Bensinprischock väntar

En oljeanläggning  i Kuwait brinner efter att ha träffats av Irans missiler. 19 juli 2026.

Kostnaden för USA:s agression mot Iran stiger. Inte bara genom de mänskliga och materiella förlusterna för Iran och kringliggande länder.

Nu stundar prishöjningar på kolväten i USA och Europa. Priset på Brent-olja överstiger $ 97 per fat för  första gången sedan början av juni.

Uppgången sedan mars har varit 51 %. Förr eller senare ska det betalas, även om västliga regeringar kan mildra situationen med reserver och skattelättnader, i synnerhet i samband med val!

Kriget visar just nu inga tendenser att avklinga. USA bombar brutalt kuststäder och Iran har till 19 juli rapporterat 3 518 dödsfall mot USA:s 20 (sannolikt en underskattning).

Iran har avsevärt utökat sin vedergällningsmilitära kampanj mot amerikanska styrkor över hela Västasien och tillkännager en serie missil- och drönarattacker mot amerikanska militära anläggningar i Bahrain, Jordanien och Kuwait.

De senaste operationerna, som genomfördes under Operation Nasr-2, markerar en av Irans bredaste attacker sedan konflikten började och understryker "en övergång från strategiskt försvar till ihållande offensiva operationer".

Bland de viktigaste målen fanns Amazon Web Services (AWS) molninfrastruktur i Bahrain, som iranska väpnade styrkor beskrev som det "digitala ögat" av US Central Command (CENTCOM).

Iran presenterade attacken som vedergällning för tio dagar av amerikanska flygattacker på iranskt territorium som riktade sig mot både militär och civil infrastruktur.

I parallella operationer meddelade den iranska armén drönarattacker mot Al-Azraq Air Base i Jordanien och sade att bostadsanläggningar, logistikbyggnader och militär utrustning som tillhörde amerikanska styrkor hade träffats.

Underhållsanläggningar, flygplansskydd och utrustningslager vid Sheikh Isa Air Base i Bahrain har också träffats.

I Kuwait träffade  en stor våg av attackdrönare Camp Al-Doha, ett av de viktigaste amerikanska logistiska naven i regionen.

I en annan fas av Operation Nasr-2 träffades militärbaserna King Faisal och Prince Hassan  i Jordanien.

Enligt Iran skadade attackerna hangar som används för F-15 stridsflygplan, drönarunderhållsanläggningar och helikopterinfrastruktur. Åtta MQ-9-drönare förstördes på marken .

Försvarsanalytiker noterar att Iran verkar ha återställt mycket av sitt operativa tempo, återupptar samordnade missil- och drönarattacker samtidigt som produktionen av militär hårdvara bibehålls trots fortsatt strid.

"Iran har visat en anmärkningsvärd förmåga att regenerera stridskraft under ihållande tryck", sade flera regionala försvarsanalytiker i de senaste bedömningarna, som pekar på landets spridda militära infrastruktur, decentraliserade kommandonätverk och stor inventering av inhemskt producerade drönare och missiler.

Oberoende militära experter har också hävdat att Irans omfattande användning av underjordiska anläggningar, mobila lanseringsplattformar och distribuerade produktionslinjer har komplicerat USA:s försök att permanent försämra Irans militära kapacitet.

En högt uppsatt iransk militär källa sade att varje amerikansk attack mot broar, kraftverk eller energianläggningar i Iran skulle skulle mötas med proportionell vedergällning i hela regionen.

Fortsatta amerikanska bombningar kommer bara att förvärra situationen för Trump-administrationen. Stigande bensinpriser i USA och Europa kan bara vända folken mot Pentagon och Vita huset.

Inte ens USA:s allierade tror längre på talet om en "regelbaserad ordning" som täckmantel för USA:s hegemoni.

Det började i januari 2026 med en chockerande tillrättavisning av amerikanska handlingar och politik under Donald Trump av Kanadas premiärminister Mark Carney. Han sa att den "regelbaserade ordningen" delvis hade byggt på en lögn och i vart fall inte fungerade längre. (Business today 22/1 2026)

13 februari förklarade även den tyske förbundskanslern Merz att den regelbaserade världsordningen "existerar inte längre" (BBC 13/2 2026).

Vid öppningen av den årliga säkerhetskonferensen i München berättade Friedrich Merz för andra världsledare att "vår frihet inte är garanterad" i en era av stormaktspolitik, och att européerna måste vara redo att göra "uppoffringar".

Han medgav också att "en djup klyfta har uppstått mellan Europa och USA".

Att USA:s president Donald Trump hotade Danmarks suveränitet över Grönland ochhans sätt att använda tullar som vapen mot oliktänkande länder (i strid med  Världshandelsorganisationens principer) har fått den västliga liberala eliten och deras media, som 2007-2025 anklagat Ryssland och Kina för att bryta ner den "regelbaserade ordningen", att mer eller mindre överge denna tankefigur.

USA:s utrikesminister Marco Rubio talar istället dunkelt om  en "ny era inom geopolitiken".

Stefan Lindgren