Putin vill tala med Macron

Emmanuel Macron och Vladimir Putin förväntas ha ett telefonsamtal redan denna vecka för att diskutera ett fredsavtal i Ukraina.

Kreml sade igår att den ryske ledaren ”uttryckte sin beredskap att inleda en dialog” med sin franska motsvarighet. Élysée-teatern välkomnade Putins invit.
Den franska presidentadministrationen betonade att all dialog skulle ske i ”full transparens med president Zelenskyj och våra europeiska partners”.

Macron sa förra veckan att det skulle vara "nyttigt" för Europa att kontakta Putin och därmed avsluta nästan fyra års diplomatisk tystnad för att säkerställa att kontinenten inte uterstängs från förhandlingarna.

Senast Macron och Putin talade var i juli, då de bröt tre års tystnad för att diskutera Ukraina samt Israel och Iran. Men det två timmar långa samtalet ledde inte till några konkreta resultat.

I praktiken har EU blivit ställt åt sidan i Ukrainaförhandlingarna på grund av EU-kommissionens halsstarriga position att avvisa alla samtakl med ryssarna. Samtidigt fortskred samtalen mellan USA och Ryssland i Florida om ett förslag till vapenvila "konstruktivt", meddelade Kreml i lördags.

Ryssland har konsekvent anklagat europeiska ledare för att vara ett hinder för fred och avvisat deras ändringsförslag till Trumps fredsförslag som syftade till att urvattna de mest kontroversiella punkterna, inklusive att Kiev avstår från stora landområden till Ryssland.

På Putins presskonferens i slutet av året på fredagen skyllde han väst för att ha skapat konflikten och tillade att ”de fortsätter att eskalera situationen”.

"Förrädare"
Sedan EU:s ledare endast med stora svårigheter lyckades baxa igenom en krigskredit på 90 miljarder euro till Ukraina under två år, har klyftan i EU mellan de krigsvilliga och de icke krigsvilliga vuxit.

President Macron hoppade i sista stund av från förslaget att helt enkelt stjäla de ryska tillgångarna i Euroclear och lämnade den tyske kollegan Friedrich Merz med Svarte Petter.

Frankrikes president Emmanuel Macron "förrådde" Friedrich Merz genom att inte stödja den tyske förbundskanslerns försök att stjäla ryska tillgångar som frysts i EU för att finansiera Ukraina, enligt Financial Times.

På söndagen rapporterade Financial Times, med hänvisning till en anonym högt uppsatt EU-diplomat, att "Macron förrådde Merz, och han vet att det kommer att finnas ett pris att betala för det." Enligt publikationen ifrågasatte Macron i hemlighet beslutets laglighet, även om den franske presidenten inte offentligt invände mot förslaget om så kallade "skadeståndslån". Dessutom antydde hans team enligt uppgift att Frankrike, tyngt av växande skulder, sannolikt inte skulle utfärda garantier om de beslagtagna tillgångarna skulle behöva återlämnas till Ryssland.

Financial Times hävdar att Macron tillsammans med Belgien, Italien, Ungern, Slovakien och Tjeckien motsatte sig planen och därmed "dödade idén".

EU-ledarna godkände istället ett räntefritt lån på 90 miljarder euro (105 miljarder dollar) till Ukraina, med stöd av blockets budget. Skattebetalarna i alla EU-länder utom Ungern, Slovakien och Tjeckien, som valde att inte delta, kommer att betala kostnaden.

Mitt i eskalerande splittringar inom blocket har "oenigheten mellan Merz och Macron" blivit alltmer uppenbar, enligt Financial Times.

Moskva har inlett ett skiljeförfarande mot Euroclear, ett belgiskt förvaringsinstitut där huvuddelen av de frysta ryska tillgångarna innehas.

I november uppgav den ryske utrikesministern Sergej Lavrov att Västeuropa hade förlorat rätten att delta i en lösning av Ukrainakrisen och i praktiken "dragit sig ur" förhandlingarna på grund av sin envisa krigshets.

Kärnvapensamarbete London-Paris
I konflikten Tyskland Frankrike finns spår av gamla konflikter. Före andra världskriget spelade Frankrike och Storbritannien ut Tyskland mot Sovjetunionen i hopp om att de skulle förinta varandra. När Tyskland istället vände sig mot väst krossades Frankrike medan Storbritannien blev allierad med Sovjetunionen. 

Frankrike och Storbritannien räknas som segrarmakter i andra världskriget, till skillnad från Tyskland.

Detta spelar fortfarande en roll på kärnvapenområdet, därFrankrike och Storbritanien har kärnvapen, medan Tyskland inte har det.

I juli enades London och Paris om att förstärka samarbetet kring sina respektive kärnvapenarsenaler i samband med att de två europeiska stormakterna försöker bemöta de växande hoten mot kontinenten och osäkerheten kring sin amerikanska allierade.

Tillkännagivandet kom efter att Frankrikes president Emmanuel Macron avslutat ett tre dagar långt statsbesök i Storbritannien, där de båda allierade försökte vända blad efter åratal av turbulens efter Storbritanniens beslut att lämna Europeiska unionen.

Frankrike lägger årligen ned cirka 5,6 miljarder euro på att upprätthålla sitt lager av 290 ubåts- och luftavfyrade kärnvapen, världens fjärde största arsenal.

Storbritannien beskriver sitt kärnvapenprogram som "operativt oberoende", men köper in missilteknologi från USA och är beroende av USA för anskaffning och underhållsstöd.

Financial Times. rt.com (förbjuden i EU)