| De svarta länderna är medlemmar i BRICS, medan de gröna antingen har ansökt om medlemskap eller uttryckts intresse för detta. |
BRICS, som i dagarna har ett möte om säkerhetsfrågor i Indien, representerar inte bara majoriteten av världens befolkning och över 40 procent av dess BNP.
När västvärlden för krig om kontrollen av viktiga sund och utvecklar rent piratväsende mot bl a ryska energi, visar en flyktig blick på kartan vem som sitter med korten. Det går BRICS.
År 2021 blockerades Suezkanalen i sex dagar när fartyget Ever Given gick på grund.
Två år senare började den shiamuslimska Huthirörelsen attackera fartyg i Bab el-Mandebsundet i samband med Israels krig i Gaza. Flera rederier fick lägga om sina rutter och i stället åka runt Afrika. Bab el-Mandeb kontrolleras från Jemen som ansökt om medlemskap i BRICS och Etiopien som är ett medlemsland.
Samma år ledde en svår torka i Panamakanalen till förseningar i den viktiga farleden.
Samtidigt råder spänningar vid flera av världens sjöfartskritiska sund. USA:s president Donald Trump har flera gånger hotat att ta kontroll över Panamakanalen. Han menar att Kina försöker ta över kanalen, vilket Kina förnekar.
I januari höll Ryssland och Kina en gemensam marinövning utanför Sydafrikas kust. Enligt Financial Times var övningen ett sätt för stormakterna att visa att påtryckningar kan riktas både mot globala handelsvägar och mot USA. Indiska oceanen, där övningen ägde rum, är en strategisk punkt mellan USA, Kina och Ryssland, där majoriteten av världens olja passerar.
Man räknar med att 45 % av världens kända oljereserver kontrolleras av BRICS-länder och 80 % av oljetransportvägarna idag. Vid Persiska viken är Iran och Förenade Arabemiraten medlemmar av BRICS, medan Saudiarabien uttryckt intresse för medlemskap.
Detta förklarar Trump-administrationens försök att skaffa kontroll över Hormuzsundet. När USA:s aggressiva agenda skapar konflikter yttrar det sig i att transportvägarna växer. Här ett diagram från Financial Times som visar hur de genomsnittliga transportsträckorna (i sjömil) för torr bulklast, containrar och olja utvecklats till och med 2025 (sen blir det ännu värre):
Två år senare började den shiamuslimska Huthirörelsen attackera fartyg i Bab el-Mandebsundet i samband med Israels krig i Gaza. Flera rederier fick lägga om sina rutter och i stället åka runt Afrika. Bab el-Mandeb kontrolleras från Jemen som ansökt om medlemskap i BRICS och Etiopien som är ett medlemsland.
Samma år ledde en svår torka i Panamakanalen till förseningar i den viktiga farleden.
Samtidigt råder spänningar vid flera av världens sjöfartskritiska sund. USA:s president Donald Trump har flera gånger hotat att ta kontroll över Panamakanalen. Han menar att Kina försöker ta över kanalen, vilket Kina förnekar.
I januari höll Ryssland och Kina en gemensam marinövning utanför Sydafrikas kust. Enligt Financial Times var övningen ett sätt för stormakterna att visa att påtryckningar kan riktas både mot globala handelsvägar och mot USA. Indiska oceanen, där övningen ägde rum, är en strategisk punkt mellan USA, Kina och Ryssland, där majoriteten av världens olja passerar.
Man räknar med att 45 % av världens kända oljereserver kontrolleras av BRICS-länder och 80 % av oljetransportvägarna idag. Vid Persiska viken är Iran och Förenade Arabemiraten medlemmar av BRICS, medan Saudiarabien uttryckt intresse för medlemskap.
Detta förklarar Trump-administrationens försök att skaffa kontroll över Hormuzsundet. När USA:s aggressiva agenda skapar konflikter yttrar det sig i att transportvägarna växer. Här ett diagram från Financial Times som visar hur de genomsnittliga transportsträckorna (i sjömil) för torr bulklast, containrar och olja utvecklats till och med 2025 (sen blir det ännu värre):
Hur stora konsekvenserna blir av att ett sund blockerats beror på flera faktorer: hur mycket handel som passerar, vilka varor det gäller, hur viktiga dessa varor är för olika länder och om det finns alternativa rutter.
För vissa sund är alternativen långa och omständliga. Om Bab el-Mandeb, Gibraltarsundet eller Panamakanalen blockeras måste fartygen färdas nästan 1 300 mil extra.
![]() |
| Karta ur DN 14/6. Flertalet viktiga sund kontrolleras av BRICS-länder eller gränsar till sådana. |
BRICS-mötet i Indien handlar inte explicit om försvaret av de olika internationella sund och passager som kontrolleras av BRICS. Men det gemensamma agerandet i säkerhetsfrågor kräver inrättandet av snabbinsatsmekanism och reservfonder inom BRICS för att ge bistånd till befolkningen i medlemsstaterna, hävdade sekreteraren i Rysslands säkerhetsråd Sergej Sjojgu vid mötet med högt uppsatta BRICS-representanter som övervakar säkerhetsfrågor i New Delhi.
Enligt honom har de flesta delegationer redan stöttat dessa initiativ under preliminära samråd, och Ryssland hoppas att de kommer att godkännas vid det kommande BRICS-toppmötet.
När det gäller skapandet av strategiska resursreserver för BRICS föreslår Ryssland, sa han, en mekanism för att lagra lager av läkemedel, livsmedel, energi, gödningsmedel, sällsynta jordartsmetaller och andra viktiga varor. "Dessa reserver skulle kunna användas i nödsituationer", förtydligade Sergej Sjojgu.
Hans tal visade att den ryska sidan redan hade förmedlat kärnan i sina initiativ till BRICS-länderna under det internationella forumet för säkerhet och bilaterala kontakter som hölls i slutet av maj under beskydd av det ryska säkerhetsrådet, och att de flesta delegationerna stödde dem i princip.
"Vi hoppas att de kommer att återspeglas i deklarationen efter BRICS-toppmötet i september. Detta kommer att göra det möjligt för oss att påbörja deras praktiska genomförande", sa han.
BRICS – en mellanstatlig sammanslutning som grundades 2006 av Ryssland, Kina, Indien och Brasilien, med Sydafrika som anslöt sig 2011 – fokuserar främst på att främja handel och ekonomiskt samarbete (öka ömsesidig handel och investeringar, underlätta betalningar i nationella valutor, utveckla nya logistikvägar, stödja infrastrukturprojekt och så vidare). Egypten, Iran, Indonesien, Förenade Arabemiraten och Etiopien gick med i BRICS under 2024–2025. Saudiarabien har inbjudits att gå med.
Som svar på en fråga från tidningen Kommersant vid en presskonferens efter sitt besök i Indien klargjorde Sergej Sjojgu att säkerhetsutmaningar som den nuvarande situationen i Persiska viken visar det akuta behovet av att genomföra initiativ som de Ryssland nu har lagt fram när det gäller nödinsatser och skapandet av en reservbank.
Enligt honom är "BRICS-ländernas säkerhet ständigt hotad". "Internationella organisationers centrala samordnande roll, ledda av FN, har i praktiken reducerats till noll", konstaterade han och efterlyste en "revision" av internationella institutioner som Världshandelsorganisationen, Världshälsoorganisationen, Världslivsmedelsprogrammet, Organisationen för förbud mot kemiska vapen och Internationella brottmålsdomstolen. "Det är avgörande att bevara den samordnande rollen för det internationella rättssystemet", förklarade han.
Enligt Sergej Sjojgu bör BRICS, som Ryssland ser som en av grundpelarna i en polycentrisk världsordning, spela en nyckelroll i att rätta till situationen för att skapa en rättvis arkitektur för internationella relationer.
Under ett bilateralt möte med Sergej Shoigu i New Delhi klargjorde Kinas utrikesminister Wang Yi Pekings stöd för att BRICS ingår nya säkerhetsavtal. "Vi är redo att stärka vårt samarbete med våra andra partners genom BRICS-plattformen, diskutera aktuella säkerhetsfrågor och utmaningar, föra en djupgående dialog och nå nya avtal", sa han.
Mötets värd, den nationella säkerhetsrådgivaren till Indiens premiärminister Ajit Doval, talade i sin tur om den "särskilda roll" som BRICS måste spela "i en värld i turbulens" och tillade att gruppen måste ägna mer uppmärksamhet åt nya säkerhetsutmaningar och hot.
Stefan Lindgren
Källor: financial times, kommersant, dn 14/6

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.