84 döda i terrordåd i Kerman, Iran

I Iran dödades 84 människor i  explosioner nära den begravningsplats där generalen Qasem Soleimani ligger begravd.

Chefen för Kermans räddningstjänst sa att  explosionerna inträffade på vägen som leder till begravningsplatsen Golzar-e Shahada. 211 personer skadades, varav några allvarligt.

 

Terrordådet skruvar upp spänningarna ytterligare.

Enligt den iranska statliga myndigheten Tasnim låg det två påsar som innehöll bomber vid ingången till byggnaden Gulzar Mausoleum på begravningsplatsen i Kerman, som troligen fjärrdetonerades. General Soleimani var chef för det iranska revolutionsgardets specialstyrkor och framför allt en måltavla för Israel, eftersom han ansågs ansvarig för kontakterna med Hezbollah i Libanon. Natten till den 3 januari 2020 genomförde USA en drönarattack i Bagdad för att mörda Soleimani och den biträdande chefen för den irakiska shiitiska milisen, Abu Mahdi al-Muhandis. I Washington anses de vara inblandade i att organisera attacken mot den amerikanska ambassaden i Bagdad den 31 december 2019. Som svar inledde Iran attacker mot amerikanska baser i Irak, inklusive Ain al-Assad. Inledningsvis sa USA:s dåvarande president Donald Trump och tjänstemän i Pentagon att det inte fanns några dödsoffer efter attacken. Senare tvingades Pentagon medge att det fanns sårade och antalet steg vartefter. Ledaren för den islamiska revolutionen Ayatollah Seyyed Ali Khamenei säger att de som beordrade och utförde de dubbla terrorattackerna i Kerman definitivt kommer att möta ett passande straff och ett hårt svar. Iran har officiellt inte pekat ut några gärningsmän efter attentatet, men det är inte långsökt om det sätts i samband med tisdagens drönarattack i Beiruts södra förort Dahiyeh, där en Hamas ledare, Saleh al-Arouri dödades. Den israeliska regimen inledde sitt förödande krig mot Gazaremsan den 7 oktober efter att territoriets Hamas-ledda palestinska motståndsgrupper genomfört vad som i iranska media kallas "en överraskande vedergällningsattack, kallad Operation Al-Aqsa Storm, mot den ockuperande staten". Den israeliska militären har också utfört attacker mot Libanon sedan dess, vilket föranlett repressalier från Libanons motståndsrörelse Hizbollah till stöd för det palestinska folket i Gazaremsan. Rörelsen har lovat att fortsätta sina vedergällningsoperationer så länge Tel Aviv-regimen fortsätter sina angrepp på Gaza. Den obevekliga israeliska militärkampanjen mot Gaza har dödat minst 22 185 människor, de flesta kvinnor och barn. Mer än 57 000 individer har också skadats.
Ria Novosti, Tehran Times, PressTV Läs idag: https://www.8dagar.se/2024/01/folkmordet-och-gazakrigets-pris.html