Har den amerikanska örnen slut på oliver?

Tretton stjärnor som antalet ursprungliga delstater,
tretton oliver och tretton pilar. Har oliverna tagit slut?

President Trumps beslut att riva upp INF-avtalet om förbud mot kärnvapenmissiler med 50 till 550 mils räckvidd var ingen felsägning eller något skrämskott utan ett medvetet uttryck för en ny amerikansk strategi. Man vill använda Ryssland för att sätta press på Kina.

Några pusselbitar föll på plats i veckan när Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton mötte sin kollega Nikolaj Patrusjev i Moskva, liksom utrikesminister Sergej Lavrov och slutligen även president Putin.
Enligt Bolton handlar det inte bara om de amerikanska (obevisade) anklagelserna mot Ryssland för att bryta avtalet. Att USA brutit mot avtalet genom att bl.a. installera sin missilsköld i Polen och Rumänien ville förstås Bolton inte låtsas om.

Som utrikesminister Sergej Lavrov förklarade i en intervju med Rossija1 ”sade Bolton helt uppriktigt att USA främst är intresserat av Asien, där de skulle vilja för att kompensera för ’orättvisa’ bristen på egna missiler för medellånga och korta distanser.”

Under samtalen med Putin ställde den en retorisk fråga om örnen i det amerikanska statsvapnet redan ätit upp de tretton oliverna i olivkvisten vid sin sida och nu bara har de tretton pilarna kvar.

”Jag har inte kommit med några fler oliver”, medgav Bolton skrattande.

”Jag trodde väl inte det”, svarade Putin.

Såväl Pakistan, Indien, Nordkorea och Kina har missiler av INF-klass och potentiellt har Iran kapacitet att skaffa sig sådana, enligt Bolton, medan USA inte får utplacera motsvarande vapen. Enligt USA faller hälften av Kinas missiler inom den klass som täcks av INF-avtalet.

”Det är något som borde oroa Ryssland från dess eget perspektiv, eftersom det gränsar till Kina”, sa Bolton, som är känd för att förespråka taktiken att använda Ryssland för att slå mot Kina.

Kinas missiler förklarar emellertid inte varför USA river upp avtalet med Ryssland. De asiatiska frågorna skulle kunna lösas i särskilda förhandlingar och INF-avtalet utvecklas, stället för att skrotas.
De ryska experterna analyserar detta på olika sätt. En del understryker att USA vill försöka använda Ryssland för att sätta press på Kina. En ny omgång kärnvapen¬rustningar är något Ryssland minst av allt önskar - av kända ekonomiska skäl.

I Kina har också reaktionen varit stark. Talesmannen för Kinas utrikesdepartement Hua Chunying säger till Tass: ”Vi tolererar inte utpressning i någon form. Återigen uppmanar vi USA att sluta gå mot strömmen. Man måste tänka tre gånger och först därefter vidta åtgärder.”

Andra ryska experter menar att USA inte alls har för avsikt att ersätta INF-avtalet med en internationell överenskommelse. Snarare handlar det om ett nytt försök av USA att etablera nukleär överhöghet över planeten och göra sig av med det formella likaberättigande med Ryssland som kärnvapenavtalen från det kalla kriget innebär.

2021 går även New START-avtalet om långdistansmissiler  ut och om USA bryter även det får landet fria händer att göra en massiv kärnvapensatsning. För relationen till Ryssland innebär det att en period av ”strategiskt partnerskap” kommer att ersättas av en ny period av ”strategiskt tillbakahållande” (strategic containment).

Rysslands svar på den nya amerikanska politiken blir med nödvändighet dubbelt. Å ena sidan är Ryssland som alltid berett till nya förhandlingar med USA. Presidenterna Putin och Trump träffas närmast den 11 november i Paris, där 100-årsdagen av fredsslutet i första världskriget ska högtidlighållas. Där är utgången av mellanårsvalet i USA klart, vilket - om republikanerna vinner - kan innebära ökad handlingsfrihet för Trump att söka samförstånd med Ryssland, att fortsätta där Helsingforsmötet slutade innan Trump tvingades äta upp sina ord med sked hemma i Washington.

Men Ryssland kommer också att sätta press på USA för att tvinga det tillbaka till förhandlingsbordet. Ryssland planerar att lägga fram ett utkast till resolution till stöd för att bevara INF-fördraget i FN:s säkerhetsråd. USA:s veto är givet, men kan Europa med hedern i behåll annat än stödja det ryska förslaget?

Förra veckan sände den ryska sidan ett utkast till resolution till stöd för INF-fördraget till FN:s sekretariat, som hänvisade den till ordföranden för FN:s första kommitté. På fredagen röstade en majoritet för att inte behandla dokumentet.

Ryssland nöjer sig nog inte med det avslaget. Bl.a. Tyskland och Japan har uttryckt sitt missnöje med att USA rivit upp avtalet.


Stefan Lindgren
källor: vesti nedeli, rbc.ru 28/10