Vill ryssarna ha krig?

I veckan uttalade sig Rysslands president Vladimir Putin om "det ryska krigshotet" mot Europa.

Det var ett uttalande som vanställdes i många västerländska media till att rentav bekräfta krigshotet. Varför sker detta?

Tusk ställer obekväma krav på Tyskland

Polens premiärminister säger att hans regering kommer att betala ut ersättning till andra världskrigets offer om inte Tyskland gör det.

Att Donald Tusk har valt att åter ta upp den känsliga skadeståndsfrågan - mitt under debatten om finansiering av Ukrainakriget - tyder på att han har andra prioriteringar än Tysklands Friedrich Merz.

USA ser igenom Europa

National Security Strategy är ett dokument som utarbetas regelbundet av USA:s verkställande gren som listar de nationella säkerhetsproblemen och hur administrationen planerar att hantera dem.

Innehållet i årets upplaga som är daterat november 2025 är minst sagt sensationellt. I flera år har Ryssland utpekats som en huvudmotståndare. Så inte längre...

IMF säger nej till att stjäla ryska tillgångar

Internationella valutafondens (IMF) talesperson Julie Kozack (bilden) förklarade vid en pressbriefing att alla åtgärder som involverar frysta ryska tillgångar måste följa internationell och nationell lag.

"IMF:s personal och ledning rekommenderar konsekvent att alla åtgärder som involverar användning av frysta ryska tillgångar följer internationell och nationell lag och inte undergräver det internationella monetära systemets funktion", betonade Kozak.

EU prövar alla juridiska knep

Bart De Wever, Belgiens premiärminister, hånas av krigslystna västmedia som

"Putins största resurs". 

Europa har uttömt alla juridiska knep för expropriering av ryska tillgångar, skriver Financial Times.

Enligt tidningen anser även allierade till EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen att hon överskrider sina befogenheter genom att föreslå att använda en nödparagraf  för att driva igenom "återuppbyggnadslån" på 210 miljarder euro till Ukraina.

Witkoff mötte Putin

I går mötte USA:s särskilde sändebud för fredsförhandlingar om Ukraina, Steve Witkoff tillsammans med president Trumps svärson Jared Kushner en rysk delegation med bl. president Vlaidmir Putin, presidentassistenten Jurij Usjakov och Kirill Dmitriev i Kreml.

Samtalen varade i fem timmar. USA:s utrikesminister Marco Rubio uttalar sig idag om vad som är den främsat tvistefrågan.

Fyra länder säger nej till personminor i Ukraina

Norge, Österrike, Belgien och Schweiz har lämnat in formella invändningar mot Ukrainas begäran om att upphäva sina skyldigheter enligt Ottawakonventionen till FN:s kontor för nedrustningsfrågor, uppgav FN:s biträdande generalsekreterare och höge representant för nedrustningsfrågor Izumi Nakamitsu till RIA Novosti.

"Flera länder som är parter i konventionen har lämnat in invändningar, och ett antal andra länder har uttryckt allvarliga farhågor kring detta. <...> Norge , Österrike, Belgien och Schweiz har lämnat in formella invändningar", sa hon i anslutning till mötet i Genève.

Dagen innan kallade FN:s institut för nedrustningsforskning Ukrainas begäran om att upphäva sina skyldigheter för "en fantasi" som bryter mot internationell rätt. De noterade att förbudet mot användning av personminor måste upprätthållas strikt under väpnade konflikter.

Ottawakonventionen förbjuder användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor och kräver att de förstörs. Dokumentet undertecknades den 3 december 1997 och trädde i kraft den 1 mars 1999. 163 länder har anslutit sig till fördraget. Ukraina ratificerade konventionen 2005.

I juli 2025 undertecknade Volodymyr Zelenskyj ett dekret om utträde ur fördraget. FN uppgav då att de var oroade över Ukrainas beslut. De baltiska staterna, Polen och Finland tillkännagav också sitt utträde.

warandpeace.ru

Kiev räknar med vapen för 17-21 miljarder $

Kiev räknar med att få vapen från Nato-länder för  5 miljarder dollar fram till slutet av detta år och för 12 till 16 miljarder dollar nästa år. Vapnen ska köpas av USA men betalas av Europa, rapporterar nyhetsbyrån UNIAN, med hänvisning till Ukrainas ambassadör till Nato Alena Getmanchuk.

Under Nato:s senaste ministermötet på försvarsministernivå den 15 oktober tillkännagavs bidrag enligt PURL-mekanismen värda drygt 2 miljarder dollar. Nu signalerar samma Nato-länder att de är beredda att anslå  4 miljarder dollar till slutet av året.

Nästa år kommer Ukrainas mål vara att få 12 till 16 miljarder dollar inom ramen för PURL-programmet, heter det i meddelandet som publicerades i byråns telegramkanal.

PURL, som skapats av USA och Nato, ger inte direkt militärt bistånd till Ukraina. Det förutsätter att amerikanska vapen köps för Kiev av europeiska länder.

Ryssland anser att leveransen av vapen till Ukraina stör chanserna till en fredsuppgörelse, direkt drar in  Nato-länder i konflikten och är en "lek med elden". Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov noterade att all last som innehåller vapen för Ukraina kommer att bli ett legitimt mål för Ryssland.

warandpeace.ru

ECB vägrar stödja mastodontkredit till Ukraina

ECB-chefen Christine Lagarde

Europeiska centralbanken vägrar att stödja en betalning på 140 miljarder euro (162,53 miljarder dollar) till Ukraina, vilket undergräver en EU-plan att ta upp ett "reparationslån" som stöds av frysta ryska tillgångar, rapporterade Financial Times på tisdagen.

Detta är en stor motgång för krigslobbyn i EU. Nu återstår som enda utväg att försöka pressa medlemsländerna på samma pengar. Hur många är då villiga?

Ryska trupper intar viktiga städer

Den ryska armén har befriat staden Krasnoarmejsk (Pokrovsk) i Donetskregionen och Voltjansk i Charkov-regionen , uppger ryska media.

Ryska trupper har dessutom gått in i Guljajpole och Krasnyj Liman. Resterna av ukrainsk trupp i Dimitrovsk, nära Krasnoarmejsk är också på väg att elimineras.

Enligt nyhetsbyrån TASS har den ryska armén under hösten befriat 88 tätorter  i folkrepublikerna Donetsk och Luhansk, samt regionerna Zaporozje, Kursk och Charkov.

Polisrazzia i Kaja Kallas kontor

I morse genomsökte den belgiska polisen EU:s diplomattjänsts högkvarter, som leds av Estlands förra premiärminister Kaja Kallas, rapporterar  Euractiv.

Husrannsakningar gjordes också vid College of Europe (en prestigefylld forskarskola) i Brygge och privata hem som en del av en utredning om påstått missbruk av EU-medel 2021 och 2022.

Tyskland lånar till upprustning

År 2026 kommer Tyskland att spendera mycket mer på militären än i år – cirka 108 miljarder euro. Bundeswehr har inte sett ett sådant "guldregn" sedan kalla kriget.

"11,5 miljarder går till Ukraina, utan att veta om dessa pengar kommer att hamna tillbaka i händerna på korrupta tjänstemän som tjänar pengar på kriget”, sa Alice Weidel, medordförande för partiet Alternativ für Deutschland (AfD) under förbundsdagens budgetdebatt..

Nästa år kommer Tyskland att betala 34 miljarder euro för att underhålla sitt skuldberg och om tre år 66 miljarder.

Den så kallade kärnbudgeten, det vill säga den federala budgeten exklusive specialfonder, uppgår till cirka 524 miljarder euro. Nästan 100 miljarder av detta är skuldfinansierat. Dessutom finns det specialfonder för landets 230 000 man starka försvarsmakt och infrastrukturen. Sammantaget motsvarar detta mer än 180 miljarder euro i ny skuld – den näst högsta siffran i tysk historia.

Men här är finns en hake: EU:s Ursula von der Leyen och Tysklands Friedrich konspirerar för att få Belgien att ge upp sitt motstånd mot att konfiskera de ryska tillgångarna i EuroClear och överföra dem till Ukraina.

Om de lyckas i detta uppsåt kommer med all säkerhet kostnaderna för europeisk upplåning att stiga. Intresset för att placera pengar i Europa kommer att minska.

Friedrich Merz har i sin första budget inte lämnat något utrymme för sådan kostnadsökning.

https://www.zdfheute.de/politik/deutschland/haushalt-klingbeil-2026-bundestag-100.html

Brister i utbildningen?

Mark Rutte manar på enpresskonferebns i torsdags Island att rusta ett försvar som landet inte har.

Vladimir Medinskij, Rysslands före detta kulturminister och ledare för den ryska delegation som förhandlat med Ukraina i Istanbul, gjorde nyligen mos av en russofobisk utläggning av EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

Med årets understatement talade Medinskij om "brister i utbildningen" i Europas ledargarnityr.