– Det är en stor kris för hela sanktionsmetoden, säger en diplomat.

Motståndet är inte helt nytt. Sanktionerna har alltid bromsats av nationella intressen. Men kritiska länder brukade kunna gömma dig bakom Orban, idag är det inte längre möjligt. Nu läggs växande ekonomiska bekymmer till.

I sin sommarintervju medgav förbundskansler Merz för första gången att elimineringen av billig rysk energi var ett stort problem. Samtidigt måste Tyskland kämpa mot USA (strafftullar), Kina (exportoffensiv) och Ryssland, vilket är svårt.

Men det är inte bara stödet för det ekonomiska kriget som krackelerat. Misstron har underblåsts  av det amerikanska kriget i Iran, som strider mot internationell rätt (energipriserna stiger igen). Det finns också växande problem med vapenleveranser till Ukraina.

EU-ländernas vapenlager håller på att tömmas, särskilt för de Patriot-missiler som Zelenskyj-regimen ber om vid varje framträdande. Förutom Ungern och Slovakien, levererar Bulgarien och Nederländerna inte längre några vapen till Ukraina.

Vad som reviderats i förslag två från EU-kommissionen är ännu inte helt klart. Men känt är bl.a. att förslag om förbud mot import av ryska havsprodukter samt extra visumrestriktioner för ryska soldater inte finns kvar i den ursprungliga formen.

Troligen har även Greklands motstånd tystats med eftergifter. Enligt det första förslaget skulle grekiska redare bara få exportera rysk flytande naturgas till tredjeländer fram till januari 2029. Den versionen begränsade också rysk export och förbjöd nya kontrakt.

Aten har istället krävt ett undantag på obestämd tid. Det grekiska rederiet Dynagas är ett av få som har  fartyg som kan nå Rysslands LNG-terminal i Norra ishavet. Om EU skulle förbjuda sina företag att exportera rysk gas, menar den grekiska regeringen att fartygen helt enkelt kommer att registreras någon annanstans, vilket minskar EU:s tillsyn.

Se även ”Fiskpinnar och råolja: EU-sanktioner blir bumerang – igen”. Mer om det ekonomiska kriget här

LostinEU.eu