Satsar Kina på Nordostpassagen?

Ett kinesiskt containerfartyg banar väg i Arktis. Utmaningarna är enorma.

Kan det ryssarna kallar "norra havsrutten" och i svenska historieböcker benämns Nordostpassagen bli en ny stor transportväg mellan Stilla havet och Atlanten?

Svårigheterna är enorma - på sina ställen är havsleden bara 10-12 meter djup och drivande is kan stoppa även större fartyg.

Men trafiken tilltar och Kina tycks satsa försiktigt på denna väg.

Svensken Adolf Erik Nordenskiöld blev på 1870-talet med sin Vegaexpedition längs den sibiriska kusten den första kände upptäcktsresanden som färdades genom hela Nordostpassagen. 

På sovjettiden gjordes mycket för att utforska farleden och atomdrivna isbrytare skapade förutsättningar för att använda rutten som kommersiell tranpsortled. Under Putins år vid makten har det totala årliga tonnage som fraktas på norra havsrutten sexdubblats och utgör nu ca 2,1 miljoner ton gods om året.

Det ska dock jämföras med Suez, där det normalt passerar mer än 700 gånger så mycket gods på ett år.

Den röda linjen visar "Sevmorput", rysk förkortning för norra havsrutten,
som är densamma som Nordenskiölds Nordostpassagen.
Sevmorput kortar transportvägen mellan Kina och Europa med 30-40 procent.

Norra havsrutten  hotas inte av pirater och är betydligt kortare. Men nackdelarna är också enorma. Hastigheten är i bästa fall 8 knop medan containerfartyg på södra havrutten (Singapore- Suez) seglar med ca 20 knop.

Nu kommer de första tecknen på att kineserna är beredda att pröva den norra rutten. Går det att få ekonomi på en rutt som präglas av extrema vädeförhållanden och där isbrytartjänster är ofrånkomliga? I Ryssland finns debattörer som betvivlar att Norra havsrutten har en framtid och menar att de gigantiska investeringarna skulle betala sig bättre om man satsade mer på järnväg och t.ex. flodtrafik på Irtysj som ju rinner upp i Kina.

Nu har Kinas s k Silk Road Maritime-plattformen startat en specialiserad meteorologisk navigationstjänst för fartyg på arktiska rutter i kinesiska Xiamen.

Tjänsten lanserades officiellt den 8 september vid det åttonde internationella forumet Silk Road Maritime. Det utvecklades av China Meteorological Office och Silk Road Maritime Alliance.

Systemet använder data från kinesiska meteorologiska satelliter, prognoser och artificiell intelligens för att övervaka havsis och polarcykloner. Det utfärdar dagliga prognoser om issituationen för de kommande 15 dagarna.

Hong Kong-rederiet Sea Legend Line Limited och Fujian Silk Road Maritime Operation Co. undertecknad vid forumet ett avtal om användningen av meteorologisk navigationstjänst på arktiska rutter. 

Redan i år kommer det att användas av alla sju Sea Legend-fartyg som är involverade på arktiska linjer.

Transporttiden mellan Kina och Europa är cirka 20 dagar.

Silk Road Maritime är ett internationellt integrerat logistikvarumärke och plattform som grundades i Fujian-provinsen 2018 som en del av Kinas Belt and Road Initiative.
 

Källa: PortNews