Den tyska webbsidan German Foreign Policy har analyserat läget i Taiwanfrågan i en tvådelad artikel som följer här.
Del I
Tyskland bör ”med eftertryck” stödja ett "förstärkande av Taiwans representation i internationella organisationer", vilket efterlysts av USA , och "långsiktigt" trycka på för FN-medlemskap för ön. Det är vad företrädare för utrikespolitiska tankesmedjor i Berlin och kommentatorer från ledande tyska medier efterlyser med ökande intensitet.
Bakgrunden till detta är en amerikansk kampanj som syftar till att kullkasta en FN-resolution där Folkrepubliken Kina erkändes som den enda legitima representanten för Kina i FN. Kampanjen är i sin tur en del av Washingtons ansträngningar att ännu mer än tidigare använda Taiwan för sin maktkamp mot Peking. USA beväpnar Taipei mer och mer - med vapenexporttillstånd värda 18 miljarder US-dollar under president Donald Trump, intensiv kanonbåtspolitik med månatliga passager av krigsfartyg genom Taiwansundet.
USA har också börjat stationera militär personal permanent på Taiwan. Samtidigt planerar de att placera medeldistansmissiler på den "första kedjan av öar" utanför Kina, som inkluderar Taiwan.
Majoritet för status quo
Taiwans status har orsakat konflikter ända sedan Kuomintang besegrades i det kinesiska inbördeskriget och drog sig tillbaka till ön och de segerrika kommunisterna grundade Folkrepubliken på fastlandet den 1 oktober 1949.
I decennier har ledningen i Taiwan hävdat att de representerar hela Kina, men har sedan gett upp den positionen. Peking, som påpekat att Taiwan varit en del av kinesiskt territorium sedan slutet av 1600-talet hävdade detsamma och håller fast vid det än idag.
Den anti-utbrytningslag som antogs av Nationella folkkongressen den 14 mars 2005 fastställer att målet är återförening med Taiwan, som ska få "en hög grad av autonomi". Den stipulerar också att återförening ska uppnås på fredlig väg men håller öppet för militära medel i händelse av att Taiwan formellt lösgörs eller andra åtgärder i slutändan omöjliggör återförening.
I Taiwan är endast 1,5 procent av befolkningen för en snabb återförening, men endast 5,7 procent är för självständighet så snart som möjligt. Enligt en undersökning från National Chengchi University i Taipei är mer än 87 procent för att upprätthålla status quo. [1]
Vapenleveranser och kanonbåtspolitik
Trots – eller på grund av – den känsliga situationen har USA i åratal underblåst spänningar, inte minst genom Taiwans massiva upprustning. Washington godkände vapenleveranser till Taipei värda cirka 14 miljarder US-dollar under president Barack Obama. Under president Donald Trump tillkom leveranstillstånd för vapen värda 18 miljarder US-dollar. Dessutom har USA under tiden permanent stationerat dussintals soldater på Taiwan där de tränar taiwanesiska marktrupper och marinsoldater.
Detta strider mot överenskommelser från 1970- och 1980-talen där Washington - allteftersom diplomatiska förbindelser etablerades - lovade Peking att "gradvis minska sin vapenförsäljning till Taiwan" och att "progressivt minska sina väpnade styrkor och militära anläggningar i Taiwan." (2)
Biden-administrationen skickar inte bara krigsfartyg genom sundet, i genomsnitt ett i månaden - provokationer i stil med kanonbåtspolitik - utan uppmanar också alltmer allierade stater att gå med. I oktober, till exempel, eskorterade en kanadensisk fregatt en amerikansk jagare under en passage mellan Taiwan och Folkrepubliken.
Missiler på den första kedjan av öar
Beväpningen och de militära åtgärderna i och runt Taiwan är bara en del av en omfattande militär insats av USA och allierade stater mot Kina. USA:s väpnade styrkor utökar inte bara sina baser längs vägen över Stilla havet mot Ostasien, till exempel på den amerikanska kolonin Guam, som anses vara ett militärt nav och utgångspunkten för eventuella flyganfall mot Folkrepubliken utan även på Palau, som ligger ännu längre västerut enligt en rapport från german-foreign-policy.com[3]).
De planerar också att placera medeldistansmissiler på den "första kedjan av öar", en tät serie öar som sträcker sig från norr till söder utanför den kinesiska kusten - från Japan inklusive Okinawa till Taiwan och Filippinerna till Borneo. [4]
Hittills finns det inget officiellt medgivande från någon stat men om USA lyckas stationera sina offensiva vapen där, skulle den första kedjan av öar i själva verket bli en raketavfyrningsramp vid ett krig mot Kina. Peking svarar på de växande militära hoten från Washington och dess allierade genom att utöka sina egna manövrar – inte bara i allmänhet, utan också nära Taiwan.
FN:s resolution 2758
Detta ser i sin tur västmakterna som en möjlighet att ytterligare öka trycket på Folkrepubliken och i synnerhet att intensifiera konflikten om Taiwan ännu mer. I slutet av oktober lanserade Washington officiellt en kampanj [5] som syftade till att låta Taipei bli en "betydande del i hela FN-systemet".
Detta strider öppet mot FN:s beslut. I tvisten om huruvida Taipei eller Peking skulle representera Kina i FN, ändrade FN:s generalförsamling kurs den 25 oktober 1971 och beslutade i resolution 2758 att "legitima representanter för Kina" nu är representanter för Folkrepubliken - medan " representanter" för Chiang Kai-shek ", den dåvarande härskaren i Taipei, skulle lämna de platser som de tidigare "olagligt haft i FN och alla dess associerade organisationer."
Sedan dess har Taiwan inte varit representerat i FN-organen. För flera år sedan, när det fortfarande verkade finnas hopp om en någorlunda fredlig samvaro mellan väst och Kina, gick Peking med på att inte insistera på att följa FN:s resolution 2758 och att till exempel inte invända mot att Taiwan skulle vara observatör i WHO:s plenum. Men sedan västvärlden massivt eskalerat maktkampen mot Kina har Peking slutat göra eftergifter.
"Tyskland borde visa vägen"
I detta läge uppmanas Tyskland och EU allt oftare att gå med i USA:s kampanj för att stödja Taiwan i maktkampen mot Kina ännu mer än tidigare och samtidigt provocera Peking med riktade nålstick. I ledande tyska medier kan man till exempel nu läsa att den federala regeringen måste "resolut förespråka Taiwans inkludering på multilateral nivå", nämligen "med det kortsiktiga målet om observatörsstatus och det långsiktiga målet om FN-medlemskap ". [6]
För en vecka sedan publicerade Frankfurter Allgemeine Zeitung en vädjan från direktören för Berlin Global Public Policy Institute (GPPi), Thorsten Benner att Förbundsrepubliken borde "fortsätta att arbeta eftertryckligt för en bättre representation av Taiwan i internationella organisationer": " Tyskland borde visa vägen här. "[7]
Benners GPPi, som beskriver sig själv som en "oberoende tankesmedja "[8], är för närvarande till mer än 40 procent finansierad av ospecificerade "regeringar "[9]. Benner uppmanar också "regeringen och förbundsdagen" att "intensifiera de politiska kontakterna med Taiwan". "Scenarier" måste spelas upp i händelse av en militär upptrappning av konflikten. EU och flera medlemsländer utökar samtidigt sitt samarbete med Taiwan och riktar provokationer mot Kina.
Del II
Europaparlamentet är också för ytterligare steg som undergräver "ett-Kina-politiken" och därmed sätter yxan mot rötterna till de diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken. Till exempel ska EU:s representation i Taipei döpas om till "Office of the European Union in Taiwan" – en språklig detalj som dock väger tungt i diplomatins värld och antyder ett steg mot ett formellt erkännande av Taiwan. Det senare är oförenligt med diplomatiska förbindelser med Peking.
Den nya Taiwankampanjen kombineras med en kampanj mot Folkrepublikens utrikeskulturpolitik, särskilt Konfuciusinstituten. Uppmaningarna om att de ska stängas är högljudda.
"Hävstång" mot Peking
Nästa federala regering borde "modigt investera i förbindelserna med Taiwan", kräver Thorsten Benner, chef för det förment oberoende Global Public Policy Institute (GPPi) i Berlin, som för närvarande till 40 procent finansierat av ospecificerade "regeringar". [1]
Mot bakgrund av en amerikansk kampanj, som - i motsats till FN:s resolution - är att ge Taiwan en plats i FN [2], vädjade Benner till den federala regeringen att omedelbart stödja en "bättre representation av Taiwan i internationella organisationer". Samtidigt ska kontakterna mellan tyska och taiwanesiska ministrar och parlamentsledamöter samt "NGOs, tankesmedjor, studenter och skolbarn" intensifieras.
Dessutom är det viktigt att studera olika "scenarier" i händelse av att Taiwankonflikten eskalerar; för att göra detta måste till exempel Europa ge "ett politiskt bidrag till en trovärdig avskräckning" mot Peking.
Benner förespråkar att "USA och Europa" bör "identifiera ekonomiska och tekniska hävstänger" för att vid behov vidta åtgärder mot Kina - "som en eventuell uteslutning av Peking från produktionskedjan för halvledare".
"Utökat partnerskap" med Taiwan
På europeisk nivå har åtgärder för att systematiskt utöka samarbetet med Taiwan och riktade provokationer mot Kina pågått länge. Till exempel uppmanade Europaparlamentet den 21 oktober EU att "uttryckligen stödja Taiwans meningsfulla deltagande" i "internationella organ", inklusive uttryckligen FN-organisationer, i linje med USA:s kampanj.
Dessutom är det enligt EU-parlamentet viktigt att sträva efter "ett omfattande och stärkt partnerskap" med Taipei; i synnerhet bör Bryssel inleda förberedande arbete "för ett bilateralt investeringsavtal med de taiwanesiska myndigheterna".
Kina bör förmås att "omedelbart sätta stopp för sin fortsatta penetration i Taiwans flygkontrollzon". Hur detta ska vara möjligt är fortfarande oklart: Taiwans luftrumsövervakningszon sträcker sig långt in på Folkrepublikens territorium.
Förutom EU-parlamentet driver EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell inte bara en kampanj för att stärka "handels- och investeringsförbindelserna" med Taiwan som tidigare och för att utöka "befintliga dialoger", till exempel om industripolitik eller den digitala ekonomin. [4] EU kommer att sträva efter att genomföra de mer långtgående kraven från Europaparlamentet, meddelade Borrell. Under besöket från Europaparlamentet i Taipei planerade möten hållas med bland annat Taiwans president Tsai Ing-wen [5]
Betydelsefulla begrepp
Flera EU-stater rusar nu händelserna i förväg. I somras godkände Litauen till exempel öppnandet av ett representationskontor för Taiwan under namnet "Taiwan Representative Office". Stötestenen är inte öppningen av en representation i sig, utan namngivningen.
Stater som upprätthåller diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken lovar däremot att upprätthålla ett-Kina-politiken och avstå från diplomatiska kontakter med Taiwan och detta uttrycks språkligt genom att utlandsbeskickningar förblir inofficiella och uppkallas efter den taiwanesiska huvudstaden Taipei.
Till exempel kallas Taiwans kontaktpunkter i Tyskland "Taipeis representation"; Förbundsrepublikens representation i Taiwan kallas "Tyska institutet Taipei". De respektive beteckningarna har inte några nämnvärda effekter på representationernas praktiska arbete.
Valet av ett namn i Litauen väcker misstankar om att Vilnius siktar på att överge sin ett-Kina-politik på medellång till lång sikt; detta skulle ta bort en central förutsättning för att upprätthålla diplomatiska förbindelser med folkrepubliken. Peking drog därför tillbaka sin ambassadör från Litauen i protest [6]
Förgiftade relationer
Ett besök i Europa av Taiwans utrikesminister Joseph Wu och en högt uppsatt taiwanesisk affärsdelegation utlöste ytterligare protester Peking i slutet av oktober.
Ekonomiska utbyten och nödvändiga besök är ganska vanliga mellan EU-staterna och Taiwan. Detta bevisas även av det faktum att EU nyligen blivit den största utländska investeraren i Taiwan. Förra året låg Taiwan på 26:e plats i rankingen av Tysklands handelspartner – före länder som Norge, Sydafrika och Brasilien.
Men på grund av ett-Kina-politiken är det ovanligt med relationer på toppnivå. Utrikesminister Wus besök från Taipei i Tjeckien, Slovakien och Bryssel väckte därför våldsam förbittring i Peking. I Bryssel träffade Wu parlamentsledamöter, inklusive Charlie Weimers från det extrema högerpartiet Sverigedemokraterna. Weimers är Europaparlamentets föredragande för Taiwanfrågan. Bland annat var det på grund av hans arbete i denna funktion som parlamentet beslutade att döpa om EU:s representation i Taipei till "Europeiska unionens kontor i Taiwan", en handling som inte har någon vardaglig praktisk betydelse, men som effektivt förgiftar förbindelserna med Folkrepubliken .
Förbjudna skrifttecken
Utvidgningen av förbindelserna med Taiwan och de riktade provokationerna mot Peking går hand i hand med en ny kampanj mot Folkrepublikens utrikeskulturpolitik, särskilt mot Konfuciusinstituten. Efter tvister om en bokpresentation vid två Konfuciusinstitut, som ursprungligen hade ställts in, har man nyligen återigen uppmanat att stänga instituten. [7]
Dessutom tillåts inte "lärare med kinesiska pass eller ID-handlingar från Hongkong ... att undervisa" vid de taiwanesiska språkcentra som påstår sig vara "fria och demokratiska". [8]
Det sägs också att "de relevanta taiwanesiska myndigheterna ... förbehåller sig rätten att godkänna läroböckerna". Strängt "förbjudna" är bland annat "material med förenklade kinesiska tecken". De senare infördes i folkrepubliken; i genomsnitt innehåller de hälften så många streck som de traditionella långa tecknen och är därför mycket lättare att lära sig.
De betydligt mer komplicerade traditionella tecken, som man måste lära sig på taiwanesiska språkcentra, används sällan utanför Taiwan, Hong Kong, Macau och Chinatowns i västerländska metropoler.
Övers. Göran Bodin (del I), Stefan Lindgren (del II)
Källa: https://www.german-foreign-policy.com/news/detail/8753/
Noter
Del I
[1] Taiwans självständighet vs enande med fastlandet (1994/12 ~ 2021/06). esc.nccu.edu.tw 2021-07-20.[2] Gemensam kommuniké från Amerikas förenta stater och Folkrepubliken Kina. 17 augusti 1982. Gemensam kommuniké från Amerikas förenta stater och Folkrepubliken Kina (Shanghai kommuniké). 28 februari 1972.
[3] Se även Fregatten Bayern på en kolonial resa (II).
[4] Matthew Strong: USA planerar missilnätverk längs den första ökedjan som riktar sig mot Kina. taiwannews.com.tw 03/05/2021.
[5] Antony J. Blinken: Stöd till Taiwans deltagande i FN-systemet. state.gov 2021-10-26.
[6] Cornelius Dieckmann: Taiwan hör hemma i FN. tagesspiegel.de 24 oktober 2021.
[7] Thorsten Benner: Tyskland måste möta Peking i Taiwan. faz.net 28/10/2021.
[8] Om GPPi. gppi.net.
[9] Finansieringsstruktur och källor. gppi.net.
Del II
[1] Thorsten Benner: Tyskland måste möta Peking i Taiwan. faz.net 28/10/2021.[2] Se konflikten om Taiwan (I).
[3] Europaparlamentets rekommendation av den 21 oktober 2021 till kommissionens vice ordförande och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik om politiska förbindelser och samarbete mellan EU och Taiwan. Strasbourg, 21 oktober 2021.
[4] Politiska förbindelser och samarbete mellan EU och Taiwan: Tal på den höge representantens/vice ordförande Josep Borrells vägnar vid Europaparlamentets plenarsammanträde. eeas.europa.eu 19 oktober 2021.
[5] "Du är inte ensam", säger EU-parlamentets delegation till Taiwan vid första officiella besöket. euractiv.com 11/04/2021.
[6] Tvist om representationen av Taiwan: Litauen kallar tillbaka ambassadören från Peking. derstandard.de 09/03/2021.
[7] Utbildningsminister tar med Aus för kinesiska Konfucius-institut i spel. welt.de 29 oktober 2021.
[8] Friederike Böge: Lär dig kinesiska, bara demokratiskt. Frankfurter Allgemeine Zeitung 29 oktober 2021.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.