13 aug. 2016

Ha det bättre än mamma och pappa hade det?

Att få det bättre än föräldrarna - det har i generationer varit ett av det moderna samhällets grundläggande löften. Sedan andra världskriget har detta löfte också infriats för de flesta i de utvecklade länderna. De senaste  15 åren har det inte varit så.
Barnen får det som regel bättre än föräldrarna. Men denna optimism håller på att förlora sin grund. En ny studie, av McKinsey Institute, med titeln "Sämre än sina föräldrar?" pekar på en helt ny trend.  Under det senaste årtiondet har runt två tredjedelar av människorna i västvärldens industrisamhällen fått stagnerande eller minskande realinkomster. 

Enligt studien ligger andelen på mellan 65 och 70 procent. Visserligen utjämnar skattesystemet och sociala förmåner gapet något. Men även om man tar hänsyn till sådana effekter är det 20 till 25 procent av hushållen som inte fått några ökade inkomster.

25 länder valdes ut för studien, inklusive USA, Kanada, Australien och de stora EU-länderna, länder som står för ungefär hälften av världens BNP.

Fram till ungefär 2005 var framstegen i dessa länder fortfarande intakta, bortsett från 70-talets oljekris och andra liknande händelser. Sedan dess har allt förändrats. Perioden 2005-2014 uppvisar ett helt annan mönster.

I Storbritannien är det 70 procent av hushållen som inte fått det bättre under den perioden (60 procent om hänsyn tas till skatt och bidrag). I Frankrike är det 63 procent som inte sett förbättringar, men den siffran sjunker till 10 procent om man tar hänsyn till landets kraftfulla skatteutjämning och socialpolitik.


Mest dramatiska är siffrorna för Italien där 100 procent av hushållen uppvisar i bästa fall stagnerande inkomster - även med hänsyn tagen till skatter och transfereringar.

Forskarna vid McKinsey Institute drar den entydiga slutsatsen att det nu växer upp en generation som inte får det bättre än sina föräldrar. Orsakerna är många, bl.a. minskar i många länder andelen personer i arbetsför ålder per hushåll.

Detta får också allvarliga politiska konsekvenser. Ungefär hälften av dem som fått sjunkande eller 

stagnerande inkomster var kritiska mot utrikeshandeln och invandrare, rapporterar forskarna. De förordar också nya sätt att diskutera ojämlikheten. Istället för att diskutera någon enstaka procent i toppen eller botten borde diskussionen handla mer om den stora majoriteten, menar de.

Avgörande för den politiska utvecklingen, menar de, blir om flertalet människor fortfarande vågar tro på löftet att deras situation, om än långsamt, ska bli bättre.

hintergrund.de