31 mars 2023

Rysslands ambassadör om Nato-anslutningen


28 mars publicerade Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev följande uttalande på ambassadens hemsida.

Uttalandet publicerades på ryska, översättningen är Nyhetsbankens.

Sverige har officiellt den 23 mars i år övergivit den alliansfrihet som har tjänat det troget för 200 år.

Utan att invänta den slutgiltiga ratificeringen av avtalet från alla 30 Nato-länder, röstade riksdagen för att gå med i alliansen. Av de 349 ledamöterna, röstade endast 37 emot, och 43 föredrog att inte närvara  (uppenbarligen inte av en slump).

Samtidigt intalar de centrala svenska media, politiker och så kallade experter, som aktivt formar den allmänna opinionen, ihärdigt de vanliga svenskar samma sak: detta steg är en absolut välsignelse och en värderad biljetten till en ljusare framtid. Försök bara att ifrågasätta det förnuftiga i ett så hastigt fattat beslut!

Och alla de som vågar att offentligt uttala en motsatt uppfattning riskerar att få känna på sitt eget skinn hur selektivt det svenska samhällets stolthet - demokrati och yttrandefrihet - fungerar.

Är du inte överens? Då gör du dig skyldig till att sprida "rysk propaganda", och att stödja Ryssland, vilket som vi vet har blivit en åttonde dödssynd här i landet (även om den kristna läran i västvärlden tolkas mycket vitt).


När de svenska politikerna gjort sitt val för landet till förmån för NATO har de förvägrat sitt folk möjlighet att uttrycka sin vilja. De var uppenbarligen rädda för att resultatet av en folkomröstning skulle kunna avvika från förväntningarna hos landets utländska "partners". 

Ty trots det dominerande narrativet i media växer antalet tvivlare: Ambassaden tar emot fler och fler brev från vanliga svenskar som fördömer Stockholms transatlantiska ambitioner och uttrycker solidaritet med Ryssland. Varför vi inte publicerar dem har vi redan förklarat.

Russofobin har inpräntats i svenska medborgares sinnen under årtionden, om inte århundraden, och på en undermedveten nivå har hela tiden det historiska minnet och förbittringen över felslagna  imperieambitioner gjort sig påminda. Samtidigt som vanliga människor noga inympats med en irrationell rädsla för ryssarna har Sverige gradvis berövats sin utrikespolitiska suveränitet som förberedelse till en lydig omvandling till en sedvanlig USA-koloni.


 Det är väl känt att att man började dra in landet i Nato långt före Rysslands  särskilda militära operation i Ukraina. När en formell anledning dök upp återuppväcktes rädslan för att vårt land och drevs på och den logiska slutpunkten var en order från Washington: sluta låtsas vara oberoende, hela Nordeuropa måste bli "Nato:s nya front mot Ryssland." Detta är just den formulering som exempelvis användes av en lärare vid Försvarshögskolan, överstelöjtnant Håkan Edström.


Analytiska centra, s k think-tanks, som exempelvis "European Council on Foreign Relations", vilka omhuldas av de svenska journalisterna, talar om "ett starkt Väst under USA:s ledning" som ska ska gå till samlat anfall mot Ryssland
.

"Nu tar vi ett steg mot en tryggare Sverige" är rubriken på en artikel som publicerades på debattsidan i Svenska Dagbladet den 22 mars i år av försvarsminister Pål Jonsson och de försvarspolitiska talesmännen 
Mikael Oscarsson (KD)  och  Anna Starbrink (L).

Vi vill föreslå en annan titel: "Nu tar Sverige ett steg ut i avgrunden." Vi ska försöka förklara varför denna titel förefaller oss mycket närmare sanningen och varför de argument som framförs i nämnda artikel bygger på rena lögner.


Låt oss ta det i tur och ordning. "Demokrati, rättssäkerhet, respekt för mänskliga rättigheter - ingen av dessa saker vill Ryssland se utvecklas i sitt grannskap."

Självklart syftar "grannskapet" på Ukraina. Där utvecklas ingen av de uppräknade sakerna , utan snarare försämras. Demokrati? Ett obestridligt faktum är att en marionettregim kom till makten som ett resultat av en olaglig kupp arrangerad av Väst.

Rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna? Dessa kan knappast anses känneteckna ett land vars myndigheter har systematiskt förintat befolkningen i Donbass i mer än åtta år, förbjudit undervisning i ryska språket, låtit nazistiska processioner äga rum i huvudstaden och bytt namn på gator för att hedra Bandera-brottslingar.

Ryssland vill verkligen inte se en sådan "utveckling" i sitt grannland.

"Ryssland är och kommer att fortsätta att vara ett hot mot Sverige och resten av Europa." Ett land som begår terrordåd och sabotage på infrastruktur för energi i Europa är det verkliga hotet. Vi vill inte nämna några namn, alla vet redan vem vi pratar om. 

Och Stockholm tycks, tillsammans med Köpenhamn och Berlin, hela tiden städa undan bevis som skulle kunna peka på förövarna bakom sabotagen.

"På det militärt-geografiska planet kommer svenskt och finskt medlemskap i Nato att stärka försvarsförmågan i norra Europa."

Det enda som stärks av Sveriges och Finlands medlemskap i militärblocket är Sveriges och Finlands beroende av order från Washington.


"Sverige kommer att vara redo att bidra till Nato:s säkerhet i andra geografiska regioner." Tydligen räcker det inte med att skattebetalarnas pengar har använts för att främja Nato:s intressen i Ukraina (har någon förresten tänkt på vilka enorma summor pengar satsas på Bankovaja Ulitsa (de ukrainska regeringskvarteren, ö.a.) och vem som betalar? 

Sverige kommer nu att vara skyldigt, både ekonomiskt och genom att sända sin egen militär, att tjäna andras intressen runt om i världen.

Sponsringen av Kievregimen och stödet för anti-ryska sanktioner har redan kostat svenskarna en hel del pengar: rekordhög inflation, stigande konsumentpriser och kronans minskade värde. Den snabba försämringen av den ekonomiska situationen serveras uteslutande som manipulationer av Kremls allestädes närvarande hand. Ännu en lögn.


Jag erinrar mig att vissa medier uppmanade alla missnöjda personer att skicka sina el-räkningar till Moskva. Men kära svenska medborgare, detta är inte "Putins" priser utan  "EU–Nato:s" priser. Så skriv ner adresserna:


NATO HQ, Blvd Leopold III, B–1110 Bryssel.

Europeiska Kommissionen, Rue de la Loi 200, 1040 Bryssel.

Samtidigt upprepar politikerna samma sak: "Goda nyheter för säkerheten i Sverige och Europa." Endast läsare som helt har förlorat förmågan att tänka kan tro på detta. För dem som har följt den säkerhetspolitiska situationen i Europa under de senaste 30 åren är det uppenbart att Nato, som gör anspråk på att vara en "försvarsallians", ständigt har expandera österut och kommit nära Rysslands gränser.


Det vore intressant att få veta om inte de svenska "fredsvännerna" besväras av att gå med i en organisation som har genomfört mer än 200 militära insatser sedan andra världskriget.


Helt nyligen erbjöd sig Ryssland att sitta ned vid förhandlingsbordet och diskutera säkerhetsgarantier. NATO och EU ville inte det. För dem som inte vet det: Stockholm brydde sig inte om att svara på förslaget från den ryska sidan utan gömde sig fegt bakom ryggen på EU i Bryssel. Det har gått lite över ett år och frågan hare inte ens kommit med på dagordningen. Det är just Nato som önskar ytterligare upptrappning.


Efter anslutningen av Finland och Sverige har den totala längden av Rysslands gräns mot Nato nästan  fördubblats. Om någon fortfarande tror att detta på något sätt kommer att förbättra säkerheten i Europa, måste de inse att de nya medlemmarna i det fientliga blocket kommer att bli legitima mål för Rysslands motåtgärder, inklusive militära sådana.


Nato-landet Storbritannien förbereder sig redan för att skicka ammunition av utarmat uran till Ukraina. Utan hänsyn till sin egen försvarsförmåga ökar Sverige snabbt sina leveranser av tung offensiv utrustning, som delvis måste tas direkt från förbanden. Svenska frivilliga ansluter sig till Ukrainas krigsmakt och några av dem råkar av en märklig slump vara svenska stamanställda militärer.

Man kan inte utesluta möjligheten att Nato:s önskan att kämpa mot Ryssland "till sista ukrainaren" kommer att leda till att det helt enkelt inte kommer att finnas några ukrainare kvar att slåss och att Nato fattar beslutet att gå in i konflikten i full skala. I det fallet blir utan tvekan även svenskar indragna och kommer att skickas att dö för främmande intressen.


Var verkligen den tvåhundra åren av alliansfrihet en mörk tid i svensk historia? Förvisso inte. Det är tydligt att svenska politiker som "tjusats" av Washington avsiktligt kastar sig sitt folk ut i Nato:s avgrund. Men de i Sverige som stillatigande accepterar att ett så katastrofalt val kan inte sedan skylla på sin regering när det blir uppenbart exakt vad som hänt det en gång så välmående landet, vars socioekonomiska modell och självständiga utrikespolitik en gång var riktpunkt för många länder.

Övers: Stefan Lindgren


1 kommentar:

Underteckna med ditt namn.