Glöm höger-vänster, det gäller de auktoritära

Det handlar nu om för eller emot de auktoritära, de som styr och påtvingar oss en oönskad politik, nationellt och internationellt.

Det säger den tyske statsvetaren och sociologen, professor i Köln, Wolfgang Streeck, i en intervju.

Det är i en intervju med den österrikiska tidningen International i december förra året som Wolfgang Streeck säger detta. I intervjun handlar det om den internationella utvecklingen med vänsterpartiernas tillbakagång och det växande stödet för partier som karaktäriseras som högerorienterade. Och framför allt om konsekvenserna av att vänstern fjärmar sig från vanligt folk genom att börja "övertala medborgarna att sluta leva som de gör, eller till och med göra det omöjligt för dem att leva som förr". Folk avvisar detta som "elitistiskt, d.v.s. som motsatsen till demokrati", hävdar Streeck och drar därför slutsatsen att talet om höger-vänster innebär en mörkläggning. Det handlar nu om för och emot de auktoritära, de som styr och påtvingar oss en oönskad politik, nationellt och internationellt.

Det är Gabriele Matzner, före detta österrikisk diplomat, som i egenskap av redaktionsmedlem på International, som har intervjuat Wolfgang Streeck. Matzner avslutar intervjun med att ta upp frågan om demokratin i Europa är hotad, eftersom allt färre ger sitt tydliga stöd för den. Streeck tror att folk söker upp en livsstil där de känner att de passar in och accepteras eftersom deras behov där erkänns och som öppnar för möjligheter att tillfredsställa dessa behov. Han utvecklar:

En demokrati som inte vill vara något annat än en butik där medborgarna kan beställa något genom en röstsedel – en Amazon-demokrati så att säga – erkänns bara så länge den levererar. Om den inte längre kan göra det så går vi vidare till en Trump eller något liknande. Och en demokrati som ser det som sin uppgift att övertyga sina medborgare att sluta leva som de gör, eller till och med gör det omöjligt för dem att leva som de vill; ett sådant styre avvisas i vilket fall som helst som elitistiskt, alltså som motsatsen till demokrati. Om demokratin ska överleva måste den upplevas som att det går att åstadkomma något tillsammans för alla, inte bara genom att ge rättigheter, utan också skyldigheter; att vi tillsammans kan och måste ta ansvar för ett gemensamt liv.

Matzner tar upp "vänsterpartiernas" stora nedgång, och nämner att socialdemokraterna i Österrike som hade absolut majoritet på 1970-talet nu tappat hälften av sina väljare samtidigt som de tappat 80 procent av sina medlemmar. Streeck:

Det är sant att "vänsterorienterade” partier tappat stöd över hela världen och att högerorienterade partier vinner mark nästan överallt. Det behöver inte förbli så, men det finns inga tecken på att detta kommer att ändras inom överskådlig framtid. Högersidans framgång och vänsterns tillbakagång har säkert med varandra att göra. Partierna på vänsterkanten upplevs som maktlösa inför en ny våg av snabb samhällsmodernisering, eller till och med som deltagare i denna våg som anhängare eller styrda av de gröna. De grönas anspråk på moraliskt ledarskap på vägen mot en ny värld upplevs av många som arrogant och deras identitetspolitik uppfattas som förnedrande och ett försök att förstöra en livsstil som människor känner sig hemma i. Den nya politiken angriper medborgarnas kulturella kärngrund, deras självkänsla och det på ett sätt som ger känslan av att deras respekt och erkännande förkastas, och som berövar dem deras livsåskådning och deras förmåga att vara en värdig medborgare. Socialdemokraterna och de få kvarvarande partierna till vänster om dem, uppfattas som alltför överens med de gröna identitetspolitiska kulturkrigarna och man litar inte på att de ska kunna hålla kulturkrigarna i schack. De som går att lita på är de "högerorienterade" i olika varianter och detta är grunden för dessa partiers existens.

Naturligtvis kommer de specifika fallen att variera från land till land, fortsätter Streeck:

Gemensamt är dock att en stor del av vänsterpartiernas kärnklientel inte längre litar på dem, bland annat för att de i allt högre grad uppfattas som sekterister som inte längre har någon koppling till verkliga människors liv. Det är därför logiskt att Wagenknechts partiprojekt uttryckligen vägrar beskriva sig som "vänsterorienterat" — särskilt eftersom det som idag står på agendan inte är produktionsmedlens socialisering, utan att öppna den politiska debatten för dagens existerande verklighet ... ...

Tillbakagången för Die Linke och framgången för AfD, Alternative für Deutschland, har helt klart att göra med ekonomiska och politiska förhållanden:

Fattigdomen i samhällets botten, som man ser i det faktum att den överlägset snabbast växande sektorn i den tyska ekonomin är "matbankerna", där mat delas ut gratis till behövande. Tillsammans med infrastrukturens förfall — järnvägarna och motorvägsbroarna — skolorna och dagisen och oförmågan att utveckla en invandringspolitik som kan accepteras av befolkningen. Till detta kommer det lydiga samarbetet med USA i kampen mot den egna tyska exportekonomin, det ovillkorliga stödet till den högernationalistiska ukrainska regeringen med dess önskan att bli medlem i Nato och en bas för amerikanska medeldistansmissiler, en "vändpunkt" som består i en permanent fördubbling av de tyska krigsutgifterna trots ”skuldbroms etc. etc. etc. etc.

Die Linke har varit tyst om sådana frågor, medan AfD har fått stå ensamt för kritiken.

De politiska förhållandena är ganska lika i de europeiska länderna, och till viss del även i USA. En elit långt fjärmad från människors livsvillkor "har skådat ljuset" och vill på ett religiöst och auktoritärt sätt tvinga på sin moral och politik över huvudet på medborgarna. På allt fler områden. Tyskland är Europas ekonomiska centrum och därför också politiskt centralt. Politikus kommer därför att bidra med flera artiklar, särskilt om den politiska utvecklingen i Tyskland. Som: Vilka är chanserna att Bündnis Sarah Wagenknecht lyckas?

 

Wolfgang Streeck är en tysk sociolog och statsvetare, professor emeritus och f.d. forskningsledare vid Max-Planck Institut für Gesellschaftsforschung i Köln. 2021 utgav han boken Zwischen Globalismus und Demokratie: Politische Ökonomie im ausgehenden Neoliberalismus (Berlin). Gabriele Matzner är jurist och österrikisk diplomat, författare, bildkonstnär och redaktionsmedlem i International.

________________________________________

Denna sammanfattning av intervjun har publicerats av Ove Bengt Berg, redaktör för den norska sajten Politikus och har återgivits av steigan.no. Hela Streeckintervjun hittar du här.

Övers. Lennart Palm