21 feb. 2021

Ingen rättvisa att hämta i Europa


På den här platsen dödades den 4 september 2009 142 civila afghaner varav många barn. De bombades kallblodigt till döds av USA-flyget, inkallade av den tyska militären i Kunduz.

De hade kommit till platsen för att talibanerna hade övergivit två kapade tankbilar och de kom för att tömma dem på den explosiva innehållet. Istället förbrändes de i eldsflammor.


Abdul Hanan, en far från Afghanistan, hade hoppats att rättvisa skulle skipas för hans döda söner genom att först vända sig till tyska domstol och sedan driva saken ända upp i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (ECtHR) i Strasbourg.

Begäran om att bomba platsen kom från den tyske översten Klein.

Det var den 3 september 2009 som talibaner kapade två bränsletankfartyg och dödade en av de båda förarna. Senare samma dag övergavs tankbilarna på en sandbank vid Kunduzfloden, cirka sju kilometer från den tyska basen PRT Kunduz.

Kl 21.55 instruerades ett amerikanskt flygplan att lokalisera bränsletankarna. Videobilder som överfördes till kommandocentret visade de båda tankbilarna samt flera fordon bredvid banken och många människor.

Två 500 poundsbomber släpptes vid 01.49. Det totala antalet offer för luftangreppet har aldrig fastställts. Den tyska regeringen betalade ex gratia ("av nåd") 5 000 USA dollar per person till 91 familjer som förlorat en anhörig  och till elva skadade personer.

En åklagare i Tyskland undersökte om Klein gjort sig skyldig till krigsbrott. Åklagaren lade ner åtalet eftersom Klein påstods inte ha haft skäl att tro att det fanns civila på platsen.

Pappa Hanan ville att åklagaren skulle återuppta ärendet. Han drev frågan genom instanserna utan att få rätt. Till slut vände han sig till ECHR. Domstolen tog upp målet för att pröva om det skett brott mot artikel 1 och 2 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter:

1.  Envars  rätt  till  liv  skall  skyddas  genom  lag.  Ingen  skall  avsiktligen berövas livet utom för att verkställa domstols dom i det fall då han dömts för ett brott som enligt lag är belagt med sådant straff.

2.   Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel, när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigt a) för att försvara någon mot olaglig våldsgärning, b) för att verkställa en laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är berövad friheten att undkomma, c)  för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror.
Europadomstolen har i den här omgången bara tagit ställning till en fråga, nämligen om den tyska utredning av fallet varit tillräcklig. Domstolen finner att den tyska utredningen uppfyller den undersökningsplikt som följer av artikel 2:
"Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ansåg enhälligt att det inte funnits något inget brott mot artikel 2 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter...

Domstolen konstaterade att den federala åklagaren hade slagit fast att överste K. inte hade haft straffrättsligt ansvar främst för att han vid tidpunkten för beställningen av flygangreppet var övertygad om att civila inte hade varit närvarande vid sandbanken.

Enligt åklagarmyndigheten hade överste K. handlade således inte haft avsikt att orsaka överdrivna civila olyckor, vilket skulle ha krävts för honom att vara ansvarig enligt den relevanta bestämmelsen i koden om brott mot internationell rätt.

Åklagaren hade ansett att ansvar enligt strafflagen också var uteslutet eftersom lagenligheten av luftangreppet enligt internationell rätt tjänade som ett urskuldande försvar (exculpatory defence).

Överste K. hade trott att de beväpnade talibankämparna som hade kapat de två bränsletankarna var medlemmar i en organiserad väpnad grupp som var part i den väpnade konflikten och därmed var legitima militära mål.

Domstolen noterade att de tyska civila åklagarmyndigheterna inte hade haft rättsliga befogenheter att vidta utredningsåtgärder i Afghanistan under ISAF:s 'Status of Forces'-avtal....
Domstolen förklarar enhälligt att den del av ansökan som avser bristen på oberoende av utredningen i Tyskland inte kan tas upp till prövning.  Förklarar med majoritet att resten av ansökan kan tas upp till prövning."


Domarna i Strasbourg säger att de bara tagit ställning till om de undersökningar som inleddes i Tyskland var "tillräckliga". I själva verket andas många av domstolens formuleringar att den redan har en uppfattning i ansvarsfrågan om den alls kommer upp till prövning. Domstolens majoritet har bara sagt att den "kan" prövas.

Resultatet kommer i så fall förmodligen att bli att Bundeswehr frikänns. Därmed skulle överste Klein frikännas på nytt och den federala regeringens vägran att kompensera släktingar till offren utöver en engångsbetalning legitimeras.

En närmare granskning av händelsen visar helt klart att USA/Tyskland var väl medvetet om att det fanns en stort antal människor på pålats och att "antagandet" om att inga civila fanns på plats är en ren efterhandskonstruktion. Dessutom står uppfattningen att ISAF:s styrkor hade fritt att döda alla talibaner de kom åt i strid mot folkrätten.

Anmärkningsvärt är att Sveriges regering enligt domslutet agerat för att frita Tyskland från ansvar för det inträffade. I en skrivelse till domstolen har den, liksom de danska och amerikanska regeringarna i liknande skrivelser, hävdat att det faktum att ISAF formellt var en FN-operation fritar de tyska trupperna från ansvar.

Hittills har Abdul Hanan och andra drabbade av västerländska krigsförbrytelser i Afghanistan inte haft något att hämta hos den europeiska rättvisan. Europadomstolens fortsatta behandling - och föraningarna kan bara var de mörkaste - avgör om Europa i någon liten mån ska försöka avskilja sig från sitt koloniala förflutna.

Stefan Lindgren

https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&ved=2ahUKEwiFlbO4gf3uAhUC_CoKHTUcDfAQFjAAegQIBBAD&url=https%3A%2F%2Fhudoc.echr.coe.int%2Fapp%2Fconversion%2Fpdf

https://www.freitag.de/autoren/lutz-herden/fast-eine-erloesung


 

 

3 kommentarer:

  1. Det framgår av Europadomstolens beslut stycket 22 att den tyske översten bör ha varit ordentligt informerad om hur det såg ut på platsen: "Omkring 00.15 siktades tankbilarna av spaningsflyget. Videobilder överförda från flygplanet till kommandocentralen visade de två tankbilarna samt flera fordon intill sandbanken och en mängd personer." Detta var endast en knapp timme före luftangreppet. Piloterna i bombflyget föreslog att de skulle göra Efter att ha sagt nej till ett förslag från piloterna att göra en "styrkeuppvisning" genom att flyga på låg höjd över tankbilarna för att skingra folket på marken, gav överste K. order att bomba . . . Folkrättsligt sett var det att betrakta som en krigsförbrytelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget får glömmas hur tyska stridskrafter uppfört sig efter nazitiden. Detta och bombningen av Belgrad (som inom parentes också dödade kinesisk ambassadpersonal).

      Radera
    2. Tyskland hade utmärkt sig tidigare. Såg på TV i Örebro en tysk flyggeneral stolt tala om sitt deltagande i detta; Den 24 mars 1999 inledde Nato angreppet mot det som återstod av Jugoslavien, vilket i praktiken var detsamma som Serbien. Under 78 dygn flygbombades landet av den USA-ledda krigsalliansen. Attackerna dödade minst 1500 människor och många fler drevs på flykt. Den materiella förödelsen var massiv.

      Radera

Underteckna med ditt namn.