31 juli 2020

USA:s demokratiska parti försvarade slaveriet

Ku Klux klan demonstrerar i Washington 1926. KKK betraktades i början som den väpnade grenen av
det demokratiska partiet i de konfedererade staterna.
I Europa ses inbördeskriget i USA 1861-65 som förknippat med avskaffandet av slaveri. Men många har påpekat att detta historiskt är felaktigt.
 

Det som utlöste kriget var frågan om den federala regeringen skulle kunna införa skatter på delstaterna.
Frågan diskuteras av Knut Lindtner på den norska sajten derimot.no, bl.a. med stöd av vad  Paul Craig Roberts skrivit i frågan:

När dagens demokrater uttrycker omsorg för landets förtryckta och exempelvis de krav som kommit upp i sammanhanget om att avlägsna statyer är det en ihålig retrik. Partiet har ingen odelat stolt historia att hänvisa till, men utnyttjar nu och förstärker motsättningarna i befolkningen för att vinna valet i höst.

Ibland kan det vara bra att hänvisa till historien för att se hur attityder och politik ofta förändras till det motsatta över tiden. Endast de historielösa tror att ingenting förändras och allt har alltid varit som det är idag.

Oavsett om vi gillar det eller inte, var det Sovjetunionen som gjorde det avgörande bidraget till segern under andra världskriget i Europa.

I exempelvis Norge anser majoriteten idag att det var USA som besegrade Tyskland under andra världskriget och att Förenta staternas och Storbritanniens landstigning i Normandie var vändpunkten i kriget. De har inte hört talas om de stora striderna kring Moskva, Stalingrad och Kursk som redan tidigare vänt krigets utveckling.

På samma sätt tror nästan alla idag att det var "gutta på skauen" (1) som avgjorde kriget  i Norge. Kommunisternas motståndskamp känner ingen till, men den var mycket mer betydelsefull än Hjemmefrontens (som var passiv).

Men det är så det är. De som har makten vrider historien så att det som förmedlas efteråt passar in i deras nuvarande politiska agenda. Den nyktra förståelsen av vad som händer nu kommer först när vi får det på historiskt och politiskt avstånd.

För att se vad som gömmer sig bakom maskerna måste de tas av.
 
Många tror att det demokratiska partiet i USA alltid har varit emot slaveri, rasism, förtryck av kvinnor osv. Omvänt tror många att Trumps parti, republikanerna, har varit på motsatt sida i sådana konflikter.

Poängen är att båda partierna är flyglar av det styrande maktpartiet, makten som alltid har styrt USA, kapitalets makt. För att hålla befolkningen delad har denna makt ibland tagit på sig en liberal (och liberalistisk) mask, som vi ser demokraterna nu gör.

Men det som är gömt bakom denna mask är inte vackert. Det är därför det kan vara till hjälp att påminna om detta som en republikan, Louie Gohment, nu gör. Det gör inte republikansk politik under Trump bättre. Men det undergräver demokraternas ledare och visar deras "hyckleri".

Så långt
Lindtner. Till sin text fogar han följande ur Voltaire.net:

Slaveriet och det demokratiska partiet i USA.

Det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi (Kalifornien) har begärt att flera statyer i kongressalen ska avlägsnas. Hon motiverar detta med att dessa män helt frivilligt deltog i de konfedererade styrkorna under det amerikanska inbördeskriget.

Nancy Patricia D’Alesandro Pelosi är en amerikansk politiker för Demokratiska partiet. Hon har varit ledamot av representanthuset sedan 1987.

Pelosi jämför de konfedererade (som ursprungligen gick mot de skatter som fastställts av den federala regeringen) med slaveri. Detta är enligt en felaktig tolkning av inbördeskriget, som än idag är förhärskande.

Bland dessa statyer finns fyra tidigare talmän för representanthuset (Robert M.T. Hunter, Howell Cobb, James L. Orr och Charles F. Crisp), liksom framstående medlemmar av Demokratiska partiet, Pelosis eget parti .

Republikanen Louie Gohment var snabb att ta upp frågan. Han tog till och med kontroversen ett steg längre. Han kom med ett förslag om att förbjuda Demokratiska partiet på grund av dess historia när det gäller slaveri.

I demokratiska partiets program 1840, 1844, 1848, 1852 och 1856, hette det att avskaffandet av slaveri skulle göra befolkningen mindre lycklig och äventyra både unionens stabilitet och unionens fortsättning.

I 1856 års program anges att stater som är medlemmar i unionen är fria att utöva slaveri och kan inkludera detta i sina konstitutioner.
1860 års program beskriver partiets inställning till stater som förespråkar frisläppande av slavar men vägrar att gripa förrymda slavar. Dessa stater påstås vara subversiva och revolutionära.

Den 14: e konstitutionella ändringen som gav de befriade slavarna fullt medborgarskap godkändes 1868 med godkännande av 94 procent av republikanernas kongressledamöter mot 0 procent av det demokratiska partiets ledamöter.

Det 15:e konstitutionella tillägget som gav de befriade slavarna rösträtt godkändes 1870 av 100 procent av den republikanska partikongressen, mot 0 procent av det demokratiska partiet.

1902 beslutade det demokratiska partiet i Virginia att ta bort rösträtten för mer än 90 procent av afroamerikanerna.

President Woodrow Wilson (demokrat) införde rasistisk segregering av federala regeringsanställda och började kräva fotografier
tillsammans med jobbansökningar.


Demokratiska partikongressen 1924, som hölls i Madison Square Garden i New York, kallades "Klanbaket" på grund av Ku Klux Klans inflytande inom partiet.


1964 drog den demokratiska kongressen ut på en debatt i 75 dagar eftersom de ville blockera den passage i lagen om medborgerliga rättigheter som skulle avskaffa rasdiskriminering.


https://www.voltairenet.org/article210593.html
(1) Gutta på skauen är en term som från 1944 användes om unga män som drog till skogs för att undvika de tyrks myndigheternas order att registrera sig för arbete. Under dagarna kring befrielsen och efter kriget har "gutta på skauen" använts som en populär synonym för Milorg och den norska motståndsrörelsen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.