27 mars 2021

Kina satsar på vätgasfordon


Kina satsar på vätgas, framför allt i tunga fordon, samtidigt som Elon Musk har hånat vätgasen och tyskägda Scania förhåller sig skeptiskt.

Alan Kirk i Asia Times 26 mars rapporterar om den kinesiska satsningen.

Elon Musk har tidigare kallat tekniken med vätgasdrivna bränsleceller (fuel cells) för "fool cells", alltså idiotceller. Nu har han fått anledning att ompröva den ståndpunkten. De stora  investerarna strömmar till vätgasprogram världen över.

Men medan vätebränsleceller nätt och jämnt  börjat ge allvarlig konkurrens till batteridrivna fordon i persontransporter, har de redan stor betydelse  i det tyngre kommersiella transportutrymmet där stora laster måste transporteras över långa sträckor.

Det är där vätgasen har de stora fördelarna. Elfordonen kan i bästa fall köra 50 mil, medan diesel- och vätgasfordon kan köra upp till 120 mil på en tank. Och när de ska tanka tar det 10-15 min för ett dieselfordon, 20-30 min för ett vätgasfordon och timmar för den rena elbilen.

Kina tycke berett att att ta ledningen med vätgasdrivna lastbilar. Vätgastekniken är etablerad och har drivit rymdfarkoster och ubåtar i årtionden men gjort små framsteg i marktransporter eftersom regeringar har varit motvilliga att satsa på bränsleinfrastruktur, och eftersom kostnaden för att producera råvarorna verkat orimlig.

Men Kina har gjort vätgasdrivna marktransporter till en av de främsta prioriteringarna i sin investeringsbudget på 560 miljarder dollar per år.

Europa och Japan – Tyskland har deklarerat 2021 som vätgasteknikens år – ligger bara något efter Kina. Under det närmaste decenniet kommer batteridrivna personbilar att dominera marknaden för koldioxidsnåla substitut för förbränningsmotorn. Men batterier kan inte driva långdistanstransporter med lastbil och järnväg, och Kina gör därför ett avgörande åtagande för vätgas.

I en rapport från mars 2021 med titeln "Kinas inkörsport till en vätgasframtid" skriver J.P. Morgans forskningsanalytiker Han Fu och Stephen Tsui: "Grön vätgas, en ren energiform, har helt klart potential att spela en avgörande roll i Kinas ambition att bli CO2-neutralt till 2060."

"Den globala marknaden för fordonsbränsleceller var 1,07 miljarder dollar 2020... denna marknad uppvisade en fantastisk tillväxt på 44% under 2020", enligt en Fortune Business Insights-studie, och "beräknas växa från 1,73 miljarder USD 2021 till 34,63 miljarder USD 2028".

Vilken annan bransch kan räkna med en tillväxttakt på 53,5% under perioden 2021-2028?

Kina räknar med en flotta på 50 000 bränslecellsfordon (FCV) till 2025 och 1 miljon till 2030, från endast 6 000 i fjol.

Kina är redo att finansiera den tankningsinfrastruktur som krävs för att göra vätgasbaserade transporter ekonomiskt bärkraftiga. Och den har en stor tillgång på vätgas, som nu produceras som en biprodukt i dess kemiska industri.

J.P. Morgans analytiker förklarade i sin rapport från mars 2021: "Med målet om koldioxidneutralitet nu på plats är vi optimistiska om att vätgas kan upprepa framgången för vind-/solkraft. H2-marknaden kan växa upp till 30 gånger till 2050, till 12 biljoner yuan, och vi uppskattar att grön vätgas är kommersiellt konkurrenskraftig 2030."

I Europa förklarade Volkswagenägda Scania, en av Europas största lastbilstillverkare, förra året att bränslecellslastbilar kommer att vara för ineffektiva och kostsamma för att konkurrera med det batteridrivna alternativet. Scania satsar på att förbättringar av batteritekniken som kommer att göra det möjligt för batteridrivna lastbilar att bära en standardbelastning på 40 ton i 4,5 timmar – långt mer än dagens batterier klarar av.

I kontrast till Scanias skepsis har Volvo och Daimler gått samman med Shell för att göra vätgas till den framtida kommersiella standarden för lastbilar i Europa.

Det Shell-ledda programmet kallas "H2Accelerate" och föreställer sig ett offentlig-privat partnerskap för att skapa stordriftsfördelar för vätgas inom transportsektorn. En branschorganisation, Hydrogen Europe, förutspår att Europa ska ha 10 000 vätgasbilar i drift 2025 och 100 000 år 2030.

Kina producerar nu en tredjedel av världens vätgas, 20 miljoner ton per år, eller tillräckligt för att täcka en tiondel av landets totala energibehov. Med en beräknad bränsleförbrukning på 7,5 kilo vätgas per 100 mil vägtransporter skulle Kinas nuvarande produktion enligt Fuelcellworks.com potentiellt kunna driva en lastbilsflotta över 267 miljarder mil per år – mer än tillräckligt för att möta landets nuvarande årliga 6 miljarder ton vägtransporter.

Kostnaden för vätgasproduktion sjunker, från 6 dollar per kilo 2015 till 2 dollar per kilo 2025, enligt en studie från USA:s energidepartement.

Kina ledde världen i utbyggnaden av kostnadseffektiv solenergi, och många analytiker förväntar sig att Kina gör detsamma med vätgas. En studie av kinesiska forskare hävdar att ett vätepris på 2 dollar/kg snabbt kan uppnås genom elektrolys av vatten, vilket ger det renaste vätet med den lägsta totala miljöpåverkan.

Gods-och busstransporter med FCV beräknas bli ekonomiskt livskraftiga vid ett vätgaspris på tre dollar per kilo och personbilar blir livskraftiga vid 2 dollar per kilo.

Bortsett från Kinas jämförelsevis låga produktionskostnader för vätgas bidrar en övergång till denna bränslekälla till Kinas energitrygghet. Från och med första halvåret 2020 importerade Kina 73 procent av sin oljeförbrukning och att låta egenproducerad vätgas ersätta importerad olja är en nationell säkerhetsåtgärd samt ekonomiskt och miljömässigt motiverat.

https://asiatimes.com/2021/03/hydrogen-fuels-a-revolution-in-chinese-trucking/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.