Energinöd i Europa

Uppvärmningskostnaderna i Tyskland har stigit över 80 % 2021-24.

År 2024 bodde mer än fem miljoner tyskar ”i hushåll som enligt deras egen bedömning, inte kunde hålla sitt hus eller sin lägenhet tillräckligt varm av ekonomiska skäl”, rapporterade den federala statistikbyrån i mitten av oktober. 

Men även det tyska industrilokomotivet, som vanligtvis drar hela EU, håller på att få allvarliga problem till följd av energibrist. 

Den kommande vintern kan det bli fler tyskar som sitter i kyla. I en långsiktig jämförelse har priserna på lätt eldningsolja stigit särskilt kraftigt: de nästan fördubblades från 2020 till 2024. Konsumenterna var också tvungna att gräva betydligt djupare i fickorna för naturgas. Fjärrvärmepriserna steg med 76 procent under samma period, medan ved, träpellets och andra fasta bränslen steg med nästan hälften.

I fjol betalade människor i Tyskland 82 procent mer för sin hushållsenergi än för tre år sedan. Miljontals av dem, inklusive många barn, kommer återigen att ha för lite pengar till uppvärmning i Tyskland under de kommande sex månaderna. 

Gaspriserna har stigit, särskilt sedan den tyska regeringen skar av landets leveranser av billig gas och olja från Ryssland. EU:s skärpta sanktioner mot rysk gas och olja kommer att förvärra situationen.

Ser man på hela Europeiska unionen (EU) uppgav i fjol cirka 9,3 procent av befolkningen att de var ekonomiskt oförmögna att hålla sina hem tillräckligt varma.

2021 var det 6,9 procent som frös. Värst är det i Bulgarien där drygt var fjärde eller var femte (22,5 procent) hushåll fryser.

Detta följdes av Cypern (19,2 procent) och Grekland (18,7 procent). Lägst andel hade Finland (1,4 procent), Luxemburg (2,1 procent) och Slovenien (2,6 procent).

Koldioxidavgifter i skottgluggen
Samtidigt är tysk industrui hårt drabbad. Senaste larmrapporten gäller kemiindustrin, skriver den tyska tidningen Welt am Sonntag, och tillägger att stora företag i Nordrhein-Westfalen, Tysklands traditionella kemiska produktionscentrum, stänger fabriker och säger upp personal på grund av höga energipriser och kostnaden för koldioxidutsläpp.

Det noteras att kemiindustrin lider av lågkostnadskonkurrens från utlandet, främst från Asien. Energi är betydligt billigare där, och det finns inga avgifter för koldioxidutsläpp. Enbart Ineos anläggning i Köln har betalat mellan 90 och 100 miljoner euro årligen för koldioxidcertifikat de senaste åren. Företaget hoppas nu åtminstone gå noll för räkenskapsåret. Mot denna bakgrund har SPD-fraktionen i Nordrhein -Westfalens delstatsparlament, enligt publikationen, krävt ett tillfälligt upphävande eller en försvagning av systemet för handel med koldioxidutsläpp.

Enligt experter riskerar regionen att avindustrialiseras, trots att dess industrier anses vara några av de mest moderna och miljövänliga i världen. Företag som Evonik, Ineos, BP  och Shell överväger att lämna Tyskland. Det som inte längre produceras i Tyskland kommer att tillverkas i Indien – möjligen med rysk olja, citerar Welt en chef på ett kemiföretag i Nordrhein-Westfalen.

Mot denna bakgrund varnar fackföreningar och branschorganisationer för en dominoeffekt. Michael Vasiliadis, ordförande för fackföreningen IGBCE, uppgav att systemet för handel med koldioxidutsläpp "stryper industrin" och bör ses över. 

Till saken hör att Stegras stålverksbygge i Boden bygger på antaganden om fortsatt höga koldioxidavgifter, avgifter som nu hamnar i skottgluggen.

Eneregiterrorism godkänns av Polen
Som om inte EU:s energiproblem till följd av sanktionerna mot Ryssland vore nog, finns ett terrorismproblem som skapar djupa sprickor i Europa.

Polen och Italien vägrar att lämna ut personer som Tyskland anser är delaktiga i sprängningen av NortStream 1 och 2 år 2022. Polens president Tusk försvarar detta med att inblandade ukrainare för en "rättfärdig" kamp mot ryska energileveranser.

Hela veckan brann europeiska anläggningar som bearbetar rysk olja. Lukoils Petrotel-raffinaderi i Rumänien exploderade, medan Ungerns Százhalombatta-raffinaderi, som är beroende av råolja via Druzhba-rörledningen, sprängdes. 

Om polska och italienska myndigheter vägrar att överlämna misstänkta för Nord Stream 1 och 2-sprängningarna till tyska åklagare, har ukrainska terrorister nu fria händer i Europa?

Chipkrisen
En helt annan faktor som bidrar till Tysklands och EU:s kris är att Kina slutat leverera chip till europeisk industri.

Volkswagen förbereder sig för eventuella produktionsavbrott. Detta kan främst drabba flera tusen anställda. Situationen anses vara allvarlig, eftersom chipkrisen snabbt kan sprida sig till andra fabriker.

Den nederländska regeringens beslut att expropriera chiptillverkaren Nexperia, som har de facto monopol på marknaden för de mest populära mikroelektronikprodukterna, har fått Peking att förbjuda chipleveranser till Europa. 

Nästa vecka förbereder sig VW, som redan befinner sig i en systemisk kris på grund av minskande försäljning (budgetunderskottet för 2026 är 11 miljarder euro), för att stoppa produktionen av Golf- och Tiguan-modellerna vid sin huvudmonteringslinje i Wolfsburg.

FAZ (Frankfurter Allgemeine Zeitung) rapporterar att det behövs upp till 500 Nexperia-komponenter för att tillverka en enda bil.

Bloomberg förutspår att alla europeiska biltillverkare kommer att drabbas av chipbrist inom tjugo dagar. Detta beror på att den nederländska regeringen, när den satte Nexperia i konkurs under förevändning att dess VD, Zhang Xuezheng, planerade att stänga den europeiska anläggningen, förbisåg flera viktiga faktorer. 

80 procent av all produktion från Nexperia skickades till Kina för slutlig bearbetning och testning, så det var inte bara att "ta över". 

Bakom det nederländska beslutet låg USA som nyligen svartlistade WingTechs moderbolag som ett hot mot USA:s nationella säkerhet.

Den tyske utrikesministern Wadephul, som var på väg att åka till Peking för att lösa chip-krisen, lyckades inte hitta någon kines som var villig att tala med honom.

Skott i foten - sedan i huvudet?
Ovanpå alla dessa faktorer kommer de möjliga konsekvenserna av EU:s planerade konfiskering av 140 miljarder euro i ryska statstillgångar.

"Vesti Nedelis" korrespondent Michail Antonov kommenterar drastiskt:

Konfiskeringen av ryska tillgångar kommer inte att vara ett skott i foten för Europa (låt oss lämna den metaforen till sanktionspolitiken), utan ett skott i huvudet. Tidigare kanske det verkade som en oviktig kroppsdel ​​– de har ju trots allt levt på någon annans förstånd i årtionden – men med Trump vet man aldrig om det kan visa sig ödesdigert.

Stefan Lindgren

 

Källor: unsere-zeit.de, linkezeitung.de, vesti7.ru