Europas ansträngningar att mobba USA-ledaren Donald Trump under G7-mötet i Evian för att få honom tillbaka i den ukrainska krigsfållan tycks delvis ha lyckats.
Trump gick med på skrivningar i slutkommunikén om att öka vapenleveranserna till Kiev.
Ledarna för G7-toppmötet kom överens om att öka leveranserna av luftförsvarssystem för att stödja Ukraina. De uttryckte också sin beredskap att överväga att överföra licenser för produktion av luftvärnsmissiler på ukrainskt territorium, enligt det gemensamma uttalandet.
Även leveranser av attackmissiler med långdistanskapacitet ingick i överenskommelsen.
Ett separat avsnitt i uttalandet fokuserade på förberedelserna inför den kommande vintern. G7-medlemmarna utlovade ytterligare finansiering och utrustning för att stärka Ukrainas energimotståndskraft.
Sanktionerna mot Ryssland ska skärpas:
”Vi är fast beslutna att öka trycket på Rysslands krigsekonomi. Vi kommer att stärka våra sanktioner, särskilt inom olje- och gassektorn”, står det i det gemensamma uttalandet.
Storbritannien anslår särskilt 210 miljoner pund för att leverera anrikat uran till stöd för Ukrainas kärnenergisektor. Keir Starmer tillkännagav åtgärden som en del av bredare insatser för att stärka Ukrainas energitrygghet.
Uttalandet som kommer bara en vecka före årsdagen av Hitlers Operation Barbarossa, invasionen av Sovjetunionen 22 juni 1941, är en bra påminnelse om likheterna i situationen.
Hitlers krig var på många sätt ett alleuropeiskt krig. 1944 var antalet krigsfångar i Sovjetunionen följande: Tyskar: 2 389 000, ungrare: 513 000, rumäner: 187 000, österrikare: 156 000, tjecker och slovaker: 129 000, polacker: 60 000 Italienare: 48 000, fransmän 23 000 och övriga nationalieter (nederländska, belgiska, finska, spanska, danska, svenska, norska etc.): 20 000 tillsammans.
1945 tillkom ett par miljoner japaner.
I det man skulle kunna kalla Barbarossa II deltar i stort sett hela Europa i ett proxykrig mot Ryssland. Då som nu står ett upprustat Tyskland i ledningen och reaktiverar Hitlers krigsindustri för Ukraina, som Tyskland två gånger tidigare försökt erövra (februari - novermber 1918, 1941-45). Så länge det finns kanonmat kvar i Ukraina kommer krig att fortsätta som proxykrig. Väst driver kriget allt längre in i Ryssland och med alltmer öppet terroristiska medel. I ledande europeiska kretsar räknar man med övergång till direkt konflikt med Ryssland 2030 om inte förr.
Till skillnad från Ryssland har Europa ingen befolkning som det är ute för att skydda och för precis som Hitler ett "totalt" krig, utan gränser, som går ut på att bringa den ryska befolkningen på knä.
Stefan Lindgren
Fakta om G7
G7-gruppen består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. När gruppen bildades 1975 sades de sju vara de största ekonomierna i världen (Sovjet fick förstås inte vara med).
Idag är de sju största ekonomierna i världen (BNP enligt köpkraft) i rangordning:
Kina
USA
Indien
Ryssland
Japan
Tyskland
Frankrike
Storbritannien, Italien och Kanada har trillat ur ligan. Men maktanspråken finns kvar.
Kina, Indien och Ryssland som inte ingår i G7 (fats Indiens Modi inbjöds att närvara) ingår alla i BRICS, som svarar för 41 % av världens BNP medan G7 svarar för endast 30 %.
Ett separat avsnitt i uttalandet fokuserade på förberedelserna inför den kommande vintern. G7-medlemmarna utlovade ytterligare finansiering och utrustning för att stärka Ukrainas energimotståndskraft.
Sanktionerna mot Ryssland ska skärpas:
”Vi är fast beslutna att öka trycket på Rysslands krigsekonomi. Vi kommer att stärka våra sanktioner, särskilt inom olje- och gassektorn”, står det i det gemensamma uttalandet.
Storbritannien anslår särskilt 210 miljoner pund för att leverera anrikat uran till stöd för Ukrainas kärnenergisektor. Keir Starmer tillkännagav åtgärden som en del av bredare insatser för att stärka Ukrainas energitrygghet.
Uttalandet som kommer bara en vecka före årsdagen av Hitlers Operation Barbarossa, invasionen av Sovjetunionen 22 juni 1941, är en bra påminnelse om likheterna i situationen.
Hitlers krig var på många sätt ett alleuropeiskt krig. 1944 var antalet krigsfångar i Sovjetunionen följande: Tyskar: 2 389 000, ungrare: 513 000, rumäner: 187 000, österrikare: 156 000, tjecker och slovaker: 129 000, polacker: 60 000 Italienare: 48 000, fransmän 23 000 och övriga nationalieter (nederländska, belgiska, finska, spanska, danska, svenska, norska etc.): 20 000 tillsammans.
1945 tillkom ett par miljoner japaner.
I det man skulle kunna kalla Barbarossa II deltar i stort sett hela Europa i ett proxykrig mot Ryssland. Då som nu står ett upprustat Tyskland i ledningen och reaktiverar Hitlers krigsindustri för Ukraina, som Tyskland två gånger tidigare försökt erövra (februari - novermber 1918, 1941-45). Så länge det finns kanonmat kvar i Ukraina kommer krig att fortsätta som proxykrig. Väst driver kriget allt längre in i Ryssland och med alltmer öppet terroristiska medel. I ledande europeiska kretsar räknar man med övergång till direkt konflikt med Ryssland 2030 om inte förr.
Till skillnad från Ryssland har Europa ingen befolkning som det är ute för att skydda och för precis som Hitler ett "totalt" krig, utan gränser, som går ut på att bringa den ryska befolkningen på knä.
Stefan Lindgren
Fakta om G7
G7-gruppen består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. När gruppen bildades 1975 sades de sju vara de största ekonomierna i världen (Sovjet fick förstås inte vara med).
Idag är de sju största ekonomierna i världen (BNP enligt köpkraft) i rangordning:
Kina
USA
Indien
Ryssland
Japan
Tyskland
Frankrike
Storbritannien, Italien och Kanada har trillat ur ligan. Men maktanspråken finns kvar.
Kina, Indien och Ryssland som inte ingår i G7 (fats Indiens Modi inbjöds att närvara) ingår alla i BRICS, som svarar för 41 % av världens BNP medan G7 svarar för endast 30 %.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.