Haagdomstol vill öppna för Nato i Azovska sjön

Tre ukrainska örlogsfartyg försökte 25 november att sig igenom Kertjsundet utan att
iaktta gällande regler och utan att hörsamma kustbevakningens order.

Innebörden av det utslag som fällts med röstsiffrorna 19-1 i den internationella havsrättsdomstolen i Haag är att Ryssland ska frige de sjömän som greps 25 november i samband med en militär provokation beordrad av Ukrainas president Porosjenko.

Sjömännen kommer naturligtvis att släppas förr eller senare  - men inte på kommando från Haag. Innebörden i domslutet är att rätten behandlar Kertsjundet och Azovska sjön som internationellt vatten, när det i själva verket är inre vatten, där havsrättskonventionen inte gäller.
Rysslands utrikesdepartement understryker att Moskva när det ratificerade FN:s havskonvention från 1982 gjorde förbehåll som innebär att  Ryssland inte behöver följa de domar som rör landets  gränser, militära och nationella säkerhet [*]. Av samma skäl deltog inte Ryssland i rättegången som ägde rum i Hamburg, Tyskland.

Men domstolen föredrog att blunda för att Ukrainas provokation utfördes med militär personal och militärt bestyckade fartyg. Den kärande parten karakteriserade för övrigt själv från första stund som händelsen en militär konflikt.

För de krafter som vill driva in Ukraina i Nato är det ett viktigt delmål att försöka upphäva Azovska sjöns ställning som inre vatten, en ställning som detta vatten naturligtvis hade under sovjettiden, men som bevarades genom ett avtal mellan Ukraina och Ryssland i december 2003 [även 1992, 1994].

Att det varit svårt att förmå domstolen att godta Ukrainas krav - som i sak är ett försök att öppna för Nato-flottan - framgår av att det finns fem deklarationer och särskilda uttalanden av domarna utöver den enda reservationen.

Att incidenten i Kertjsundet var en medveten provokation medgav ui den ukrainska valrörelsen indirekt när Vladimir Zelenskij i debatten på Dynamostadion anklagade Porosjenko för att ha "skickat sjömännen att dö i Kertjsundet".
Domstolens beslut kommer sannolikt inte att få några praktiska följder. Det finns på flera håll i världen frusna konflikter mellan kuststater och större flottmakter som hävdar "havens frihet".

Att Nato förnekar Azovska sjöns status av inre vatten (internal waters) - trots att detta hav varit inre vatten i flera hundra år och även tre erkänts av sådant av Ukraina efter självständigheten - framgår med all önskvärd tydlighet i en rapport från det s k Warszawainstitutet.

tass  25/5

Se även https://www.nyhetsbanken.se/2019/02/dessa-markliga-folkrattsjurister.html

[*] “in accordance with article 298 of the United Nations Convention on the Law of the Sea, it does not accept the procedures, provided for in section 2 of Part XV of the Convention, entailing binding decisions with respect to ... disputes concerning military activities, including military activities by government vessels and aircraft”. Även Ukraina gjorde ett sådant förbehåll.