EU bildar ny underrättelstejänst

En ny underrättelsetjänst förbereds i hemlighet under von der Leyen.

EU ska inrätta en ny underrättelseenhet direkt under kommissionsordföranden Ursula von der Leyen.

Detta organ ska samla in material från nationella myndigheter och förbättra dess operativa användning. Personalen ska bland annat bestå av tjänstemän från de nationella underrättelsetjänsterna.

Åtgärden markerar EU:s förvandling från handelsblock till militärpolitiskpakt.

EU-kommissionen har börjat inrätta ett nytt underrättelseorgan under president Ursula von der Leyen. Enheten, som ska bildas inom kommissionens generalsekretariat, planerar att anställa tjänstemän från hela EU:s underrättelsegemenskap och sammanställa underrättelser för gemensamma ändamål, sade fyra personer som informerats om planerna.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och USA:s president Donald Trumps varningar om att minska det amerikanska säkerhetsstödet till Europa har sporrat EU att ompröva sina egna säkerhetskapaciteter och inleda den största upprustningskampanjen sedan kalla kriget.

En av Financial Times källor sa:

"EU:s medlemsstaters spiontjänster vet mycket. Kommissionen vet mycket. Vi behöver ett bättre sätt att sammanföra allt detta och vara effektiva och användbara för partners. Inom underrättelsetjänsten måste man ge något för att få något."

Åtgärden har stött på motstånd bland högt uppsatta tjänstemän vid EU:s diplomatiska tjänst, som övervakar blockets underrättelse- och situationscentral (Intcen). Där fruktar man att den nya underrättelsetjänsten kommer att dubblera den egna verksamheten och hota dess framtid, tillade personerna. 

Planen har inte formellt kommunicerats till alla EU:s 27 medlemsstater, men organet syftar till att ta med tjänstemän från nationella underrättelsetjänster.

En talesperson för kommissionen berättade för Financial Times att man "undersöker hur man kan stärka sina säkerhets- och underrättelsekapaciteter. Som en del av denna strategi övervägs skapandet av en särskild cell inom [generalsekretariatet]."

”Konceptet utvecklas och diskussioner pågår. Ingen specifik tidslinje har fastställts”, sa de och tillade att det ”skulle bygga på befintlig expertis inom kommissionen och ... samarbeta nära med respektive avdelningar inom EEAS [Europeiska utrikestjänsten].”

Underrättelsedelning har länge varit ett känsligt ämne för EU:s medlemsstater. Stora stater som Frankrike, med omfattande spionkapacitet, har varit försiktiga med att dela känslig information med partners. Framväxten av regeringar i länder som Ungern, vilka stämplas som "proryska", anses ha komplicerat samarbetet ytterligare.

EU:s huvudstäder förväntas motsätta sig kommissionens försök att skapa nya underrättelsebefogenheter för Bryssel, sa två av FT:s källor. Men de tillade att det länge har funnits oro över Intcens effektivitet, särskilt när Europa reagerar på Rysslands hybridkrig.

”Kommissionen kommer inte att börja skicka agenter ut i fält”, sa en annan person.

Trumps förslag om att USA skulle kunna minska sitt stöd till Europa – och hans tillfälliga upphävande av underrättelsestödet till Ukraina i våras – har belyst kontinentens beroende av Washington för vissa kapaciteter.

Den nya enheten följer von der Leyens beslut att inrätta en särskild "säkerhetskollegium" för hennes kommissionärer för att få information om säkerhets- och underrättelsefrågor. Hon har också vidtagit åtgärder för att finansiera vapeninköp till Ukraina och lansera satellitprojektet Iris.

EU:s underrättelseutbyte går tillbaka till terrorattackerna mot USA den 11 september 2001, vilket fick spionagenturerna i Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien att börja samarbeta i klassrummet.

Det blev så småningom mer institutionaliserat, utvidgades till att omfatta andra medlemsstater och 2011 införlivades det i EU:s diplomatiska tjänst.

Financial Times