Schweiziska väljare avvisade på söndagen initiativet ”Säkra Schewiz neutralitet", som skulle ha hindrat Bern från att införa sanktioner mot stater om det inte bemyndigats av FN. Det skulle också ha begränsat samarbetet med militära allianser om inte Schweiz stod inför en direkt eller överhängande attack.
Laginitiativet lanserades av det schweiziska folkpartiet (SVP) och suveränitetsrörelsen Pro Schweiz. Dess anhängare hävdade att Bern hade flyttat "farligt nära" EU och Nato, särskilt sedan upptrappningen av Ukrainakonflikten, vilket undergrävde Schweiz självständighet och trovärdighet som medlare.
Schweiz har i stor utsträckning anpassat sig till EU:s sanktioner mot Ryssland sedan februari 2022.
Den schweiziska regeringen hävdar dock att antagandet av sanktioner inte strider mot landets neutralitet. Inför folkomröstningen hävdade förbundsrådet att den befintliga politiken ger Bern flexibilitet att reagera på den internationella utvecklingen samtidigt som man skyddar dess säkerhet och oberoende.
Enligt den preliminära officiella slutliga sammanställningen röstade 70,15 procent emot initiativet, medan 29,85 procent stödde det. Förslaget förkastades i varje kanton.
Schweiz neutralitet har varit inskriven i dess federala konstitution sedan 1848. Landet är inte medlem i Nato men har samarbetat med det USA-ledda militärblocket i årtionden och banden har stärkts under de senaste åren.
Schweiz har visat att det är "inte en neutral stat längre" konstaterar Rysslands ständiga representant för internationella organisationer i Wien Michail Uljanov.
I ett inlägg på X efter omröstningen sade Uljanov att resultatet "helt enkelt bevisat att Schweiz inte är tillräckligt starkt för att vara riktigt neutralt och att neutralitet är önsketänkande men inte en princip i detta land".
Ett egoistiskt skäl för Schweiz att följa övriga västvärldens sanktioner kan vara att landet sitter på stora ryska tillgångar, som annars skulle behöva betals tillbaka.
Från och med juli rapporterade Bern frysning 8,5 miljarder schweiziska franc ($ 10,3 miljarder) i tillgångar som ägs av ryska företag och individer och ytterligare 6,8 miljarder franc ($ 8,2 miljarder) i medel som ägs av den ryska centralbanken. Som det heter: Follow the Money! Följ pengarna.
Stefan Lindgren
LÄS MER: Varför motsätter sig den schweiziska regeringen strängare neutralitetsregler?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.