottet och samtidigt skapa nya
möjligheter för den egna industrin. Det är detta som har lett till de nuvarande
tullkrigen, inte minst det med EU. Enligt rapporter inleddes förhandlingarna
mellan Bryssel och Washington för drygt två veckor sedan med utbyte av
förhandlingsdokument. EU erbjuder sig att importera mer flytande gas från USA,
sänka tullar på bilar och andra industriprodukter samt vissa jordbruksvaror,
och att ta bort vissa icke-tullmässiga handelshinder, som till exempel tillståndskrav
för importerade bilar.(7)
Bryssel är också berett att vidta gemensamma
ekonomiska åtgärder mot Kina. Men EU kräver i gengäld motsvarande tullsänkningar
från USA; särskilt ska EU slippa USA:s nyligen införda globala minimitull på 10
procent. EU är dock inte villigt att sänka livsmedelsstandarder (sänkningar är impopulära
bland befolkningen) eller att försvaga befintliga digitala lagar, som de amerikanska
techjättarna kräver. De senare har starkt inflytande i Trump-administrationen.
Gemensamt mot
Kina
Eftersom Trump inte var nöjd med EU:s erbjudande hotade att införa
generella tullar på 50 procent på all import från EU redan från och med den 1
juni.
Men hotet drogs tillbaka efter ett telefonsamtal
med von der Leyen. Enligt Wall Street Journal kräver Trump inte bara minskade
eller helt avskaffade avgifter för amerikanska streamingtjänster som Netflix och upphävande
av böter för techjättar som Apple och Meta. Framför allt insisterar han på att
EU måste införa tullar på import från Kina för att stödja USA:s ekonomiska krig
mot landet.(8)
Bryssel har ännu inte gått med på att göra fler eftergifter.
Enligt EU-kommissionen kan EU när som helst återinföra de mot-tullar på varor för
21 miljarder euro som unionen tidigare pausat i början av april.
Dessutom
förbereds ytterligare ett paket med mot-tullar på varor värda 91 miljarder euro,
klart senast den 10 juni.(9) 26 maj förväntades en EU-delegation
anlända till USA för att fortsätta förhandlingarna. Delegationen leds av Europaparlamentets
handelsutskottsordförande Bernd Lange (SPD). Slutdatumet för förhandlingarna är
enligt Trumps önskan den 9 juli.
Nyhetsbankens PS:
I onsdags sa en panel med tre domare vid Court of International Trade på Manhattan att Trump överskred sina befogenheter genom att införa breda importtullar och förklarade den exekutiva ordern som utfärdades den 2 april olagliga.
På fredagen sa president Trump vid ett möte i Pennsylvania att han planerade att fördubbla importtullarna på stål och aluminium för att öka trycket på globala stålproducenter och intensifiera handelskriget. "Vi kommer att införa en ökning med 25 %. Vi kommer att höja tullarna på stål från 25% till 50%, vilket ytterligare kommer att säkra stålindustrin i USA", sa han, enligt Reuters.
German Foreign Policy 27 maj
Övers: Lennart Palm
Noter:
[1] Philip Luck: Moody’s Downgrade Signals
Deeper Risk: Is U.S. Debt Undermining Global Leadership? csis.org 20.05.2025.
[2] Heribert Dieter: Die unterschätzten Risiken
in der US-Ökonomie. SWP-Aktuell 2025/A 23. 15.05.2025.
[3] Philip Luck: Moody’s Downgrade Signals
Deeper Risk: Is U.S. Debt Undermining Global Leadership? csis.org 20.05.2025.
[4], [5], [6] Heribert Dieter: Die
unterschätzten Risiken in der US-Ökonomie. SWP-Aktuell 2025/A 23. 15.05.2025.
[7] Jakob Hanke Vela, Laurin Meyer: Trump
verlängert Frist für neue EU-Zölle auf den 9. Juli. handelsblatt.com
26.05.2025.
[8] Gavin Bade, Kim Mackrael: Why Trump Lashed
Out at Europe Over Trade. wsj.com 23.05.2025.
[9] Jakob Hanke Vela, Laurin Meyer: Trump
verlängert Frist für neue EU-Zölle auf den 9. Juli. handelsblatt.com
26.05.2025.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.