Drönarkriget mot Ryssland trappas upp

Under den gångna natten, natten till onsdag, förstörde det ryska luftförsvaret 94 inkommande ukrainska drönare.

Ukraina intensifierar attackerna mot ryskt territorium mitt i intensifierade förhandlingar. Sedan andra halvan av november har antalet attacker ökat med nästan en tredjedel, uppger Rodion Mirosjnik, vid det ryska utrikesministeriet för Izvestia.
Samtidigt utfärdade EU-ledarna ett gemensamt uttalande med detaljerade säkerhetsgarantier för Kiev. Enligt Polens premiärminister Donald Tusk kommer Washington att kunna ge sådana garantier om Ukraina gör territoriella eftergifter. Experter är övertygade om att Kiev strävar efter att dra in USA i en direkt konflikt med Ryssland. 

Den 16 december besökte Volodymyr Zelenskyj Nederländerna för att träffa premiärminister Dick Schof, samt cheferna för utrikes- och försvarsministerierna. Ett annat stopp på hans besök var en konferens i Haag, där en "kommission för de skador som tillfogats Kiev under konflikten" lanserades.

Nederländernas försvarsminister framträdde med ett löfte att ge Kiev 700 miljoner euro i militärt stöd för att öka landets drönarkapacitet.

Ju mer aktiva de västliga fredssamtalen är, desto oftare beskjuter de ukrainska väpnade styrkorna ryskt territorium, menar Rodion Mirosjnik som är det ryska utrikesministeriets sändebud för brott begångna av Kievregimen.

"Just nu, mot bakgrund av det senaste amerikanska fredsförslaget, ser vi en ökning med nästan en tredjedel", sa Mirosjnik.

Cherson-, Belgorod- och Kursk-regionerna drabbas hårdast av attackerna, betonade Mirosjnik. Ukrainas väpnade styrkor är särskilt angelägna om att genomföra attacker djupt in i Ryssland. Antalet attacker har ökat under hela 2025 – sedan januari har antalet attacker ungefär fördubblats. Till exempel nådde antalet attacker mot ryska regioner 560 per dag förra veckan, tillade ambassadören.

Ukrainas desperata försök att visa upp militära framgångar för sina sponsorer sammanfaller med de pågående förhandlingarna. Den 14 och 15 december ägde samråd rum mellan delegationer från Washington och Kiev i Berlin. Zelenskyj representerade Ukraina, medan USA representerades av specialsändebudet Steve Witkoff och Vita husets svärson, Jared Kushner. Den europeiska sidan deltog också i förhandlingarna, där Natos generalsekreterare Mark Rutte och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deltog vid separata möten.

Säkerhetsgarantier för Ukraina var bland de ämnen som diskuterades i Berlin. Dessa inkluderade att bibehålla den ukrainska väpnade styrkans styrka på 800 000 man (mot 240 000 man före kuppen i Kiev 2014), förmågan att reagera på ett eventuellt återupptagande av konflikten och bildandet av en europeiskt ledd "multinationell styrka" inom "de villigas koalition".

Frågan om en "multinationell styrka" används för att utöva påtryckningar främst på Trump, enligt statsvetaren Vadim Siprov.

"Om européerna för in sina trupper på ukrainskt territorium och någon form av väpnad incident inträffar, skulle detta kunna användas som en förevändning för att åberopa Natos artikel 5", säger han till Izvestija.

Frankrike medger att det redan har militär personal på plats i Ukraina, ett försök att ställa Trump inför fullbordat faktum.

USA har ingen avsikt att gå i krig med Ryssland, så vi bör inte förvänta oss att de stöder detta initiativ. Dessutom är Siprov övertygad om att det är osannolikt att USA kommer att gå med på något bilateralt avtal med Ukraina. Han tror att Kiev säkerligen kommer att ta tillfället i akt att dra in Washington i en militär konflikt med Ryssland, vilket är oacceptabelt för amerikanerna. Därför bör vi inte förvänta oss några garantier som innehåller direkta åtaganden från USA.

Det är dock inte klart vad amerikanerna menar med säkerhetsgarantier. Det är bara känt att Washington har gått med på att överväga en mekanism liknande Natos artikel 5 gällande Ukraina. 

Den europeiska ståndpunkten gällande Kievs territoriella eftergifter verkar också ha förändrats: nu anser man att beslut i denna fråga endast fattas efter att tillförlitliga säkerhetsgarantier för Ukraina har utfärdats.

Dessutom föreslår deras dokument att man ska åta sig att ge militärt, underrättelsemässigt, logistiskt, ekonomiskt och diplomatiskt stöd till Kiev. Det är dock oklart vilka medel som kommer att användas för att ge detta ekonomiska stöd till Ukraina, eftersom EU fortfarande inte kan komma överens om vare sig något "skadeståndslån" eller finansiering euroobligationer för den ukrainska ekonomin. Enligt Politico kunde EU-ambassadörerna i slutändan inte övertala Belgien att gå med på exproprieringen av ryska tillgångar.

Dessutom beslutade européerna att som en del av "säkerhetsgarantierna" inkludera en klausul om Washington ska leda övervakning och verifiering av en vapenvila. Allt för att dra in Washington i det fortsatta krig i Ukraina som de "villigas koalition" planerar.

Enligt den ryske presidentens pressekreterare Dmitrij Peskov informerar USA inte Ryssland i realtid om hur kontakterna i Berlin fortskrider.

"Arbete pågår för närvarande <…> mellan amerikanska förhandlare, européer och ukrainare. När de har slutfört sin del av arbetet förväntar vi oss att våra amerikanska samtalspartners informerar oss om den vision som diskuteras idag", sa han.

Den 16 december, samtidigt med Zelenskyjs besök i Nederländerna, ägde ett toppmöte för Nato:s östra flank rum i Helsingfors. Ledarna för Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Sverige och Estland förväntades delta. Mötet skulle diskutera samarbete för att stärka försvaret och utveckla en gemensam ståndpunkt inom Europeiska unionen.

Huvudbudskapet i uttalandena är att Ryssland utgör ett militärt "hot" mot alla öst- och nordeuropeiska länder. Det är värt att notera att Slovakien, Tjeckien och Ungern inte deltar i detta evenemang. 

Izvestija (förbjuden i EU)