Kravaller pågår i Frankrike, Italien och Albanien.... Protesterna är mycket mer omfattande än svenska statsmedia medger. I Frankrike har tusentals - inte hundratals - gripits och hundratals - inte enstaka personer - skadats.
Överallt syns en tendens att protesterna övergår till att bli allmänpolitiska och riktar sig mot kriget och mot dyrtiden. "Nej till kriget" var en huvudparoll på Roms gator idag.
Europeiska konsumenter står inför en dyr vinter i takt med att energipriserna stiger och EU-regeringar som är angelägna om att mildra slaget kan mycket väl vända sig till de företag som gör enorma oväntade vinster.
De europeiska dieselpriserna har stigit med 50 % sedan februari, medan naturgaspriset har mer än fördubblats. Samtidigt redovisade British Petroleum (BP) en vinst per aktie som var 147 % högre än förra året.
Företagets raffinaderier nästan tredubblade sina marginaler till 30 dollar per fat. Andra oljebolag som Exxon Mobil och TotalEnergies ökade sina vinster med minst 30 % jämfört med föregående år. De stora oljebolagen står inför ett "dilemma" - hur extravinster på 32 miljarder dollar ska användas, som Financial Times uttryckte det .
Lånekostnaderna har mer än tredubblats för många EU-länder. I somras uppskattade analysföretaget Bruegel att energistödåtgärder till ett värde av endast 12 miljarder euro hade införts. Den siffran är utan tvekan högre nu, men kommer fortfarande att vara långt ifrån 2022 års intervention.
Men det värsta har ännu inte kommit. Och även om den amerikanska administrationen förhandlar fram en fredsförhandling med Iran efter mellanårsmötet i november, kommer störningar i oljeförsörjningskedjan att märkas i många månader efteråt.
Europeiska regeringar kommer att vilja synas göra något – men med vems pengar? Torsdagens Europeiska råd visade att splittringarna är djupa, även i fråga om koldioxidutsläppspolitik som nu är lagligt etablerade system. Så vart ska de vända sig? Svaret verkar uppenbart.
EU:s skatt på oväntade intäkter från 2022, som innebar upp till 33 % nationell skatt på oljebolagens vinster, 20 % över deras genomsnittliga intäkter under tidigare år, inbringade cirka 29 miljarder euro, uppskattar kommissionen .
Det politiska sammanhang som driver EU att återuppliva ett system från 2022 – som kallades ett ”solidaritetsbidrag” – är en volatil blandning av behovet av effektiva åtgärder, verkliga finanspolitiska åtstramningar och det faktum att branschens huvudargument mot oväntade skatter inte längre är giltigt.
Exxon Mobil och andra företag stämmer för närvarande EU med motiveringen att de retroaktivt exproprierades genom EU:s intervention 2022 – och företag har faktiskt tidigare framgångsrikt utmanat politik som går utöver "rimliga" förväntningar.
Men med den andra EU-skatten på oväntade intäkter i årtiondet i antågande förväntas domare skratta ut företag ur rätten om de hävdar att de blev överraskade av den senaste ordningen som syftar till att få tillbaka lite pengar från den senaste energikrisen.
Bryssel, som hittills har tvekat att upprepa 2022 års experiment med oväntade intäkter från skatter med motiveringen att det skulle kunna påverka raffinaderiproduktionen, tvivlar på en ny skatts laglighet och begränsade effektivitet, och finner sig alltmer ha få valmöjligheter.
Finansministrarna från Tyskland, Italien, Spanien, Österrike och Polen har tvingat EU:s verkställande direktör att inrätta en intern arbetsgrupp i frågan. Och de förväntar sig utformningsprinciper eller åtminstone alternativ för oväntade skatter när de möts i november.
Ett stort plus för EU-kommissionen med en överstatlig skatt är att den skapar fat d'accompli, trots att överstatlig beskattning inte ingår i EU:s mandat.
EU-ledarna återupplivar samtidigt debatten om ryska tillgångar (igen). Lettland, Danmark och EU:s utrikeschef stödde en förnyad satsning på att använda Kremls frysta medel för att hjälpa Ukraina, trots Belgiens fortsatta motstånd mot en plan som man framgångsrikt torpederade förra året.
Belgien står upp mot Tyskland (igen). Bart De Wever, Belgiens premiärminister, tillrättavisade sin tyska motsvarighet för att ha säkrat ett kontroversiellt undantag i en betydelsefull EU-lag som syftar till att centralisera tillsynen av blockets 27 kapitalmarknader.
Enligt undantaget skull Euroclear, den stora Brysselbaserade värdepappersförvararen som innehar de frysta ryska tillgångarna, placeras under ESMA:s tillsyn. Detta naturligtvis för att underlätta en EU-konfiskation av de ryska tillgångarna.
Europa rasar och krigsanstiftarna myglar vidare...
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.