Steadfast Defender 2024 - början på en analys

Med anledning av Natos manöver Steadfast Defender 2024 publicerar tyska Linke Zeitung en text som tillkommit inom ramen för tidningens undersökningssarbete och som överlämnats till fördjupningsgruppen Natos strategier för krigsförberedelser.

Nyhetsbanken återger tacksamt rapporten om som står på i Nato, en militärpakt som vi nu utan tvekan måste få veta mer om.

 

Prolog – av uppenbar anledning

NATO (North Atlantic Treaty Organisation) har satt det ena rekordet efter det andra under de senaste åren. Manövern Defender Europe 2020 (som inte ägde rum förrän 2021 på grund av coronapandemin) var en av Natos största manövrar sedan kalla krigets slut, med minst 30 000 soldater inblandade. Med över 10 000 soldater och 250 flygplan var Air Defender 23 den största övningen någonsin för Natos flygvapen. Och som om inte allt detta vore nog tänker den imperialistiska militäralliansen gåvidare: manövern Steadfast Defender, som inleddes först 2021, kommer att bli ett megaprojekt 2024, vilket nyligen tillkännagavs. Det kommer att bli den i särklass största övningen för Natostyrkor sedan slutet av kalla kriget, med cirka 90 000 soldater och över 1 200 fordon och med deltagande av alla Natoländer plus Sverige (Wiegold, 2024) (Falconer, 2024).

Övningen är uttryckligen avsedd att simulera ett ryskt angrepp, som skulle utlösa alliansens försvarsmekanism (artikel 5 i Nato-fördraget) (Wiegold, 2024). Så tydligt har Nato inte uttryckt sina krigsmål sedan Sovjetunionens upplösning, även om det i tidigare övningar alltid stått klart att de var Ryssland som simulerades som angripare.

Här presenteras därför en fördjupning som egentligen bara tagits fram som en del av arbetsgruppens "NATO:s strategi för krigsförberedelser" klarläggningsarbete inom Kommunistiska Organisationen och alltså inte var avsedd som en självständig publikation. Denna första analys av NATO:s militära manövrar är dock avsedd att uppmärksamma den brådska och upptrappningsspiral med vilken NATO övar krig mot Ryssland.

Inledning

Militärmanövrar syftar inte bara till att utbilda och träna en armé eller delar av en armé o.s.v., utan också till att uppnå ett specifikt mål. Militärmanövrar är därför krig men utan militär strid mot fienden. Däremot är de direkta förberedelser för krig. Om vi utgår från att krig enligt Clausewitz är en fortsättning av politiken med andra medel, måste även militära manövrar beaktas. Nato och dess enskilda stater har övat sig i militär konfrontation med Sovjetunionen sedan Nato grundades 1949. Men även efter kontrarevolutionen och därmed Sovjetstatens kollaps har NATO:s absoluta fokus legat på Sovjetunionens rättsliga efterträdare - Ryska federationen. Särskilt sedan 2014 har NATO:s roll i kampen mot Ryssland återigen ståt6t allt klarare för allmänheten. För att kunna bedöma Rysslands militära ingripande i Ukraina måste vi därför titta på Nato och dess manövrar. Här ska särskilt tesen att Nato har förberett ett krig mot Ryssland belysas.

Tyska militären, Bundeswehr, definierar en manöver som "en militär övning som är så nära verkligheten som möjligt" (Bundeswehr, 2023). I det följande bör dock termen manöver förstås i en bredare bemärkelse. Det avser inte bara övningar som faktiskt deklareras som "manövrar", utan även insatser, krig, truppförflyttningar och andra aktiviteter som involverar Natostyrkor.

Analysen delas in i två huvuddelar. Å ena sidan skall forskningsresultat om militära manövrar i allmänhet redovisas, något som ska hjälpa att klassificera specifika händelser. För det andra kommer NATO:s militärmanövrar att undersökas med avseende på forskningsfrågan.

Att karakterisera manövrar

Militära manövrar blir allt viktigare på grund av växande större konflikter (Pflüger, 2022). I slutändan är deras mål den konkreta förberedelsen av en stat för krig (oavsett om den angriper eller attackeras). Bundeswehr spenderar till exempel mellan 100 och 300 miljoner euro enbart på manövrar (Informationsstelle Militarisierung, 2023). Den exakta betydelsen av manövrar fastställs dock sällan i litteraturen, även om den politiska motivationen hos en stat eller en allians av stater att delta i ett eventuellt framtida krig skulle kunna härledas enbart från karaktären på övningarna. För att kunna karakterisera militära manövrar mer exakt i politiska termer har vi identifierat flera särdrag som kortfattat kommer att beskrivas nedan. För att karakterisera manövrar måste funktionen eller deras mål och medel analyseras. I de flesta fall uppfyller en övning inte bara ett utan också flera mål - de kan komplettera varandra utan att nödvändigtvis utesluter varandra.

Manöverns egenskaper kan delas in i följande underområden: Funktion/syfte, plats och omfattning, varvid särskilt funktionerna kan vara mycket komplicerade.

Funktionen hos en manöver kan vara utbildning av soldater, uppvisning av militär närvaro, känslomässigt påverka befolkningen eller spaning mot fienden. Utbildning kan innebära att förfaranden och strukturer testas, liksom att soldater och teknik testas mot miljöförhållanden. Vapensystem och kommunikationskanaler kan också testas. Den militära närvaron kan också användas för att få fienden att känna sig hotad. Det innebär att en manöver när som helst kan övergå i en faktisk insats - både defensiv och offensiv. Vidare kan en övning fylla funktionen att medvetet inkludera eller exkludera befolkningen i krigsplaneringen. Den kan användas för att militarisera allmänheten och ideologiskt förbereda för krig eller också för att skapa skepticism och förkastande. Slutligen kan en manöver också tjäna till underrättelseinhämtning. Å ena sidan kan en specifik konfliktregion observeras mer i detalj och, om nödvändigt, spioneras på. Å andra sidan kan också reaktionen hos den förmodade motståndaren övervakas.

Förutom en manövers funktion är även insatsområdet och övningens omfattning viktiga för dess karaktärisering. De indikerar också en specifik funktion. Till exempel kan ett uppdrag äga rum i närheten av fienden eller på strategiskt viktiga positioner. Den geografiska operationsmiljön och därmed klimatförhållandena är också viktiga för att kunna förbereda materiel, teknik och människor för speciella förhållanden. Antalet soldater och deras utrustning kan indikera vilken typ av konflikt som militären faktiskt förbereds för.

NATO:s manövrar mot Ryssland

För den följande klassificeringen av NATO:s manövrar är det särskilt viktigt att förstå att NATO-övningar pågår hela tiden. Redan 1951 - två år efter grundandet - genomförde Nato över 100 militära manövrar (Pflüger, 2022). Efter olika historiska växlingar ökade antalet Nato-manövrar från cirka 100 under 2013 till nästan 250 under 2016 och cirka 300 planerade manövrar under 2021 (Pflüger, 2022; Henken, 2022; Informationsstelle Militarisierung, 2015).

Natos manövrar fokuserar nästan alltid på interoperabilitet - dvs. förmågan hos olika arméer att arbeta tillsammans. Med dessa menas Natos multinationella stridsenheter (t.ex. användning av ett gemensamt militärt alfabet), som består av nationella enheter. Därför måste man särskilt öva kommunikation och samverkan mellan olika tekniker. Tredjeländers deltagande i övningarna via Partnerskap för fred (framför allt Ukraina, Finland och Sverige) är också av särskild betydelse, eftersom detta avsevärt utvidgar Natos östra flank och är liktydigt med att dessa länder de facto integreras i militäralliansen (Haydt, 2022; Kronauer, 2018, s. 103f, 184).

I det så kallade kriget mot terrorismen i början av 2000-talet var Ryssland till en början inblandat som transitland för vapen- och soldattransporter till Afghanistan. År 2005 var Tyskland till och med det enda västlandet som genomförde militära manövrar tillsammans med Ryssland i Zweibrücken och Pskov (Kronauer, 2018, s. 77).

De viktigaste manövrarna för konflikten mellan Nato och Ryska federationen är Rapid Trident (fokus på Ukraina), BALTOPS (fokus på Östersjön), Anakonda, Defender Europe, Air Defender och Cold Response (fokus på Nordatlanten och Norra ishavet) (Henken, 2022). Dessa är de största och mest omfattande manövrarna som (ska) ska genomföras regelbundet och öva kriget mot Ryssland. Dessa mer omfattande övningar inkluderar ofta mindre tränings- och utbildningsuppdrag. Manövern Defender Europe inbegriper till exempel de tre deluppdragen Swift Response, Immediate Response och Saber Guardian, som övar olika steg i en övergripande operation. Natoländernas manövrar är formellt sett inte "Nato-manövrar". Ett land tar på sig samordningen och bjuder officiellt in de andra länderna att delta.

Natos manövrar är koncentrerade till Natos östflank och Rysslands västra gräns. Särskilda regioner för Nato är Ukraina, Östersjön, Svarta havet, de baltiska staterna, Skandinavien och Norra ishavet. Försvaret av det så kallade Suwalki-gapet övas ofta i manövrar (bland annat Saber Strike och BALTOPS). Detta gap är en smal korridor mellan Polen och de baltiska staterna, flankerad av Kaliningrad i nordväst och Vitryssland i öster. Gapet är Natos enda landförbindelse till de baltiska staterna och har därför en viktig geostrategisk betydelse vid en potentiell konflikt (Kronauer, 2018, s. 183).

Manövrarna Defender och Cold Response beskrivs mer i detalj nedan. De har valts ut här eftersom de har en annan karaktär och är bland de viktigaste och största övningarna av alla för Nato. Manövern Rapid Trident som äger rum i Ukraina har redan beskrivits mer ingående på annat håll (se rapporten från fördjupningsgruppen "NATO strategies for preparing for war"). Trots att Minsk II-avtalet förbjöd utländska trupper att befinna sig i Ukraina, godkände det ukrainska parlamentet flera utländska militärövningar i Ukraina och Svarta havet under 2015. Nato och Ukraina bröt därmed medvetet mot avtalet (Informationsstelle Militarisierung, 2015).

Defender Europa

Defender är en förkortning som står för Dynamic Employment of Forces to Europe for NATO Deterrence and Enhanced Readiness. Det är en manöver som initierats av USA och som ska äga rum vartannat år (alternerande med Defender Pacific-manövern, som inte organiseras av Nato). Manövern var tänkt att äga rum för första gången 2020, men detta förhindrades av coronapandemin. Defender Europe är en storskalig manöver som involverar totalt cirka 30 000 soldater. Den viktigaste aspekten är att hela amerikanska divisioner (10 000 - 30 000 soldater) ska skeppas över Atlanten och genom Västeuropa vidare till Östeuropa. Förbundsrepubliken Tyskland fungerar både som ett nav och som ett uppmarschområde för ett förmodat krig mot Ryssland. De amerikanska trupperna landar i Antwerpen (Belgien) och Bremen och förflyttas sedan via Tyskland och Polen till den ryska gränsen. Hela samordningen av operationen sker via NATO:s logistikcenter Joint Support and Enabling Command (JSEC) i Ulm. Detta gör Tyskland till manöverns logistiska ryggrad (Henken, 2022; Haydt, 2022).

Syftet med Defender är att träna den amerikanska arméns beredskap och samarbetet mellan multinationella stridsenheter (Haydt, 2022). Dessutom ska infrastrukturen och samordningen för att transportera ett stort antal soldater och utrustning testas. Manövern är därför främst en grupperingsövning med fokus på snabb utplacering av trupper från väst till Natos östra flank (Weber, 2020).

Manövern är en förberedelse för en större militär konflikt med Ryssland, där personal och materiel snabbt måste kunna levereras österut inom ramen för Natos strukturer. Den amerikanska arméns Army Prepositioned Stocks (APS) i Tyskland och Polen står också för tillräckliga leveranser av utrustning. APS är enorma vapenarsenaler från det kalla krigets tid som gör det möjligt för USA att endast skicka soldater till Europa där den nödvändiga utrustningen redan är lagrad relativt nära en konflikt. APS i Europa har under de senaste åren genomgått en omfattande modernisering. Vissa gamla lager har öppnats igen och andra håller på att byggas ut (totala investeringar på cirka 1 miljard dollar under de senaste åren) (Gardner, 2022).

Cold Response

Cold Response-manövern har ägt rum vartannat år sedan 2006 på Natos norra flank under ledning av Norge. Dess geografiska fokus ligger på höga Norden, Norge, Nordatlanten och europeiska Nordsjön. Manövern involverar cirka 30 000 soldater från över 20 Natoländer samt från Sverige och Finland (Bundeswehr, 2022). Detta gör Cold Response till en av de största NATO-manövrarna någonsin.

En viktig funktion i denna manöver är att träna utrustning och soldater under extrema väderförhållanden. Syftet är att förbereda trupperna för en eventuell konflikt under arktiska förhållanden (North Atlantic Treaty Organisation, 2022). Dessutom ska den snabba utplaceringen av stora truppkontingenter inom ett lite område övas (Bundeswehr, 2022).

Manövern är kontroversiell av flera skäl. För det första äger den rum i omedelbar närhet av baser tillhörande den ryska nordflottan, varav de flesta ligger i Barents hav. Där är ryska atomubåtar stationerade som säkerställer Rysslands andraslagsförmåga i ett kärnvapenkrig, både konventionellt och nukleärt (Henken, 2022). Cold Response syftar alltså uttryckligen till att angripa Rysslands försvarsmekanismer. För det andra handlar denna manöver om Natos militära närvaro i två geostrategiskt viktiga regioner: "GIUK-gapet" mellan Grönland, Island och de brittiska öarna och "Björngapet" mellan Svalbard och Norge. Båda luckorna utgör geografiska flaskhalsar som den ryska nordflottan måste passera för att nå Atlanten och därmed de stora världshaven. Att försvara dessa luckor är särskilt viktigt för Nato eftersom det kraftigt begränsar den ryska flottans manöverutrymme (Müller, 2022).

Dessutom finns det ökande ambitioner från olika länder att utnyttja Arktis både ekonomiskt och militärt. Den globala uppvärmningen öppnar nya rutter för civil och militär sjöfart eller håller dem öppna året runt. Den kommer också att göra det lättare att utnyttja Arktis olika resurser. Det norra Ryssland, som i århundraden har ansetts vara en säker militär reträttplats på grund av sina geografiska egenskaper, kan därför bli ett ännu större fokus för Rysslands fiender i framtiden. I detta sammanhang uppgav Norges försvarsminister i samband med Cold Response 2022 att manövern måste ses som en del av en permanent Natonärvaro i Arktis (Heilig, 2022).

Slutsats

Militärmanövrar är övningar som ligger så nära verkligheten som möjligt och är avsedda att förbereda trupperna så bra som möjligt inför en verklig insats. Därför bör de inte avfärdas som ren träning, utan bör förstås som viktiga militära förberedelser inför en verklig konflikt. Omvänt kan manövrar användas för att utläsa vilket scenario en armé förbereder sig för, vilket i sin tur gör det möjligt att dra slutsatser om respektive stats strategi.

Varje militär manöver innebär en möjlighet att trappa upp konflikten och leder ofta till nära sammanstötningar eller till och med sammanstötningar mellan motståndarsidornas trupper. En studie visade att det mellan januari 2013 och december 2020 förekom cirka 2 900 farligt nära sammanstötningar mellan Natoländernas och Ryska federationens arméer (Clem & Finch, 2021).

Dessutom har antalet och omfattningen av Natos manövrar ökat sedan 2014. Man får dock inte glömma att det redan före 2014 fanns NATO-manövrar med uttalat syfte att öva på krig mot Ryssland (t.ex. Cold Response sedan 2006). Nya manövrar tillkom dock under perioden 2014-2020 (t.ex. Defender Europe sedan 2020).  Det amerikanska flygvapnets regelbundna deltagande med kärnvapenbombplan av typen B52 i Natoövningar (t.ex. BALTOPS) innebär att det redan finns en enorm potential för eskalering (Kronauer, 2018, s. 184). Med Air Defender ska en ny manöver mot Ryssland till och med etableras igen från 2023, vilken det gäller att också granska.

I stort sett är Natos manövrar mycket inriktade på den östra flanken, främst på att träna de olika arméernas interoperabilitet och säkra den förstärkta framskjutna närvaron för att så snabbt som möjligt kunna skicka militära styrkor från västra Nato (särskilt USA) till Östeuropa i händelse av ett fullskaligt krig. Man får inte glömma att USA genomför kompletterande militära övningar över hela världen inom andra allianser, t.ex. mot Folkrepubliken Kina (AUKUS, QUAD) och för att säkra USA:s hegemoni i Stilla havet (t.ex. Pacific Defender-manövern).

Nästan alla Natos nuvarande övningar motiveras med Rysslands annektering av Krim 2014 (Weber, 2020). Det måste dock betonas att manövrarna för att förbereda ett krig mot Ryssland inte inleddes 2014. Natos krigsplaner mot Ryssland är mycket äldre och Rysslands reaktion på Ukrainakonflikten 2014 kom mycket väl till pass för Nato för att ytterligare eskalera situationen (se fördjupningsgruppen "Natos strategier för att förbereda sig för krig"). Man får inte bortse från konfliktens olika faser och det kalla krigets kontinuitet.

Ryska federationen tar Natos och dess enskilda staters manövrar på Rysslands västra flank på största allvar och har genom diplomatiska avtal försökt bromsa upp eskaleringsspiralen mellan Nato och Ryssland. Den 17 december 2021 presenterade Ryska federationen ett utkast till ett nytt säkerhetsfördrag för USA. Bland de föreslagna åtgärderna ingick att komma överens om ett avstånd som ska upprätthållas för operativa militärövningar på båda sidor av gränsen mellan Nato och Ryssland. Dessutom omfattade förslaget upprättandet av kommunikation mellan Nato och Ryssland för stridsfartyg och flygplan och återupptagandet av en regelbunden dialog mellan Ryssland och Nato (Junge Welt, 2021).

Johannes Lemke

https://linkezeitung.de/2024/02/25/steadfast-defender-2024-und-die-nato-manoever-der-beginn-einer-analyse/

Övers: Lennart Palm

 

Referenser

Informationsstelle Militarisierung. (15. Mai 2023). Manöver: Kosten. (I. M. e.V., Hrsg.) IMI-Aktuell(279). På internet 14. juli 2023 från https://www.imi-online.de/2023/05/15/manoever-kosten/

Bundeswehr. (21. März 2022). Cold Response 22: Am Polarkreis üben 30.000 Männer und Frauen. På internet 14. juni 2023 från Bundeswehr: https://www.bundeswehr.de/de/aktuelles/meldungen/cold-response-22-polarkreis-ueben-30000-maenner-frauen

Bundeswehr. (2023). Begriffe. På internet 17. juli 2023 från Bundeswehr: https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/begriffe-bundeswehr-glossar

Clem, R., & Finch, R. (19. August 2021). Crowded Skies and Turbulent Seas: Assessing the Full Scope of NATO-Russian Military Incidents. På internet 18. juli 2023 från War on the Rocks: https://warontherocks.com/2021/08/crowded-skies-and-turbulent-seas-assessing-the-full-scope-of-nato-russian-military-incidents/

Falconer, R. (19. Januar 2024). NATO launching largest drills since Cold War. På internet 27. januari 2024 från Axios: https://www.axios.com/2024/01/19/nato-largest-drills-since-cold-war-90000-troops

Gardner, C. (9. Juli 2022). U.S. Army Corps of Engineers supports readiness in Europe by modernizing Army’s Prepositioned Stock facilities. På internet 17. juli 2023 från Defense Visual Information Distribution Service: https://www.dvidshub.net/news/428722/us-army-corps-engineers-supports-readiness-europe-modernizing-armys-prepositioned-stock-facilities

Haydt, C. (15. Februar 2022). Säbelrasseln gegen Russland. IMI-Analyse(03). På internet 14. juli 2023 från https://www.imi-online.de/2022/02/15/saebelrasseln-gegen-russland/

Heilig, R. (23. Januar 2022). Norwegen plant größte Militärübung seit den 1980er Jahren. neues deutschland. På internet 18. juli 2023 från https://www.nd-aktuell.de/artikel/1160691.nato-manoever-norwegen-plant-groesste-militaeruebung-seit-den-er-jahren.html

Henken, L. (23. Mai 2022). Der Ukraine-Krieg – was vorher geschah. På internet 16. april 2023 från Hintergrund: https://www.hintergrund.de/politik/welt/der-ukraine-krieg-was-vorher-geschah/

Informationsstelle Militarisierung. (10. April 2015). NATO-Manöver Noble Jump. (I. M. e.V., Hrsg.) IMI-Aktuell(199). På internet 14. juli 2023 från https://www.imi-online.de/2015/04/10/nato-manoever-noble-jump/

Informationsstelle Militarisierung. (18. März 2015). Ukraine: Manöver. IMI-Aktuell(143). På internet 14. Juli 2023 från https://www.imi-online.de/2015/03/18/ukraine-manoever/

junge Welt. (17. Dezember 2021). Russlands Antwort auf NATO-Aggression. junge Welt, S. 8. På internet 18. juli 2023 från https://www.jungewelt.de/artikel/416672.russlands-antwort-auf-nato-aggression.html

Kronauer, J. (2018). Meinst Du, die Russen wollen Krieg? Köln: PapyRossa.

Müller, B. (7. März 2022). Norwegens kalte Antwort. IMI-Studien(2). På internet 14. juli 2023 från https://www.imi-online.de/2022/03/07/norwegens-kalte-antwort/

North Atlantik Treaty Organization. (7. März 2022). Exercise Cold Response 2022 – NATO and partner forces face the freeze in Norway. På internet 14. juni 2023 från North Atlantik Treaty Organization: https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_192351.htm

Pflüger, T. (März 2022). Manöver als gefährliche Machtdemonstration. (I. M. e.V., Hrsg.) AUSDRUCK(108), S. 4-8. På internet 14. juli 2023

Weber, M. (31. März 2020). Schlachtfeld Osteuropa. junge Welt. På internet 2. juli 2023 från https://www.jungewelt.de/artikel/375563.krieg-und-frieden-schlachtfeld-osteuropa.html

Wiegold, T. (18. januari 2024). Überraschung, NATO-Großübung! På internet 27. januar 2024 från Augen geradeaus!: https://augengeradeaus.net/2024/01/ueberraschung-nato-grossuebung/