425 ja till europeiskt storkrig, 131 mot

Företrädare för samtliga svenska partier i EU-parlamentet tycks ha röstat för
den krigshetsande resolutionen. Nej, Ture Nerman, den fullständiga enigheten råder inte bara på kyrkogården och på dårhuset....

I en resolution som antogs idag vill EU-parlamentets majoritet att EU-länderna ska häva de nuvarande restriktionerna  för vapensändningar till Ukraina.

Kort sagt ge juntan i Kiev allt den vill ha och låt den skicka missiler djupt in i Ryssland - ett säkert recept för en större europeisk konflikt.

425 röstade för, 131 emot och 63 lade ner sina röster. 101 valde att inte ens närvara.

I resolutionen heter det:

"Parlamentet understryker att otillräckliga leveranser av ammunition och restriktioner för deras användning riskerar att kompensera effekterna av de ansträngningar som gjorts hittills och beklagar den minskande volymen av bilateralt militärt bistånd till Ukraina från EU-länderna.

Ledamöterna upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att uppfylla sitt åtagande i mars 2023 att leverera en miljon ammunitionsrundor till Ukraina och att påskynda leveransen av vapen, luftförsvarssystem och ammunition, inklusive TAURUS-missiler. De upprepar också sin ståndpunkt att alla EU-länder och Nato-allierade kollektivt och individuellt bör åta sig att årligen åta sig det årliga militära stödet till Ukraina militärt på högst 0,25 procent av sin BNP.

I resolutionen uppmanas EU:s medlemsstater att upprätthålla och utvidga rådets sanktionspolitik mot Ryssland, Vitryssland och länder utanför EU och enheter som förser Ryssland med militär och dubbel användningsteknik. Ledamöterna fördömer Irans senaste överföring av ballistiska missiler till Ryssland och kräver förstärkta sanktioner mot både Teheran och Nordkorea för deras inblandning i att stödja Rysslands krig mot Ukraina. De vill också se fler kinesiska individer och enheter läggas till EU:s sanktionslista samt hårdare åtgärder för att systematiskt ta itu med frågan om sanktioner kringgående av EU-baserade företag, tredje parter och länder utanför EU."

Nyhetsbankens kommentar:

Resolutionen  är tomma ord som vittnar om den desperation som griper EU:s krigslobby med den makthungriga Ursula von der Leyen i spetsen när ryska trupper avancerar i Ukraina.

Eftersom EU:s ledning bokstavligen är generaler utan trupper är resolutionen uteslutande propaganistisk och avsett att uppmuntra Kiev att skicka nya trupper, ständigt yngre kullar, ut på slagfältet.

Resolutionsmakarna vet att beslutet om att släppa begränsningarna för användning av Taurus, Scalp och Storm Shadow att riktas djupt in mot ryska städer ligger i Washington, som ännu dröjer med det som kan vara signalen till världskrig.

Att EU-resolutionen de facto kräver att ta ytterligare steg mot en alleuropeisk och kanske global konflikt, visar vilket träsk EU-parlamentet utvecklats till under ledning av personer med diktatoriska instinkter som Ursula von der Leyen.

Men inte ens denna propagandaresolution lyckades skapa någon samling. Trots att partipiskorna gått röstade bara 59 % av ledamöterna för krigsresolutionen. Annat var det när Tyskland gick ut i första världskriget. En enda ledamot - Karl Liebknecht - röstade emot krigskrediterna 2 december 1914.

I själva verket är Europa djupt splittrat. Det är inte ens säkert att det finns en majoritet för att släppa in Ukraina i EU under överskådlig framtid. Bidragen till vepenleveranserna ser mycket olika ut  och en rad EU-länder har inte gett någon vapenhjälpalls eller endast "icke-dödlig" sådan.

Data från Ekonomiska institutet i Kiel visar att de enda som idag tydligt stöder Ukraina med vapen är USA, Storbritannien, Tyskland och de skandinaviska länderna. Eftertankens kranka blekhet sprider sig i Europa.

En vacker dag kommer krigshetsarna att få stå till svars inför sina folk för de miljarder de skvätt iväg på att ödelägga en stor europeiska nation och leda årskulle efter årskull av ukraisnka män ner i skyttegravarna. Det finns inget "fredligt" eller "demokratiskt" i USA/EU:s projekt Ukraina. Det stinker av hämninglös strävan efter världsherravälde, cynism och det militärindustriella komplexets profithunger.