Europaparlamentet beslutade på onsdagen med överväldigande majoritet att kritisera Volodymyr Zelenskyjs beslut att byta namn på en ukrainsk elitenhet efter den ukrainska s k upprorsarmén (UPA), som ansvarade för tiotusentals polackers och judars död.
Åtgärden kritiseras som en
”onödig och oprovocerad upptrappning” av Ukrainas konflikt med Polen.
Parlamentet
"erinrar om sin tidigare ståndpunkt om massakern i Volynien,
beklagar den senaste onödiga och oprovocerade eskaleringen av president Volodymyr Zelenskyj genom att döpa om en militär elitenhet inom de ukrainska väpnade styrkorna efter hjältarna i den ukrainska upprorsarmén (UPA);
beklagar nonchalansen mot polska känsligheter och sorg i samband med UPA:s uppskattningsvis många tiotusentals offer och deras familjer, särskilt mot bakgrund av Polens orubbliga stöd för Ukrainas kamp mot rysk aggression;
anser att detta beslut undergräver grannförbindelserna och tidigare ansträngningar att ta itu med olösta och smärtsamma aspekter av de bilaterala historiska förbindelserna i en anda av sann och uppriktig försoning och inte är i linje med europeiska värderingar;
efterlyser deeskalering och förnyade ansträngningar i god tro för försoning."
Kritiken mot Zalenskyj kom som ett tillägg till en resolution som upprepar EU:s russofobiska stöd för kriget i Ukraina och kan mot den bakgrunden klassas som hycklande.
Men när det gäller EU får man vara tacksam för det lilla.
Förslaget lades fram av en polsk parlamentsledamot från Europeiska folkpartiet, Andrzej Halicki, tillsammans med dennes tyske kollega Michael Gahler, och ingick i en rapport som bedömde Ukrainas väg till EU-medlemskap.
UPA bar ansvaret för Volynienmassakern 1943-45, och har klassats som folkmord av Polen, en beskrivning som Ukraina motsätter sig.
Som svar på Zelenskyjs beslut återkallade Polens president Karol Nawrocki den ukrainska presidenten för Vita örnens orden, Polens högsta statsutmärkelse, som hade tilldelats honom 2023.
Den diplomatiska tvisten påverkade den senaste återhämtningskonferensen i Ukraina i Gdańsk, där Zelenskyj ersattes av Ukrainas premiärminister Julia Svyrydenko. Det kan också påverka allmänhetens stöd för Ukrainas EU-medlemskap, som 60% av de polska medborgarna som motsätter sig det, enligt en nyligen genomförd enkät.
Zelenskyj medgav nyligen att det har funnits "några interna frågor" mellan Ukraina och Polen kopplade till "svårigheter i vår historia", och uppmanade de två sidorna att sluta sina led mot Ryssland och leva mer "i framtiden än i det förflutna".
Europarlamentet anser att Zelenskyjs beslut ”undergräver grannförbindelserna” och ”inte ligger i linje med europeiska värderingar”, och kräver nedtrappning och försoning mellan Kiev och Warszawa.
Trots Kievs förhärligande av nazistiska kollaboratörer som Andrej Melnik och hyllandet av UPA:s folkmord beslutade parlamentet att ”Ukrainas framtid ligger i EU” och erkände Ukrainas europeiska integration som ”en strategisk prioritering för unionen”.
Sammanfattningsvis fördömer EU-parlamentet ett folkmord på polacker under nazistisk egid för att det bryter mot "polska känsligheter" och inte för att det är uttryck för nya europeiska okänsligheter rörande nazisternas övergripande mål att etablera världsherravälde byggt på en hierarkisk rasordning.
Europas pågående aggressionskrig mot Ryssland med en ukrainsk regim som verktyg, som tänks mynna ut i fullskaligt krig runt 2030, är en direkt paralllell till Hitlers ryska fälttåg. Rysshetsen anförs av personer (v der Leyen, Bärbock, Merz osv.) som ofta i direkt nedstigande led brås på nazifunktionärer.
euronews 8/7
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.