Japan skuldsatt och rikt

Japans statsskuld vid slutet av räkenskapsåret 2018 (31 mars 2019) var nästan 1103,4 biljoner yen (mer än 10 biljoner dollar). Detta framgår av det officiella uttalandet från finansministeriet i landet som distribuerats på fredagen.
 
Det är en ökning med 7 procent på ett år och Japan förblir därmed det land i världen som har största statsskulden i förhållande till landets bruttonationalprodukt. Redan i fjol nådde skulden nivån 220 procent av BNP.

Japans siffra är den högsta bland medlemmarna i G7-gruppen, som också inkluderar Storbritannien, Tyskland, Italien, Kanada, USA och Frankrike.

Den främsta orsaken till den japanska statsskuldens tillväxt är en ökning av budgetanslagen för sociala behov på grund av befolkningens åldrande. Regeringen kan inte täcka dem bara på bekostnad av skatter och måste tillgripa emissioner av statsobligationer, som möter stabil efterfrågan och anses vara ett tillförlitligt finansiellt instrument. Skulderna uppvägs alltså av att japanerna är rika och litar på sin stat.

För närvarande är över 28 procent av Japans befolkning redan över 65 år gammal (i Sverige ca 20 procent).


På andra plats bland världens mest skuldsatta länder kommer Grekland som i fjol hade en skuld på 379 miljarder dollar eller 179 procent av BNP. Skulden per invånare är ändå mindre än hälften av den japanska eller 35 120 dollar. Men med den depressiva politik landet har påtvingats från Bryssel finns ingen chans att lösa skuldproblemen. Arbetslösheten är hög och en miljon greker har tvingats lämna landet.

På tredje plats kommer  Portugal med en skuld på 264 miljarder dollar i fjol eller 138,08 procent av BNP, en andel som alltjämt tros vara stigande.

På fjärde plats kommer Italien med 2,48 biljoner dollar i skuld, vilket motsvarade 137,81 procent av BNP.

Även Belgien är i farozonen med en skuldkvot som legat på över 105 procent sedan 2013.

Samtliga dessa siffror överskuggas emellertid av USA:s statsskuld som i fjol var 19,23 biljoner dollar. Skulden per capita är nästan dubbelt så stor som den grekiska, men utgjorde likväl bara 62,5 procent av landets BNP.

I Sverige uppgår statsskulden till ca 40 procent av BNP och i Ryssland till 11,0 procent. I båda länderna tillämpas nyliberala monetaristiska läror och finanspolitiken har i stort sett upphört att vara kontracyklisk.

Sverige får idag betalt - ca 0,5 procent negativ ränta - för att låna pengar utomlands, men kan likväl inte förse sin befolkning med bostäder. I Ryssland är bostadsbyggandet per capita dubbelt så högt.

Stefan Lindgren

Källa: BFM.ru 10/5, Ryska posten 16/2019 m fl.