De krav som Harvard ställer för dessa sökande tenderar att vara betydligt högre än för icke-asiater.
Asiatiska studenter är kända för att vara flitiga och ha bättre studieresultat än sina amerikanska kamrater, skriver kinesiska Global Times.Den 9 december 1977 deltog 5,7 miljoner kinesiska studenter från landsbygden, från fabriker och från armén inträdesprov till högskola - prov som då inte hade förekommit på 11 år. Av dem antogs ungefär 270 000. De skulle förändra inte bara sitt eget öde, utan även Kinas.
Under de senaste 40 åren har mer än 200 miljoner människor från alla samhällsskikt i Kina fått högskoleutbildning och bidragit med nya idéer och teknologier till det kinesiska samhället. När världen pratar om Kinas framgångar nämns oftast BNP och man försummar vad talang och utbildning har betytt, noterar Global Times.Många kinesiska akademiker som fortsatt sina studier på västerländska universitet har uppvisat en enastående förmåga att innovera. Mot den bakgrunden försöker kinesiska universitet komma ikapp sådana framstående västerländska institutioner som Harvard.Om kinesiska universitet de närmste åren lyckas bli lika populära som Harvard, Yale och UC Berkeley, kommer Peking och Washington verkligen att bli jämbördiga, skriver Global Times.
Amerikanska universitet har generellt gått från att diskriminera judar och svarta till att diskriminera asiater.
Yaleuniversitetets rektor Milton Winternitzs gav på 30-talet en berömd instruktion till antagningskontoret om etniska kvoter: "Anta aldrig mer än fem judar, två italienska katoliker och inga svarta." S k Ivy League-skolor höll som regel antalet judiska studenter under 10 procent genom hela 1950-talet. Sådana begränsningar försvann gradvis i början av 1960-talet, fast Yale höll fast vid dem till 1966.
Den metod man därefter föredragit för att begränsa inflödet av "oönskade" är att ge prioritet åt dem vars föräldrar gått på respektive universitet och högskola. 1998 fann författaren William G. Bowen och Derek Bok, från Princeton resp. Harvard, att antagningsfrekvensen för studenter som sökt till samma lärosäte som någon av sina föräldrar var nästan dubbelt så stor som för alla andra kandidater.
Från konservativt håll argumenterar man att begränsningar av olika etniska minoriteters tillträde till högre utbildning bara är ett sätt att korrigera en situation där USA:s majoritetsbefolkning inkl. svarta sett sin andel sjunka ner mot 15-20 procent.
Vad skulle opinionen i Sverige säga i motsvarande läge?
Stefan Lindgren
http://www.globaltimes.cn/content/1079801.shtml
Numerus clausus - Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.