Europeiska kommissionen föreslår ett nytt lån till Kiev. Utöver den krigskredit på 90 miljarder euro (motsvarar 1,004 biljoner SEK) som EU beviljade i fjol vill man nu lägga till 45 miljarder euro.
Det tidigare stödpaketet som blocket enades om i slutet av förra året var ursprungligen utformat för att täcka Kievs behov 2026 och 2027. Men Kievregimens gigantiska underskott läggs nu än en gång på EU:s skattebetalare.
I augusti sa Zelenskyj att Kiev redan hade förbrukat de medel som ursprungligen var avsedda att räcka till slutet av året och stod inför ett underskott på 27 miljarder euro.
Nu uppskattar Bryssel att det ukrainska budgetunderskottet kommer att växa till 70 miljarder euro nästa år. Det föreslagna lånet är utformat för att täcka ungefär två tredjedelar av detta underskott.
EU:s stöd till Ukraina hade fram till november 2026 uppgått till 238 miljarder euro. Till detta kommer de enskilda EU-ländenras bidrag.
Enligt förslaget ska det nya lånet finansieras genom EU:s gemensamma upplåning på kapitalmarknaderna. I sista han måste dessa lån återbetalas av de europeiska skattbetalarna.
Versionen att Ukraina till sist skulle få väldiga krigsskadestånd av Ryssland är en amsaga för svagsinta. Inte heller är det troligt att EU lyckas lägga rabarber på de ryska tillgångar som frysts i Euroclear. Privatföretag från EU har mycket större tillgångar i Ryssland, vilka då skulle konfiskeras.
EU hade redan försökt att beslagta ryska tillgångar värda 210 miljarder euro som för närvarande är frysta i Euroclears valv i Bryssel, men övergav idén på grund av belgiskt motstånd och juridiska farhågor. Tidigare hade man redan omdirigerat vinster från medlen till Ukraina. Även detta kommer till sist att hamna på europeiska skattebetalares räkning.
Enligt onsdagens förslag skulle Ukraina endast vara skyldig kapitalbeloppet (räntekostnaderna ska bäras av EU:s skattebetalare) och bara vara skyldigt att återbetala det den sagolika dag Moskva går med på att betala skadestånd till Kiev.
Kommissionens ordförande sa också att hon var övertygad om att "alla EU-medlemmar skulle stödja det nya lånet", trots att flera EU-länder, inklusive Ungern, Tjeckien och Slovakien, ställde sig utanför det tidigare lånet och redan uttryckt sitt motstånd mot att ge mer finansiering till Kiev.
Förra veckan uteslöt Bulgariens premiärminister Rumen Radev Sofias deltagande i det nya finansieringspaketet med hänvisning till landets eget budgetunderskott. Han varnade också för att fortsatta utgifter för Ukrainakonflikten på bekostnad av EU-medborgare underblåste spänningarna i hela blocket.
Polen har stoppat sina bidrag till PURL som köper in vapen åt Ukraina och även Frankrike kan komma att ställa sig utanför efter presidentvalet.
Tidigare kritiserade premiärministrarna i Ungern, Tjeckien och Slovakien den tyske förbundskanslern Friedrich Merz krav på att koppla antagandet av nästa EU-budget till långsiktiga finansieringsåtaganden för Ukraina som är bindande för alla medlemsstater "utan undantag".
Enligt det nuvarande förslaget förväntas räntan på lånet betalas från den fleråriga budgetramen (MFF), EU:s sjuåriga budget, vilket i slutändan lägger den ekonomiska bördan på EU:s skattebetalare.
RT-Daily News

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.