Vem tjänar på att Hormuz är stängt?

Igår besköt USA ett Panamaägt containerfartyg i Omanviken när det försökte ta sig förbi USA:s blockad av iranska hamnar, rapporterade Wall Street Journal. Det civila fartyget besköts med Hellfire-missiler.

Händelsen belyser USA:s vacklande hållning - ena dagen fred, andra krig -  som delvis beror på att tunga intressenter i västvärlden faktiskt tjänar på att hålla Hormuz stängt och konsumenter i USA och Europa i ett strupgrepp.

"En helikopter avfyrade skott mot fartygets roder efter att besättningen ignorerat varningar från amerikansk militärpersonal som upprätthöll den marina blockaden av iranska hamnar", skriver WSJ.

Fartyget som skadades var Panamaregistrerade Vela Nova.

USA:s president Donald Trump sa tidigare att han hade avbrutit attackerna mot Iran mot bakgrund av det framväxande fredsavtalet, som inkluderar öppnandet av Hormuzsundet och avtal om Irans kärnteknikprogram.

Det iranska utrikesministeriet rapporterade att Iran och Oman hade kommit överens om de geografiska detaljerna för rutten för fartygens passage.

Att USA omväxlande talar om fredsförhandlingar och tillgriper militärt våld kan delvis förklaras av att tunga oljeintressenter tjänar enorma pengar på blockaden. 

Företag som ExxonMobil, Chevron, Shell och BP har gjort miljarder i vinster medan kriget drar ut på tiden utan slut i sikte.

ExxonMobil: USA:s största oljebolag rapporterade en vinst på 14,5 miljarder dollar för andra kvartalet, med ett justerat resultat på 14,7 miljarder dollar, och nådde därmed sin högsta kvartalsvinst på fyra år.

Chevron: USA:s näst största företag rapporterade en vinst på 12 miljarder dollar för andra kvartalet, den högsta kvartalsvinsten på sex år, vilket överträffade analytikernas förväntningar. Chevrons resultat är det starkaste edan början av 2010-talet.

Shell: Den brittisk-nederländska gruppen, som är Europas största oljebolag, mer än fördubblade sin vinst för andra kvartalet och rapporterade nästan 10 miljarder dollar i vinst och överträffade analytikernas förväntningar, drivet av stigande olje- och gaspriser och en motståndskraftig försäljning flytande naturgas (LNG) trots störningar i viss produktion i Mellanöstern.

TotalEnergies: Den franska oljejättens vinst ökade med 67 procent under andra kvartalet, det bästa kvartalet på nästan tre år, med stöd av högre oljepriser och starka vinstmarginaler för raffinering av kemikalier, vilket motverkade svagare LNG-resultat.

BP: Ännu ett brittiskt oljebolag rapporterade en vinst på 5,73 miljarder dollar för andra kvartalet, mer än dubbelt så mycket som de 2,35 miljarder dollar som företaget tjänade ett år tidigare och över analytikernas prognoser.

Saudi Aramco: Saudi Aramco, världens största statligt ägda oljeproducent, rapporterade också kraftigt högre kvartalsvinster – en ökning med 44 procent jämfört med föregående år till 32,69 miljarder dollar. Saudiarabiens öst-västliga rörledning har bidragit till att minska kungarikets beroende av Hormuzsundet för export.

Muyu Xu, en senior råoljeanalytiker på Kpler, berättade för Al Jazeera att det genomsnittliga globala referenspriset för råolja som handlas på Intercontinental Exchange låg på 96,68 dollar per fat under andra halvåret 2026, vilket är betydligt högre än 78,38 dollar per fat under första kvartalet och 66,71 dollar per fat under andra kvartalet 2025.

"Detta innebar att oljeproducenter, särskilt de vars export inte påverkades av flaskhalsen i Hormuz , kunde dra nytta av högre oljepriser och starkare efterfrågan från länder och raffinaderier som söker alternativ till råolja från Mellanöstern", sa hon.

Minst åtta kategorier av S&P 500, Wall Streets referensaktieindex, rapporterar tvåsiffrig vinsttillväxt för andra kvartalet 2026, ledd av energisektorn, som har registrerat en vinsttillväxt på 135,3 procent jämfört med föregående år, den högsta av alla sektorer i indexet med god marginal, enligt data från finansdataföretaget FactSet.

Uppgången återspeglar hur de stigande oljepriserna under Irankriget ledde till vinster för olje- och gasbolag.

Ekonomer säger att medan de genomsnittliga intäkterna i sektorn steg på grund av att råoljepriserna steg, ökade vinsterna mycket snabbare eftersom producenterna gynnades av operativ hävstångseffekt och starkare raffineringsmarginaler.

Vanliga människor betalar för börsyran. Bensinpriserna har i genomsnitt legat över 4 dollar per gallon (3,8 liter) i USA, nästan 40 procent högre jämfört med priserna före kriget, enligt uppgifter från American Automobile Association.

I Storbritannien har bensinpriserna nått en ny rekordnivå på 160,85 brittiska pence (ca 21 SEK) per liter.

I Sverige ligger bensinpriserna ca sex kronor lägre på grund av Tidöregeringens valtaktik och tillfälliga skattesänkningar. Smällen kommer efter valet, oavsett vem som styr.

Den brittiska ekonomin kommer sannolikt att krympa under 2027 om Hormuzsundet inte öppnar igen för sjöfart före mitten av nästa år, varnar prognosmakare på den ekonomiska rådgivningstjänsten EY.

I Sverige talar regeringen och statlig expertis - återigen valtaktik - om att lågkonjunkturen är på väg att brytas, när ett helt annat scenario verkar sannolikt.

Den så kallade Big Oil är fortfarande en av de mäktigaste lobbyintressena i Washington, där företag länge har upprätthållit omfattande verksamhet och politiska nätverk, påpekar Al Jazeera.

Stefan Lindgren

Källor: RIA Novosti 11/8, al jazeera 4/8