EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driver på för restriktioner och förbud mot europeiska företags investeringar i Kina – också det under påtryckningar från USA, rapporterar German foreign policy den 31 mars 2023.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driver på för restriktioner för europeiska företag att investera i Kina. Än så länge är det bara kinesiska investerares uppköp av tyska eller EU-företag som kan kontrolleras officiellt och om så önskas förbjudas, men i framtiden bör det bli möjligt för myndigheterna att förbjuda tyska företags investeringar i Folkrepubliken. Syftet är att hålla tillbaka know-how och bromsa Kinas uppgång. Tyska företag protesterar kraftigt mot detta. Restriktionerna för kinesiska uppköp i EU har starkt skadat dras affärsförbindelser med Folkrepubliken; under 2022 köpte Kina endast upp 26 (transaktionsvärde: 290 miljoner US-dollar) företag i Tyskland, USA-företag köpte 242. De nya kontrollerna skulle bland annat påverka forskningsavdelningar som tyska företag startar i Kina för att inte tappa kontakten med Kinas världsledande forskning. Ett enormt tryck för att införa kontrollerna kommer från USA, vars inflytande på Berlin och Bryssel har vuxit avsevärt det senaste året.
Handels- och investeringskontroller
Utrikeshandels- och investeringskontroller är i princip
inget nytt i Tyskland och EU och har kontinuerligt skärpts de senaste åren –
mest i syfte att hålla tillbaka kinesiska företag. Restriktionerna för export
av vapen och av export av så kallade dual use-produkter, varor som kan användas
för både civila och militära ändamål, är välkända. Om du vill sälja sådant
utomlands måste du skaffa tillstånd. Utländska investerares övertagande av
aktier i tyska företag är också strikt reglerat; för detta ändamål har lagar
och förordningar införts flera gånger under de senaste åren och gjorts allt strängare.[1]
I praktiken drabbar detta främst kinesiska företag. I november förbjöd den
federala regeringen två kinesiska företag att köpa chipproduktionsanläggningarna
hos Dortmund-företaget Elmos och det bayerska företaget ERS Electronic.[2] Även
EU kan ingripa i utländska
investeringar, men kan än så länge inte på egen hand utfärda förbud; organisationen
får bara lämna förslag till medlemsstaterna. Dessa får sedan själva besluta om
de ska godkänna eller förbjuda det aktuella övertagandet av ett utländskt
företag.
Bara på tolfte plats
De ökande restriktionerna mot kinesiska företag får effekt –
inte bara för att företags- och aktieuppköp i allt högre grad förbjuds, utan
också för att företag från Kina ofta inte längre vill köpa. Dessutom, enligt en
studie av revisions- och konsultföretaget EY, bjuds kinesiska anbudsgivare ofta
inte ens in till samtal om intresserade uppköpare finns från USA och kineserna därför
måste räkna med att projektet avvisas av amerikanska myndigheter.[3] Enligt
EY-studien har antalet kinesiska uppköp i Tyskland och Europa nått en extremt
låg nivå. Till exempel minskade antalet framgångsrika kinesiska uppköp i
Tyskland från 35 år 2021 till 26 år 2022; värdet av transaktionerna sjönk från
2,0 miljarder US- dollar till nästan 290 miljoner dollar. Som jämförelse: Tyska
företag investerade cirka 11,5 miljarder euro i Kina 2022.[4] Samtidigt
minskade antalet kinesiska uppköp i Europa från 155 till 139 och
transaktionsvärdet sjönk från 12,4 till 4,3 miljarder dollar. Folkrepubliken,
den näst största ekonomiska makten i världen, hamnar nu på tolfte plats på
listan över utländska investerare i Tyskland efter att ha varit på fjärde platsen
2016.
Outbound Investment Screening
Som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen
meddelade i går planerar EU nu även restriktioner för europeiska företags
investeringar i Kina. Enligt den officiella motiveringen syftar de till att
förhindra att europeiskt kunnande används för att "stärka militär- och
underrättelsekapaciteten hos dem som också är våra systemiska rivaler".[5]
I själva verket är det ett bidrag till att åtminstone bromsa Kinas utveckling
till en högteknologisk makt genom att försvåra, om möjligt till och med stoppa,
Kinas tillgång till teknologi som finns i väst. USA har sedan länge förberett
sådana investeringskontroller; det diskuteras om investeringsförbud endast ska
införas i enskilda fall eller om hela sektorer ska blockeras.[6] Washington har
enligt uppgift under en tid drivit på för att alla G7-länder senare i år ska stödja
USA:s förslag. Om denna så kallade Outbound Investment Screening införs i EU
skulle alla företag som vill investera utomlands inom vissa sektorer behöva
anmäla detta till de statliga myndigheterna. Dessa skulle då ingående granska
respektive projekt för att sedan godkänna eller till och med förbjuda det.
Ledande marknad för elbilar
Den tyska förbundsregeringen var enligt uppgift till en
början skeptisk till planen; liksom till och med det federala
ekonomiministeriet, vars chef Robert Habeck är känd för sin hårda
anti-kinesiska kurs. Den tyska industrin går emot planen. Restriktioner för
investeringar i Kina betraktas som "allvarliga ingrepp" och
avvisas.[7] Bakgrunden är inte bara en grundläggande motvilja mot begränsningar
av den egna näringsverksamheten. Sedan en tid tillbaka - "i ungefär tre
år" enligt Handelsblatt - har tyska företag alltmer öppnat forsknings- och
utvecklingsavdelningar i Kina. Anledningen är att Folkrepubliken inom vissa
sektorer nu kommit ikapp väst eller nu anses – till exempel när det gäller
elektromobilitet – vara den globala ledande marknad som inget globalt företag
kan ignorera utan att lida avsevärd skada. Volkswagen vill till exempel använda
kinesisk forskningskapacitet för att lösa problemet med att koncernen kraftigt halkar
efter i elbilsförsäljningen där.[8] Bosch är också ett av de företag som
förlitar sig på Kina för forskning.[9] Koncernen meddelade i början av året att
den skulle investera 950 miljoner euro i ett forsknings- och utvecklingscenter
i Suzhou; det handlar om komponenter till elbilsindustrin.
Transatlantiskt beroende
EU-kommissionens ordförande von der Leyen har, i motsats
till den tyska regeringens mer försiktiga ståndpunkter - efter återkomsten från
samtal med USA:s president Joe Biden den 10 mars i Washington, slutit upp kring
kravet på Outbound Investment Screening. I grund och botten har Berlin och
Bryssel ett eget intresse av att inte tillåta Peking fortsätta vinna styrka: världsmakten
Kina, har ju inte bara minskat USA:s, utan även Tysklands och EU:s globala
inflytande. Förbundsregeringen måste dock styra en kurs som tar hänsyn till den
tyska ekonomins intresse för de extremt lukrativa affärerna med Kina.[10]
Införandet av Outbound Investment Screening skulle stå i diametral motsättning
detta. Att Berlin och Bryssel ändå så långt möjligt engagerar sig för detta är
också en konsekvens av att Ukrainakriget kraftigt har ökat USA:s inflytande i
Tyskland och EU. Därmed dominerar USA inte bara krigföringen i Ukraina och den
påskyndade upprustningen av Nato-länderna, utan också – särskilt efter attacken
mot Nord Streams rör – EU:s naturgasförsörjning; utöver detta lockar USA med
sina investeringsprogram värda miljarder tillbaka fabriksprojekt från Europa.
Förlusten av affärer med Ryssland och de politiska riskerna med affärer med
Kina har ökat betydelsen av USA som exportmål och investeringsmarknad.[11]
Detta ökar dock också det transatlantiska beroendet.
Noter
[1] Investitionsprüfung. bmwk.de.
[2] Dana Heide, Joachim Hofer, Dietmar Neuerer, Julian Olk:
Bundesregierung stoppt weitere chinesische Übernahme von deutscher
Halbleiterfirma. handelsblatt.com 09.11.2023.
[3] Chinesische Firmenübernahmen in Deutschland und Europa
rückläufig. ey.com 21.02.2023.
[4] Dana Heide: Deutsche Unternehmen investieren so viel wie
nie in China – wo die größten Abhängigkeiten bestehen. handelsblatt.com
30.03.2023.
[5] Tal av kommissionsordföranden von der Leyen om
förbindelserna mellan EU och Kina vid Mercator Institute for China Studies och
European Policy Centre i Bryssel, 30. März 2023.
[6], [7] Dana Heide, Moritz Koch, Martin Greve, Annett
Meiritz, Julian Olk: Berlin und Brüssel erwägen neue Kontrollen für europäische
Investitionen im Ausland. handelsblatt.com 10.03.2023.
[8] Om detta se Deindustrialisierung
in der Autobranche
[9] Martin-W. Buchenau: Bosch investiert eine Milliarde
US-Dollar in China. handelsblatt.com 13.01.2023.
[10] Om detta se Machtkampf
und Profit och Einstieg
in den Abstieg.
[11] Om detta se Machtkämpfe
hinter der Front, Machtkämpfe
hinter der Front (II) och Im
„Systemwettbewerb“ mit den USA.
________________________________________
Övers: Lennart Palm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.