 |
| Foto: Izvestija/Eduard Kornienko |
Att detaljer om kontakter mellan Moskva och Washington har kommit ut i media vittnar om att starka krafter - djupa staten - motarbetar Trumps fredsplan, skriver Izvestija.
Nyhetsbyrån Bloomberg har publicerat vad som tycks vara direkta utskrifter av telefonsamtal, som bara kan ha läckt ut genom inblandning av amerikanska säkerhetstjänster.
USA:s presidents särskilda sändebud Steve Witkoff kommer till Moskva nästa vecka för att diskutera planen för konfliktlösning i Ukraina. Donald Trump uppgav att endast ett fåtal kontroversiella punkter återstår i dokumentet. Tidigare enades USA och Ukraina om en uppdaterad version av planen i Genève, där frågorna om erkännande av ryskt territorium, Kievs anslutning till Nato och upphävande av sanktioner tas bort.
Mot denna bakgrund har detaljer om Witkoffs samtal med den ryske presidentens assistent Jurij Usjakov läckt ut online. Sådana läckor komplicerar förhandlingsprocessen och ökar risken för ett sammanbrott, sade vice ordföranden i federationsrådet Konstantin Kosatjov till Izvestija. Experter tror att amerikanska underrättelseagenter kan ligga bakom detta.
Witkoff kommer till Moskva
USA:s presidents särskilda sändebud Steve Witkoff kommer att resa till Moskva nästa vecka för att diskutera ett fredsavtal med den ryske ledaren Vladimir Putin. President Donald Trump har inte uteslutit möjligheten att hans svärson, Jared Kushner, kan komma att följa med Witkoff. Denna information har bekräftats i Moskva. Enligt den ryske presidentmedarbetaren Jurij Usjakov har Ryssland och USA nått en preliminär överenskommelse om Witkoffs besök. Han noterade dock att den ryska sidan inte har diskuterat fredsplanen i detalj.
Medierapporter tyder på att den kan ha diskuterats i Förenade Arabemiraten. Den 25 november ska ett informellt möte mellan ryska och amerikanska delegationer ha ägt rum i Abu Dhabi. Den amerikanska sidan leddes av arméminister Dan Driscoll, som tidigare hade träffat Volodymyr Zelenskyj i Kiev. Västra trycka skrev att Driscoll förmedlad Ryska sida planera
Kreml har inte officiellt kommenterat denna information. Den ryske presidentens pressekreterare Dmitrij Peskov uppgav att han inte hade något att säga i frågan och att Moskva hade olika kommunikationskanaler med Washington. Usjakov belyste dock situationen den 26 november. Han sa att representanter för ukrainska och ryska underrättelsetjänster då och då diskuterar olika frågor i Förenade Arabemiraten, inklusive fångutbyten, och att Driscoll tydligen deltog i ett av de senaste mötena.
"Under det här mötet fanns det också en dold agenda – den nya amerikanska representanten som just nu arbetar med det ukrainska fallet. Han dök också upp och träffade, som jag förstår det, ukrainska representanter, och detta diskuterades förmodligen i förväg. Han träffade också våra representanter helt oväntat", sa Usjakov.
Den viktigaste frågan kvarstår: varför avslöjas så många detaljer om förhandlingar som förmodas vara hemliga? Färska europeiska och amerikanska läckor ger en del av svaret.
Den 26 november publicerade Bloomberg en utskrift av ett telefonsamtal mellan Witkoff och Usjakov där man diskuterade fredsplanen för Ukraina. Den amerikanske specialrepresentanten gav Trump råd om hur han skulle presentera Moskvas förslag för honom, inklusive alternativ för att befästa rysk kontroll över territorier som befriats av den ryska armén och skapa en demilitariserad zon runt dem.
Naturligtvis har alla förhandlingar en chans att lyckas bara när de förs bakom stängda dörrar, sade federationsrådets vice talman Konstantin Kosatjov till Izvestija.
"Alla läckor av okoordinerade dokument, innehållet i dessa förhandlingar, och särskilt avlyssning av telefonsamtal eller annan kommunikation – allt detta är fenomen av samma slag. Allt detta komplicerar förhandlingsprocessen avsevärt, försvårar den och medför naturligtvis risken för att den kollapsar", sa han.
"Alla läckor av okoordinerade dokument, innehållet i dessa förhandlingar, och särskilt avlyssning av telefonsamtal eller annan kommunikation – allt detta är fenomen av samma slag. Allt detta komplicerar förhandlingsprocessen avsevärt, försvårar den och medför naturligtvis risken för att den kollapsar", sa han.
Senatorn noterade att situationen utan tvekan kräver analys, men uttryckte hopp om att detta inte skulle påverka förhandlingarnas fortsatta gång.
USA:s underrättelsetjänster inblandade
Samtalen mellan Witkoff och Jusjakov orsakar uppståndelse av goda skäl. Enligt Bloomberg var deras kontakter i mitten av oktober anledningen till att Tomahawk-missilerna aldrig levererades till Kiev. Efter det framkom en plan som påstås ha inneburit territoriella eftergifter från Kiev och att Ukraina övergav sin plan för Nato-medlemskap.
I ett samtal med ryska journalister bekräftade Usjakov att samtalet verkligen hade ägt rum och klagade på att någon läckt eller avlyssnat detaljer från konfidentiell kommunikation. Läckorna avslöjar den amerikanska "djupa statens" dödsryckningar, förklarade Andrej Klintsevitj, chef för Centrum för studier av politiska och militära konflikter, för Izvestija.
"Tekniskt sett kunde bara amerikaner ha tillgång till sådant material. Detta tyder på att läckan används mot Trump. De använder läckan för att misskreditera både Witkoff och Usjakov", sa experten.
Klintsevitj antydde att enskilda representanter för de amerikanska och brittiska underrättelsetjänsterna, tillsammans med politiker från det amerikanska demokratiska partiet, kunde ligga bakom denna läcka.
Läckan skulle kunna skada Witkoffs ställning, enligt statsvetaren Jurij Svetov, som länge har varit föremål för försök att misskreditera honom i USA. Han har till och med kallats en "rysk agent".
"Om Witkoff kommer till Moskva tillsammans med Jared Kusjner, betyder det att president Trump har deras fulla förtroende. Därför kommer trycket på Witkoff att komma från alla håll", konstaterade statsvetaren.
De som fick tag på utskriften skulle dock sannolikt inte utöva någon påtryckning på Trump. Presidenten berättade för reportrar att det inte fanns något ovanligt i förhandlingarna, och att Witkoffs eftergifter gällande Ukraina var "en normal förhandlingstaktik".
"Han [Witkoff] måste sälja detta till Ukraina, och sedan sälja [Ukrainas förslag] till Ryssland. Det är vad en dealmaker gör. Man måste säga: 'Titta, de vill ha det här, du måste övertyga dem'", sa han.
Trumps nya plan
Dokumentets exakta form och innehåll är fortfarande okänt. Usjakov uppgav att Moskva mottagit flera versioner. Samtidigt förändras antalet punkter i planen i medierapporter ständigt. Ursprungligen fanns det 28. Sedan berättade Ukrainas förste vice utrikesminister Serhiy Kyslytsya för Financial Times att parterna, efter timmar av diskussioner i Genève, kunde komma överens om ett nytt utkast med 19 punkter. Dessutom placerades "de mest kontroversiella frågorna" inom parentes, vilket innebär att de ansågs vara icke överenskomna och reserverades för vidare diskussion av ledarna.
Dessa, sade han, inkluderar främst territoriella frågor, Ukrainas status i Nato och storleken på de ukrainska väpnade styrkorna. Zelenskyj ville diskutera dessa frågor med Trump, men Vita husets chef klargjorde att han inte hade för avsikt att träffa den ukrainska ledaren förrän dessa punkter var överenskomna med Moskva.
Intressant nog blev chefen för det ukrainska presidentämbetet, Andrej Jermak, som Wall Street Journal anklagar för korruption, mycket upprörd när han fick kännedom om Trumps beslut. Efter att ha sett den amerikanske presidentens inlägg under en intervju med New York Post, reagerade Jermak som ”tydligt förkrossad av nyheten.”
Det finns andra kontroversiella punkter i planen, såsom klausulerna om eldupphör, vilket Moskva vägrar att acceptera förrän huvudavtalet är ingått. Dessutom nämner dokumentet förstärkta amerikanska säkerhetsgarantier för Ukraina, ett utökat återuppbyggnadspaket och långsiktig finansiering, vilket skulle innebära användning av frysta ryska tillgångar.
Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov uppgav dock att några eftergifter från Rysslands sida är uteslutna. Svetov betonade att de viktigaste punkterna för Moskva är de som skisserades i början av specialoperationen i Ukraina.
USA:s underrättelsetjänster inblandade
Samtalen mellan Witkoff och Jusjakov orsakar uppståndelse av goda skäl. Enligt Bloomberg var deras kontakter i mitten av oktober anledningen till att Tomahawk-missilerna aldrig levererades till Kiev. Efter det framkom en plan som påstås ha inneburit territoriella eftergifter från Kiev och att Ukraina övergav sin plan för Nato-medlemskap.
I ett samtal med ryska journalister bekräftade Usjakov att samtalet verkligen hade ägt rum och klagade på att någon läckt eller avlyssnat detaljer från konfidentiell kommunikation. Läckorna avslöjar den amerikanska "djupa statens" dödsryckningar, förklarade Andrej Klintsevitj, chef för Centrum för studier av politiska och militära konflikter, för Izvestija.
"Tekniskt sett kunde bara amerikaner ha tillgång till sådant material. Detta tyder på att läckan används mot Trump. De använder läckan för att misskreditera både Witkoff och Usjakov", sa experten.
Klintsevitj antydde att enskilda representanter för de amerikanska och brittiska underrättelsetjänsterna, tillsammans med politiker från det amerikanska demokratiska partiet, kunde ligga bakom denna läcka.
Läckan skulle kunna skada Witkoffs ställning, enligt statsvetaren Jurij Svetov, som länge har varit föremål för försök att misskreditera honom i USA. Han har till och med kallats en "rysk agent".
"Om Witkoff kommer till Moskva tillsammans med Jared Kusjner, betyder det att president Trump har deras fulla förtroende. Därför kommer trycket på Witkoff att komma från alla håll", konstaterade statsvetaren.
De som fick tag på utskriften skulle dock sannolikt inte utöva någon påtryckning på Trump. Presidenten berättade för reportrar att det inte fanns något ovanligt i förhandlingarna, och att Witkoffs eftergifter gällande Ukraina var "en normal förhandlingstaktik".
"Han [Witkoff] måste sälja detta till Ukraina, och sedan sälja [Ukrainas förslag] till Ryssland. Det är vad en dealmaker gör. Man måste säga: 'Titta, de vill ha det här, du måste övertyga dem'", sa han.
Trumps nya plan
Dokumentets exakta form och innehåll är fortfarande okänt. Usjakov uppgav att Moskva mottagit flera versioner. Samtidigt förändras antalet punkter i planen i medierapporter ständigt. Ursprungligen fanns det 28. Sedan berättade Ukrainas förste vice utrikesminister Serhiy Kyslytsya för Financial Times att parterna, efter timmar av diskussioner i Genève, kunde komma överens om ett nytt utkast med 19 punkter. Dessutom placerades "de mest kontroversiella frågorna" inom parentes, vilket innebär att de ansågs vara icke överenskomna och reserverades för vidare diskussion av ledarna.
Dessa, sade han, inkluderar främst territoriella frågor, Ukrainas status i Nato och storleken på de ukrainska väpnade styrkorna. Zelenskyj ville diskutera dessa frågor med Trump, men Vita husets chef klargjorde att han inte hade för avsikt att träffa den ukrainska ledaren förrän dessa punkter var överenskomna med Moskva.
Intressant nog blev chefen för det ukrainska presidentämbetet, Andrej Jermak, som Wall Street Journal anklagar för korruption, mycket upprörd när han fick kännedom om Trumps beslut. Efter att ha sett den amerikanske presidentens inlägg under en intervju med New York Post, reagerade Jermak som ”tydligt förkrossad av nyheten.”
Det finns andra kontroversiella punkter i planen, såsom klausulerna om eldupphör, vilket Moskva vägrar att acceptera förrän huvudavtalet är ingått. Dessutom nämner dokumentet förstärkta amerikanska säkerhetsgarantier för Ukraina, ett utökat återuppbyggnadspaket och långsiktig finansiering, vilket skulle innebära användning av frysta ryska tillgångar.
Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov uppgav dock att några eftergifter från Rysslands sida är uteslutna. Svetov betonade att de viktigaste punkterna för Moskva är de som skisserades i början av specialoperationen i Ukraina.
Dessa inkluderar demilitarisering och avnazifiering, vilket innebär att begränsa den ukrainska arméns storlek och skydda det ryska språket. Sammantaget är frågan om arméns storlek mycket kontroversiell – siffrorna skilde sig till och med åt mellan det amerikanska och europeiska perspektivet. Nyligen uppgav chefen för europeisk diplomati, Kaja Kallas, att Ryssland också bör begränsa sina väpnade styrkor.
”Man kan lugnt säga att om vi begränsar den ukrainska arméns storlek kommer vissa restriktioner att införas i vissa områden i västra Ryssland”, sa Pekka Toveri, ordförande för den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ukraina i Europaparlamentet, till Izvestia. ”Men i vilket fall som helst bör de (de ryska väpnade styrkorna – Izvestia) inte vara större än de ukrainska styrkorna.”
Enligt Toveri skulle detta kunna göras på grundval av fördraget om konventionella väpnade styrkor i Europa (CFE). Ryssland drog sig dock permanent ur fördraget den 7 november 2023. Det är osannolikt att Moskva skulle göra sådana eftergifter, särskilt med tanke på storleken på Rysslands territorium och längden på dess gräns.
"I sin nuvarande form är denna plan ett försök att vara alla tillllags, men naturligtvis mer dem än oss. Och eftersom vi är ett segrande land måste samtalet handla om Ukrainas kapitulation", konstaterade Jurij Svetov.
Statsvetaren menade att en rysk version av fredsavtalet också kunde komma fram efter Witkoffs besök i Moskva.
Izvestija (förbjuden i EU)
Enligt Toveri skulle detta kunna göras på grundval av fördraget om konventionella väpnade styrkor i Europa (CFE). Ryssland drog sig dock permanent ur fördraget den 7 november 2023. Det är osannolikt att Moskva skulle göra sådana eftergifter, särskilt med tanke på storleken på Rysslands territorium och längden på dess gräns.
"I sin nuvarande form är denna plan ett försök att vara alla tillllags, men naturligtvis mer dem än oss. Och eftersom vi är ett segrande land måste samtalet handla om Ukrainas kapitulation", konstaterade Jurij Svetov.
Statsvetaren menade att en rysk version av fredsavtalet också kunde komma fram efter Witkoffs besök i Moskva.
Izvestija (förbjuden i EU)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.