Trumps tullkrig underminerar dollarn

Mainstreamekonomen Kenneth Rogoff medger att USA:s statsfinanser är utom kontroll.
Källa: DN 2/6

Trump kräver i tullkonflikten att EU ska delta mer aktivt i det ekonomiska kriget mot Kina.

Enligt en tankesmedja i Berlin är USA:s ekonomiska modell inte längre "hållbar". Trump underminerar den amerikanska dollarn och  statsbankrutt är möjlig på lång sikt.

USA:s president Donald Trump kräver i tullförhandlingarna med EU att de ska delta mer omfattande i det ekonomiska kriget mot Kina. Detta framgår av amerikanska medierapporter. Enligt dessa ska Bryssel bland annat införa ytterligare egna tullar på import från Kina för att förstärka effekterna av USA:s tullar.

Trumps hot om att införa 50-procentiga tullar på import från EU redan från och med 1 juni har han dragit tillbaka efter ett telefonsamtal med EU-kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Om von der Leyen gjorde några eftergifter är okänt.

Enligt en aktuell analys från den Berlinbaserade Stiftung Wissenschaft und Politik (SWP) söker Trump-administrationen med sitt globala tullkrig desperat efter vägar ur en "prekär situation": På grund av de exploderande statsskulderna kan en statsbankrutt inte uteslutas på lång sikt; den industriella grunden för USA:s militära makt kan vara osäker.

Trump vill behålla den amerikanska dollarn som global reservvaluta men underminerar den samtidigt: USA:s ekonomiska modell är, enligt SWP, "inte hållbar".

Hotfullt stigande skulder

Ett av de allvarliga ekonomiska problemen som USA nu står inför är, enligt SWP, landets extremt höga skuldnivå. Kring millennieskiftet låg den på drygt 5,5 biljoner dollar, men nu – efter en särskilt kraftig ökning sedan 2019 – uppgår den till 36,2 biljoner dollar. Det motsvarar 124 procent av USA:s BNP.(1)

För första gången i historien spenderar USA "idag mer pengar på räntebetalningar än på försvaret", konstaterar SWP.(2) "Någon trendvändning" är "inte i sikte": "Skuldbördan ökar obönhörligt." Enligt beräkningar från University of Pennsylvania 2023 har Washington "maximalt 20 år" på sig att sanera statsfinanserna; om detta misslyckas är en statsbankrutt oundviklig.

Enligt SWP avstod "världens största obligationsförvaltare Pimco" redan i slutet av 2024 från att köpa nya amerikanska statsobligationer – på grund av "tvivel på skuldernas hållbarhet". Den 16 maj nedgraderade Moody’s, värdens tredje största kreditvärderingsinstitut, USA:s kreditvärdighet från Aaa till Aa1 – ett tecken på en växande allmän insikt om att skulderna leder till en "strategisk begränsning av USA:s makt och ledarskap", bedömer Center for Strategic & International Studies (CSIS) i Washington.(3)

Dollarn som vapen
Ett annat ekonomiskt problem som Washington står inför är, enligt SWP, den amerikanska industrins nedgång. Dess andel av totalt antal anställda har sjunkit från cirka 20 procent 1980 till nuvarande cirka 8 procent. Detta har "geopolitiska konsekvenser", noterar SWP: "En hegemon måste kunna producera stål och vapen på egen hand."(4) Militär dominans kan inte garanteras på annat sätt.

För en återindustrialisering av USA vore en svagare dollar fördelaktig, eftersom den skulle göra import dyrare och ge den amerikanska industrin större utrymme både internt och för export. I praktiken är dock dollarn stark, eftersom den, som SWP konstaterar, fungerar som "global reservvaluta" och därför är starkt efterfrågad.

Denna särställning för dollarn är individuellt lukrativ för "välbärgade amerikaner" men också fördelaktigt för staten, eftersom den kan låna i egen valuta "utan växelkursrisk". Dessutom är den politiskt fördelaktig, eftersom Washington kan använda dollarn som ett "finanspolitiskt vapen" och sanktionera länder som för en oönskad politik. Trump vill inte heller avstå från detta.

Men i praktiken leder hans agerande till en "försvagning av dollarn", noterar SWP: I början av februari krävdes 1,02 dollar för att köpa en euro, nu krävs 1,14 dollar.

Tyskland som modell
Utöver de inre motsägelserna i USA:s politik tillkommer allvarliga konsekvenser genom den tyska industrins extrema exportfokus. Tysklands bestående överskott i handeln med utlandet attackerades redan 2010 av bland annat nuvarande ECB-chef Christine Lagarde, enligt SWP:s analys.(5) De drev svagare länder i eurozonen i riktning till skuldsättning och ansågs vara en huvudorsak till eurokrisen. Då sas det att antingen måste Tyskland överge sin exportfixering, eller andra EU-länder också exportera mer för att kunna tjäna de pengar de behövde för att betala sin överdrivet stora import från Tyskland. Det senare har skett, inte minst efter påtryckningar från Berlin.

"EU-länderna" har "antagit den mycket kritiserade tyska modellen" och har under åren blivit "gigantiska exportmaskiner för varor och kapital", sammanfattar SWP. Enligt amerikansk statistik ökade EU:s överskott i varuhandeln med USA från knappt 80 miljarder dollar 2010 till cirka 235 miljarder dollar 2024. Detta kompenseras inte helt av amerikanskt överskott i export av tjänster (109 miljarder euro 2023). Enligt SWP bidrar ECB, EU:s centralbank, genom att hålla styrräntan betydligt under den amerikanska, till en stark dollar och därmed gynnsamma exportvillkor för EU-industrin.(6)

EU:s erbjudande
USA:s president Trump försöker med brutala metoder vända situationen. Genom höga tullar vill han täcka det amerikanska budgetunderskottet och samtidigt skapa nya möjligheter för den egna industrin. Det är detta som har lett till de nuvarande tullkrigen, inte minst det med EU. Enligt rapporter inleddes förhandlingarna mellan Bryssel och Washington för drygt två veckor sedan med utbyte av förhandlingsdokument. EU erbjuder sig att importera mer flytande gas från USA, sänka tullar på bilar och andra industriprodukter samt vissa jordbruksvaror, och att ta bort vissa icke-tullmässiga handelshinder, som till exempel tillståndskrav för importerade bilar.(7)

Bryssel är också berett att vidta gemensamma ekonomiska åtgärder mot Kina. Men EU kräver i gengäld motsvarande tullsänkningar från USA; särskilt ska EU slippa USA:s nyligen införda globala minimitull på 10 procent. EU är dock inte villigt att sänka livsmedelsstandarder (sänkningar är impopulära bland befolkningen) eller att försvaga befintliga digitala lagar, som de amerikanska techjättarna kräver. De senare har starkt inflytande i Trump-administrationen.

Gemensamt mot Kina
Eftersom Trump inte var nöjd med EU:s erbjudande hotade att införa generella tullar på 50 procent på all import från EU redan från och med den 1 juni.

Men hotet drogs tillbaka efter ett telefonsamtal med von der Leyen. Enligt Wall Street Journal kräver Trump inte bara minskade eller helt avskaffade avgifter för amerikanska streamingtjänster som Netflix och upphävande av böter för techjättar som Apple och Meta. Framför allt insisterar han på att EU måste införa tullar på import från Kina för att stödja USA:s ekonomiska krig mot landet.(8)

Bryssel har ännu inte gått med på att göra fler eftergifter. Enligt EU-kommissionen kan EU när som helst återinföra de mot-tullar på varor för 21 miljarder euro som unionen tidigare pausat i början av april.

Dessutom förbereds ytterligare ett paket med mot-tullar på varor värda 91 miljarder euro, klart senast den 10 juni.(9) 26 maj förväntades en EU-delegation anlända till USA för att fortsätta förhandlingarna. Delegationen leds av Europaparlamentets handelsutskottsordförande Bernd Lange (SPD). Slutdatumet för förhandlingarna är enligt Trumps önskan den 9 juli.

Nyhetsbankens PS: 

I onsdags sa en panel med tre domare vid Court of International Trade på Manhattan att Trump överskred sina befogenheter genom att införa breda importtullar och förklarade den exekutiva ordern som utfärdades den 2 april olagliga.

På fredagen sa president Trump vid ett möte i Pennsylvania att han planerade att fördubbla importtullarna på stål och aluminium för att öka trycket på globala stålproducenter och intensifiera handelskriget. "Vi kommer att införa en ökning med 25 %. Vi kommer att höja tullarna på stål från 25% till 50%, vilket ytterligare kommer att säkra stålindustrin i USA", sa han, enligt Reuters.

German Foreign Policy 27 maj

Övers: Lennart Palm

Noter:

[1] Philip Luck: Moody’s Downgrade Signals Deeper Risk: Is U.S. Debt Undermining Global Leadership? csis.org 20.05.2025.

[2] Heribert Dieter: Die unterschätzten Risiken in der US-Ökonomie. SWP-Aktuell 2025/A 23. 15.05.2025.

[3] Philip Luck: Moody’s Downgrade Signals Deeper Risk: Is U.S. Debt Undermining Global Leadership? csis.org 20.05.2025.

[4], [5], [6] Heribert Dieter: Die unterschätzten Risiken in der US-Ökonomie. SWP-Aktuell 2025/A 23. 15.05.2025.

[7] Jakob Hanke Vela, Laurin Meyer: Trump verlängert Frist für neue EU-Zölle auf den 9. Juli. handelsblatt.com 26.05.2025.

[8] Gavin Bade, Kim Mackrael: Why Trump Lashed Out at Europe Over Trade. wsj.com 23.05.2025.

[9] Jakob Hanke Vela, Laurin Meyer: Trump verlängert Frist für neue EU-Zölle auf den 9. Juli. handelsblatt.com 26.05.2025.