8 feb. 2021

Tysk kanonbåtsdiplomati - igen?

Fregatte Typ F125 Baden-Württemberg

Berlin planerar att skicka en fregatt till Japan - genom Sydkinesiska havet. Andra europeiska stater patrullerar redan där.

Det rapporterar den japanska dagstidningen Nikkei. Enligt tidningen kommer ett tyskt krigsfartyg att avgå i riktning Östasien i sommar med anhalter på vägen i bland annat Australien och Sydkorea.


Det sägs också att manövrer planeras i franska territorier i regionen liksom en genomfart genom Sydkinesiska havet.

Därmed följer den tyska marinen Frankrikes och Storbritanniens exempel, som regelbundet patrullerar i Asien och Stillahavsområdet. Paris har tusentals militärpersonal stationerade på öar i Indiska Oceanen och Stillahavsområdet som man har kvar från landets tid som kolonimakt. London planerar i sin tur att skicka sitt nya hangarfartyg, HMS Queen Elizabeth, på sin första stora träningsresa till Stilla havet, där gemensamma övningar planeras med den japanska militären.

Ett amerikanskt strategidokument, som släpptes i början av 2021 efter flera års sekretess, förklarar i vilket sammanhang man ska se den planerade tyska fregattresan.

"Få ordning” på Asien

Den tyska fregattexpeditionen till Asien var ursprungligen planerad att genomföras under förra året. Fregatten Hamburg var tänkt att avgå till Indiska oceanen i maj 2020, delta i militära övningar där - delvis tillsammans med den franska marinen – för att slutligen anlända till Australien för att där intensifiera samarbetet mellan Bundeswehr och den australiensiska militären (Se rapport från german-foreign-policy.com [1]).

Endast Covid-19-pandemin förhindrade övningsresan. Berlin har upprepade gånger bekräftat att projektet skall återupptas i år. Som den japanska dagstidningen Nikkei nu rapporterar planerar förbundsregeringen till och med att förlänga resan. Så planeras strandhugg inte bara i Australien utan också i Sydkorea; det slutliga målet är Japan. Enligt nuvarande planer ska den tyska fregatten korsa Sydkinesiska sjön, där västmakterna, framför allt USA, intagit en alltmer offensiv militär hållning mot Kina. "Man kan inte låta dem [Folkrepubliken, red.] med maktmedel genomdriva sin egen ordning", citerar Nikkei den parlamentariske statssekreteraren i tyska försvarsministeriet, Thomas Silberhorn.[2]

Koloniala stödjepunkter i "Indiska oceanen och Stillahavsområdet"
Under sin övningsresa kommer, som Nikkei rapporterar, den tyska fregatten också att besöka franska territorier "i regionen" och delta i manövrar där. Detaljer är ännu inte kända. Nikkei påpekar att Frankrike bland annat har stationerat trupper i sitt utomeuropeiska departement La Réunion. La Réunion ligger i Indiska oceanen cirka 800 kilometer öster om Madagaskar och fregatten Hamburg skulle ha gjort ett stopp där på den kryssning som var planerad till 2020.

I "Indo-Stillahavsområdet" styr Frankrike fortfarande en hel rad territorier med olika formell status, områden som det la beslag på som kolonimakt och som än idag används för att säkra en fransk militär närvaro i regionen. Enligt Paris försvarsministerium är cirka 2 000 soldater med fem krigsfartyg och annan utrustning stationerade i sydvästra Indiska oceanen - i regionen runt La Réunion - (Forces armées dans la zone Sud de l'océan India, FAZSOI), i Nya Kaledonien öster om Australien cirka 1 660 soldater med fyra krigsfartyg och annan utrustning (Forces armées de la Nouvelle-Calédonie, FANC) och i Franska Polynesien (södra Stillahavsområdet) cirka 1 880 soldater och tre krigsfartyg.[3]

Våren 2019 skickade Paris det franska hangarfartyget Charles de Gaulle för manövrer till Bengaliska viken och vidare till Singapore - och meddelade att Frankrike även i framtiden regelbundet skulle patrullera Sydkinesiska sjön.[4] 


Med hangarfartyget mot Kina
Nikkei påpekar också att avsändandet av den tyska fregatten följer på liknande steg, tagna, inte bara av Frankrike, utan också av Storbritannien och Nederländerna. Den brittiska flottan har gjort flera seglatser genom Sydkinesiska sjön de senaste åren och genomfört gemensamma manövrar med amerikanska krigsfartyg där under 2019.

I vår kommer det nya hangarfartyget HMS Queen Elizabeth, som blev färdigt i början av januari, att ge sig ut på sin första stora övningsresa, som går till Stilla havet. Även amerikanska stridsflygplan kommer att vara stationerade på hangarfartyget [5] och gemensamma övningar med Japans väpnade styrkor planeras nära Ryukyu-öarna [6]. London och Tokyo vill också förstärka sitt militära samarbete. Nederländerna publicerade i sin tur en egen Indo-Stillahavsstrategi i höstas, som också syftar till större inflytande i Sydkinesiska havet: EU bör, sägs det, stå upp för "marin säkerhet" i regionen.[7] Till det övergripande perspektivet citerar Nikkei en EU-diplomat som säger att unionen redan har "stor diplomatisk erfarenhet av Ryssland"; men behöver nu också "mer erfarenhet av Asien".[8]

Att behärska den "första kedjan av öar"
Ett exempel på vad de växande militära aktiviteterna från västmakterna i Sydkinesiska havet siktar på, framgår av ett, tidigare hemligstämplat men i början av året offentliggjort, strategidokument från Trump-administrationen om "Indo-Stillahavsområdet".

Enligt detta är USA:s främsta mål att säkra sin "strategiska dominans" i området. Det innebär å ena sidan "att upprätthålla USA:s ekonomiska, diplomatiska och militära tillgång till denna världens mest folkrika region och till mer än en tredjedel av världsekonomin".

Å andra sidan måste "alliansernas effektivitet stärkas"; I detta sammanhang nämner strategidokumentet framför allt Japan och Australien - mål för den planerade tyska fregattresan - och Indien (german-foreign-policy.com kommer inom kort att rapportera om detta).

För Sydkinesiska sjön är USA:s planer för den "första ö-kedjan" runt Kina viktiga; vad som menas är de öar som bara skiljs från det kinesiska fastlandet av Öst- och Sydkinesiska haven.

Enligt strategidokumentet syftar USA inte bara till att "försvara" länderna i den "första ö-kedjan" (särskilt Japan, Taiwan och Filippinerna) i händelse av en konflikt och att behärska alla territorier utanför denna "ö-kedja", utan också till att frånta Kina kontrollen över området innanför ”första ö-kedjan” och omedelbart utanför dess egen kust. Den strategin gäller i synnerhet Sydkinesiska havet.

Förlust av kontroll vid sin egen gräns

Berlins påhitt att ingripa i de extremt farliga konflikterna i Sydkinesiska havet med kanonbåtspolitik står i egendomlig kontrast till militära bedömningar av situationen i Medelhavet, alltså direkt vid EU:s södra gränser.

Detta har amiral Luigi Binelli Mantelli, 2013 till 2015 stabschef för de italienska väpnade styrkorna, kommenterat. Anledningen var konflikter mellan krigsfartyg från EU och från den turkiska flottan.[9] Binelli Mantelli anser att EU bara erbjuder ett "sorgligt skådespel" i Medelhavet på grund av sin brist på "vilja att agera".

"Den maritima makten på framgång" i dessa vatten är nu Ryssland, som inte bara upprätthåller en marinbas i Syrien utan också har visat stor "handlingskraft" de senaste åren, en handlingskraft som liknar USA:s under kalla kriget. Även Turkiet har uppvisat en "betydande kraftsamlingsförmåga" i Medelhavet.[10]

Tillsammans har Moskva och Ankara börjat tränga bort de "traditionella" ordningsmakterna söder om EU. Att deras vacklande styre faller sönder i deras omedelbara närhet hindrar inte de västeuropeiska makterna från att kasta sig in i en eskalerande maktkamp på andra sidan jordklotet: De spelar i stället det gamla hasardspelet farobank.

https://www.pressenza.com/de/2021/02/die-neue-deutsche-kanonenbootpolitik/

(Övers. Lennart Palm)

Noter

[1] Se Asiens Schlüsselmeer.
[2] Shogo Akagawa: Germany to send naval frigate to Japan with eye on China. asia.nikkei.com 25.01.2021.
[3] La France et la sécurité en Indopacifique. Ministère des Armées. Paris, maj 2019.
[4] Mike Yeo: France promises a presence in the Pacific amid an anticipated 'global confrontation'. defensenews.com 05.06.2019.
[5] Megan Eckstein: U.S., U.K. Sign Agreement on Upcoming Deployment of HMS Queen Elizabeth with American F-35Bs, Destroyer. news.usni.org 19.01.2021.
[6] Japan hails U.K. plan to send aircraft carrier group to Asia. japantimes.co.uk 15.01.2021.
[7] Drake Long: Netherlands Unveils Asia Strategy, Urges EU to Speak Out on South China Sea. rfa.org 17.11.2020.
[8] Shogo Akagawa: Germany to send naval frigate to Japan with eye on China. asia.nikkei.com 25.01.2021.
[9] Se In den Einsatz vor Libyen und Seemächte im Mittelmeer.
[10] Andrew Rettman: Russia is 'pre-eminent naval power' in Mediterranean. euobserver.com 23.11.2020. Se Seemächte im Mittelmeer


1 kommentar:

  1. Fregatter för att inte tala om hangarfartyg är sittande ankor med den utveckling som skett inom missilteknologin. "Vi behöver inga hangarfartyg, vad vi behöver är vapen att sänka dem med". (Sergej Shoigu)

    Detta är vad Tyskland presterar i dagsläget. Det tog en hel evighet att få ihop en ny flygplats i Berlin. Och när den blev klar visade det sig handla om anskrämlig lådarkitektur som för tankarna till Tredje riket. I Asien växer futuristiska skapelser fram som svampar efter regnet.

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.