Har Trump stoppat sju krig?

Bara några dagar efter att president Trump berättat för journalister att han hade stoppat ett krig mellan Azerbajdzjan och Albanien, blandade han åter ihop länderna och påstod att han hade stoppar ett krig mellan Armenien och Kambodja.

Men visst är själva ambitionen att stoppa krig något som inte hörts på länge från Vita huset. En faktakoll ger dock vid handen att de flesta krig Trump påstår sig ha stoppat inte har stoppats av honom eller inte har stoppats alls.
I ett tal vid American Cornerstone Institutes grundares middag gav Trump sig själv äran för att ha ”stoppat kriget” mellan Kambodja och Armenien och varnade för att konflikten ”just hade börjat och kunde ha fått allvarliga konsekvenser”.

I en video från Truth Social som publicerades den 26 juli sa Trump: "Jag har stoppat sex krig...  I genomsnitt ungefär ett krig i månaden."

Han upprepade påståendet veckor senare och sa vid ett möte i Vita huset med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 18 augusti: "Jag har stoppat sex krig. ... Och det här tror jag att vi kommer att lösa också", med hänvisning till kriget mellan Ukraina och Ryssland, som fortfarande pågår.

Nästa dag, i en intervju på Fox & Friends, lade presidenten till sin siffra och sa: "Jag har löst sju krig. Vi avslutade sju krig."

Armenien och Azerbajdzjan
Som bekant har Armenien utkämpat flera omgångar av fientligheter med grannlandet Azerbajdzjan om utbrytarregionen Nagorno-Karabach, senast 2020. Kambodja är däremot inte inblandad i den konflikten, även om man nyligen var nära krig med sin egen granne Thailand.

Trots att han blandade ihop namnet på en av de stridande, erinrade Trump sig det historiska toppmötet mellan Azerbajdzjans president Ilham Alijev och Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan i Vita huset den 8 augusti. Då var dock kriget mellan de båda länderna avslutat för länge sedan, helt utan USA:s inblandning.

Den gemensamma förklaring som Armenien och Azerbajdzjans ledare antog i Vita huset är inte ett slutgiltigt fredsavtal, förklarade två tidigare amerikanska ambassadörer i Azerbajdzjan i en artikel för Atlantic Council. Snarare är det början på ett arbete som kan leda till en ferdsplan.

Trump har tagit på sig äran för att ha löst konflikter mellan Indien och Pakistan, Israel och Iran, Egypten och Etiopien, Thailand och Kambodja, Serbien och Kosovo, Rwanda och Demokratiska republiken Kongo, samt Armenien och Azerbajdzjan. 

En talesperson från Vita huset skriver:

”President Trump hänvisade till de sju konflikter som han har lyft fram många gånger – inklusive flera krig som varade i över 30 år innan presidenten ingrep och stoppade dödandet... Han hänvisade också till konflikter som skulle ha brutit ut om han inte hade ingripit för att upprätthålla freden....”

Indien och Pakistan
En terroristattack som dödade 26 personer i den länge omtvistade gränsregionen Kashmir i april utlöste dagar av intensiva drönar- och missilattacker mellan Indien och Pakistan. De två sidorna kom överens om ett vapenvila den 10 maj.

Den indiska regeringen förnekar att USA spelade någon roll i förhandlingarna om vapenvilan. Utrikesminister Vikram Misri sa: "Samtalen om upphörande av militära åtgärder hölls direkt mellan Indien och Pakistan enligt de befintliga kanaler som etablerats mellan de båda militärerna", rapporterade BBC.

Misri sa att Modi berättat för Trump att under konflikten "hölls inga samtal på någon nivå om handelsavtalet mellan Indien och Amerika eller om medlingen mellan Indien och Pakistan av Amerika", rapporterade BBC också.

Israel och Iran
Israel inledde en serie flyganfall mot Iran den 13 juni för att oskadliggöra dess kärnvapenkapacitet. Militära anläggningar och urananrikningsanläggningar drabbades, militära ledare och forskare dödades. Iran hämnades med ballistiska missilattacker mot israeliska städer.

Förenta staterna gick in i konflikten den 21 juni och släppte bunkersprängande bomber som skadade Irans nukleära anläggningar. Angreppet på Iran stred mot folkrätten liksom den metod president Trunp vald, att bomba nukleära anläggningar, vilket kunnat leda till en stor miljökatastrof och vars följder Iran måste kämpa med i åratal framöver.

Båda parter gick därefter med på ett förslag om vapenvila, men det är skillnad på att framtvinga fred med aggression och att göra det med lagliga medel. I det givna fallet är de flesta experter överens om att kriget troligen kommer att bryta ut på nytt.

Egypten och Etiopien

I ett inlägg på Truth Social den 15 juni sa Trump: "Ett annat fall är Egypten och Etiopien, och deras strid om en massiv damm som påverkar den magnifika Nilen. Det råder fred, åtminstone för tillfället, tack vare mitt ingripande, och det kommer så att förbli!"

Trump syftade på Etiopiens stora damm vid Blå Nilen, en biflod till Nilen, för att möta elbehovet hos den växande befolkningen. Etiopien har meddelat att projektet är slutfört och kommer att invigas i september. Men Egypten, som redan har vattenbrist, ligger nedströms från dammen och ser projektet som ett hot mot sin vattensäkerhet.

Dammen har varit under uppbyggnad i flera år, men de två nationerna har inte nått en överenskommelse om vattenanvändningen. Båda sidor har antytt att de kommer att tillgripa militära åtgärder, men spänningarna kring dammen har aldrig övergått i krig.

Ännu efter 13 års förhandlingar har det inte hörts några rapporter om en överenskommelse mellan Egypten och Etiopien om dammen och ländernas vattenrättigheter.

Thailand och Kambodja
Thailand och Kambodja inledde en fem dagar lång väpnad konflikt den 24 juli längs sin omtvistade gräns efter att fem thailändska soldater skadats av en exploderande landmina. Gränskonflikten orsakade minst 41 dödsfall och fördrev mer än 260 000 människor, rapporterade Associated Press. De två nationerna tillkännagav ett vapenvila den 28 juli efter ett toppmöte i Malaysia. Trump tog på sig äran för att ha avslutat konflikten i ett inlägg på Truth Social den 28 juli.

Denna strid var dock bara den senaste yttringen av en decennielång territoriell tvist mellan de båda länderna, särskilt om ägandet av flera tempel i omtvistade gränsområden. De två länderna var inblandade i "flera dödliga skärmytslingar under 2008 och 2011" samtidigt som de utökade sina säkerhetspositioner i regionen, enligt experter vid Center for Strategic and International Studies.

I det här fallet tycks Trumps telefonsamtal till de båda ländernas ledare verkligen ha spelat en roll, i synnerhet som båda stod under hot om drastiska strafftullar på 36 procent.

Den 28 juli medlade Malaysias premiärminister Anwar Ibrahim ett möte i Malaysia mellan de thailändska och kambodjanska ledarna, vilket ”samorganiserades av Amerikas förenta stater med aktivt deltagande av Folkrepubliken Kina för att främja en fredlig lösning på den pågående situationen”. De malaysiska, thailändska och kambodjanska ledarna släppte ett gemensamt uttalande om avtalet, där Trump hyllades för att ha varit ”i kontakt med ledarna i båda länderna och uppmanat ledarna att hitta en fredlig lösning på situationen”.

Den kambodjanske premiärministern nominerade Trump till Nobels fredspris den 7 augusti och skrev: ”President Trumps extraordinära statsmannaskap – präglad av hans engagemang för att lösa konflikter och förhindra katastrofala krig genom visionär och innovativ diplomati – demonstrerades senast i hans avgörande roll i att förmedla ett omedelbart och ovillkorligt eldupphör mellan Kambodja och Thailand”.

Tullsatserna för Kambodja och Thailand stannade på 19 procent och spänningarna längs den thailändsk-kambodjanska gränsen kvarstår.

Serbien och Kosovo
Trump har flera gånger nyligen hävdat att ett av de krig han stoppade var mellan Serbien och Kosovo. "Jag menar, det skulle bli en katastrof, och jag stoppade det", sa han i en radiointervju den 19 augusti. 

Vita huset har pekat på ett avtal från 2020, främjat av Trump, för att de två länderna skulle normalisera de ekonomiska relationerna.

Men oenigheten mellan Kosovo och Serbien sträcker sig tillbaka till 90-talet då separatister i Kosovo i maskopi attackerade resterna av Jugoslavien. Nato utlöste ett folkrättsvidrigt bombkrig mot f d. Jugoslavien och 2008 utropade Kosovo i  strid med tidigare FN-beslut sin självständighet.

Spänningarna kvarstår i Kosovo och Nato upprätthåller trupper där för beredda att vid behov starta nytt krig.

Rwanda och Kongo
Relationerna mellan Rwanda och Demokratiska republiken Kongo har en lång och blodig historia som går tillbaka till händelserna i Rwanda 1994.

Våldet har ökat sedan den paramilitära rebellgruppen M23 – som FN har identifierat som stödd av  Rwanda, började beslagta kongolesiskt territorium 2022. I januari i år tog M23 kontroll över den kongolesiska staden Goma.

Den 27 juni undertecknade utrikesministrarna från Rwanda och Kongo ett fredsavtal som USA förmedlat och mötte Trump i Vita huset.

Avtalet krävde att båda länderna skulle stödja pågående förhandlingar mellan Kongo och M23 och att de skulle "stödja tillbakadragandet, nedrustningen och integrationen av icke-statliga väpnade grupper".

Men inom några veckor "dödades minst 319 civila av M23-krigare, biträdda av medlemmar av Rwandas försvarsstyrka" i den kongolesiska provinsen Nordkivu, rapporterade FN.

Human Rights Watch rapporterade om samma väpnade kampanj, som de sade ägde rum mellan 10 och 30 juli.

Trumps beskriving "...de har kämpat i 31 år och jag fick det löst"  i en intervju den 19 augusti är direkt missvisande.

Trumps ambition att "stoppa krig" är berömvärd, men hittills har han hans ambitioner inte kunnat realiseras mer än marginellt.

Kriget Ukraina-Ryssland, som USA spelade den dominerande rollen i att utlösa, har han inte kunnat hejda. Tvärtom har han agerat så att Europa fortsätter detta krig med full kraft och USA bara skördar vinster av vapenförsäljning.

Trumps hot om att återta militärbasen Bagram i Afghanistan kan i ett slag sudda ut allt som Trump eventuellt har uppnått som fredsmäklare.

För dem som inte redan betraktar Trumps roll som Israels garant och vapenleverantör som tillräckligt inkriminerande kan ett nytt överfall på fattighuset Afghanistan bli en ögonöppnare.


Källor: factcheck.org m fl.