Nyhetsbanken: Sekundärsanktioner kan utlösa kaos

Från vänster Lindsey Graham (R), Volodymyr Zelenskyj och Rochard Blumenthal (D).
En trio redo att skaka världen med 500-procentiga tullar mot Kina, Indien
och alla som köper rysk olja.

Ekonomiska vapen, handelskrig och finansiell svartlistning håller på att omforma det globala landskapet.

Ekonomiska sanktioner har blivit det moderna slagfältet – de formar allianser, fragmenterar marknader och ritar om den globala kartan på sätt som påverkar oss alla.

Ekonomiska sanktioner handlar inte längre bara om att straffa motståndare – de är strategiska verktyg som påverkar handel, finans och till och med teknologi. Främst, ja nästan uteslutande USA och Europeiska unionen, använder sanktioner för att projicera makt, vilket ofta skapar komplexa dominoeffekter.

Till exempel listar det amerikanska finansdepartementets kontor för kontroll av utländska tillgångar (OFAC) för närvarande över 12 000 sanktionerade enheter världen över, från banker till hela nationer. Observera att dessa siffror är ungefärliga och kan överlappa varandra, eftersom många enheter förekommer i flera sanktionsprogram.

Sanktioner kan slå hårt – blockera handel, frysa tillgångar eller stänga av åtkomsten till globala finansiella system. Men de skapar också oavsiktliga konsekvenser: de tvingar sanktionerade länder att hitta alternativa partners och stärka allianser utanför västvärlden.

Detta diagram visar ungefärligt antal enheter från varje land som för närvarande är föremål för amerikanska sanktioner, med beaktande av att många enheter kan vara listade under flera sanktionsprogram, vilket gör exakta beräkningar utmanande.

Men precis som västvärldens sanktioner mot Rhodesia visade sig vara ett tveeggat vapen, som hjälpte Ian Smiths regim att utveckla inhems produktion så har Ryssland skickligt lärt sig kringgå västs sanktioner som betraktas som olagliga och en del av västs krigföring. Ekonomiska sanktioner jämställs i folkrätten med andra former av aggression och strider mot FN-stadgans aggressionsförbud.

Ryssland, en gång Europas största energileverantör, säljer nu mer olja till Kina än något annat land. Kina köper nu över 40 % av Rysslands råoljeexport – en stor förändring från handelsmönster före sanktionerna. Bara under 2023 ökade den ryska oljeexporten till Kina med 24 %, medan handeln med Indien steg till rekordnivåer tack vare rabatterad råolja och nya betalningssystem.

Men det handlar inte bara om energi. Rysslands jordbruksexport, inklusive vete och gödningsmedel, hittar ivriga köpare i utvecklingsländer som söker livsmedelssäkerhet.

Rysslands vridning visar hur sanktioner ibland kan driva länder att utveckla nya handelsvägar, marknader och allianser – och omforma den globala maktbalansen i processen.

Kina och Indien motstår västerländskt tryck när det gäller USA-ledda sanktioner mot Ryssland och Iran – och argumenterar för att unilaterala sanktioner saknar legitimitet.

Denna balansgång gör det möjligt för Kina att stärka sitt internationella inflytande. Genom att erbjuda alternativa finansiella system som Cross-Border Interbank Payment System (CIPS) hjälper det sanktionerade nationer att kringgå SWIFT-nätverket – en utmaning för västvärldens finansiella dominans.

Kinas CIPS-system hanterar nu över 12 biljoner dollar årligen, vilket utmanar SWIFT-monopolet.

Europas användning av sanktioner som ett utrikespolitiskt verktyg – med sikte på Ryssland, Vitryssland, Iran och andra - har visat sig synnerligen kontraproduktivt.

Exempelvis utlöste Tysklands beslut att stillatigande acceptera sprängningen av Nord Stream och självpåtagna begränsningar av importen av rysk gas och olja en negativ BNP-tillväxt i fjol. Samtidigt balanserar Frankrike och Spanien sanktioner med lukrativ handel med rysk LNG (flytande gas).

Det här diagrammet visar att den ryska råoljeexporten ännu 2023 i viss mån fortsatte till EU, trots att unionen in fört ett "pristak" som minskar de ryska intäkterna.

Europas nya sanktioner mot export av avancerad teknik till Kina syftar till att skydda känsliga industrier – men de kan också utlösa smärtsamma repressalier inom handeln. Det här diagrammet visar hur mycket Kina handlade med omvärlden 2023.

USA:s beroende av Kinahandeln har i år fått en dramatisk illustration i president Trumps misslyckade försök att chockhöja tullarna för att minska handelsunderskottet med Kina. Utan kinesiska insatsvaror stannar västekonmomierna.

Det senaste vapnet på sanktionsfronten är "sekundära sanktioner" som straffar länder som handlar med sanktionsbelagda företag och stater. Detta trots att måltavlorna för sekundära sanktioner inte begått något brott mot folkrätten. Sekundär sanktioner håller på att bli ett favoritverktyg i amerikansk politik.

Den republikanske senatorn Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal har samlat 81 senatorer (av 100) bakom en resolution som ger presidenten möjlighet att införa 500-procentiga tullar mot länder som köper rysk olja.

Det är ett säkert recept på handelspolitiskt kaos och globala börsfall. Troligen också på USA:s internationella isolering. Den tid är förbi när USA kunde diktera allting i denna värld.

Det hindrar inte att exempelvis banker i Sydkorea och andra delar av Asien drar sig för att göra affärer med Iran och europeiska har dragit sig tillbaka från ryska marknader av rädsla för amerikanska konsekvenser.

USA har tillämpat sekundära sanktioner mot över 100 kinesiska företag sedan 2022 för att de påstått hjälpt Ryssland att kringgå handelsförbud. Detta diagram visar hur många gånger det amerikanska finansdepartementets kontor för kontroll av utländska tillgångar (OFAC) tillämpade sekundära sanktioner mot företag och enheter från varje land under 2023 för att de gjorde affärer med enheter från andra länder som USA infört (olagliga) sanktioner mot.

BRICS-blocket – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – utökar sitt handels- och finanssamarbete för att motverka västerländsk dominans. År 2023 översteg BRICS-handeln 8 biljoner dollar, drivet av en satsning på lokala valutauppgörelser och oberoende finansiella system.

Nya pipelines, som Rysslands "Sibiriens makt" till Kina, och digitala betalningsplattformar omformar handels- och investeringsmönster. För dem som siktar på investeringar eller flytt kan dessa nya allianser erbjuda möjligheter på tillväxtmarknader.

Denna graf visar den totala handelsvolymen för varje BRICS-land (och Saudiarabien som ett nyligt expansionsperspektiv) år 2023, vilket illustrerar hur dessa framväxande allianser omformar den globala handeln.