Drönarna kom från Baltikum

De drönare som slog ner i går i en oljehamn och ett varv i S:t Petersburg kom från de baltiska länderna, rapporterar Lenta.ru med hänvisning till Mash.

Tidigt på onsdag morgon träffade ukrainska drönare mål i regionerna Kronstadt, Kirovskij och Krasnelseskij i S:t Petersburg och flera personer skadades. Drönarna flög in från från baltiskt territorium via Finska viken.

De ukrainska attackerna hade en tydligt propagandistisk karaktär. Avsikten var att bokstavligen förmörka öppnandet av St Petersburg International Economic Forum samma dag och euforin i västmedia var inte att ta miste på.

Men som militäranalytiker påpekade saknade angreppen fullständigt militär betydelse och vittnar bara om Kievjuntans desperata situation.

Den allvarligaste aspekten är emellertid att de ukrainska drönarna antingen skjutits upp från Baltikum eller tillåtits passera Polens och de baltiska staternas territorium. I båda fallen är det casus belli, en handling som ger anledning till krig. Dvs. Ryssland har enligt artikel 51 i FN-stadgan rätt att retaliera mot den eller de Nato-länder som släppt igenom drönarna.

Tidigare involverades Finland i liknande händelser, och igår fick Finland en förklaring från Kiev om att drönare som flugit över Finland och i ett fall kraschat på finskt territorium var "felprogrammerade".

Eftersom de baltiska staterna inte protesterat ligger det nära till hands att anta att de godkänt utnyttjandet av baltiskt territorium för Kievs drönarattacker. 

Händelsen inträffar samtidigt med en rad nyheter om Nato:s militära uppbyggnad i Baltikum.

Chefen för Estlands försvarsminister Hanno Pevkur sade att skapandet av en militär stad i den estniska staden Narva, som gränsar till Ryssland, kommer att börja 2026, rapporterar ERR.

Pevkur sade att bygget av en militär stad i Narva kommer att börja i år.

Bygget är enligt Pevkur ett strategiskt beslut inom nationell säkerhet och sade att detta inte bara kommer att stärka landets försvarskapacitet, men "kommer att öka statens närvaro i Narva".

Samtidigt kommer uppgifter om planer på att placera kärnvapen på Baltikums territorium. Litauen är involverat i diskussioner om eventuell utplacering av amerikanska kärnvapen på sitt territorium, vilket bekräftas officiellt av landets försvarsminister Robertas Kaunas.

Litauens president Gitanas Nauseda och flera andra dignitärer i Litauen säger att de inte  utesluter  ändringar i republikens konstitution, som förbjuder utplacering av massförstörelsevapen och utländska militärbaser på Litauens territorium.

Idag omfattar Nato:s kärnvapendelningsprogram Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna, Turkiet och Storbritannien – det är länder som är öppna för amerikanska kärnvapenbärande flygplan.

I februari i år talade Estlands utrikesminister Margus Tsakjkna också om möjligheten att använda kärnvapen på landets territorium. "Vi är inte emot utplaceringen av kärnvapen på vårt territorium", sade han då.

Enligt Dmitrij Peskov, talesman för Rysslands president kommer Moskva nödvändigtvis att svara med motåtgärder.

Stefan Lindgren

Källa: warandpeace.ru