30 juli 2019

USA:s hotelser biter inte på talibanerna

Förhandlingar mellan USA och talibanerna i Doha i februari. Foto: New York Times.
Fredsförhandlingarna mellan USA och Taliban om ett slut på det  18-åriga kriget i Afghanistan har pågått i några månader.

Den pakistanske journalisten Iftekhar A. Khan rapporterar från Lahore.

Efter åtta omgångar med samtal i Qatar verkar det amerikanska sändebudet Zalmay Khalilzad som leder USA:s förhandlingsdelegation optimistisk när det gäller möjligheterna att avsluta det längsta krig som supermakten hittills har fört i något land. Supermakten vill att talibanerna ska upphöra med alla  fientligheter innan förhandlingarna kommer till ett meningsfullt avslut. Men talibanerna är inte mottagliga för diktat, skriver Khan..

En färsk FN-rapport ger dem visst stöd genom att visa att det nu är USA-Nato:s våld som skördar flest civila människoliv i Afghanistan, inte talibanernas.


Talibanerna tror att USA inte är i stånd att diktera några villkor när de förlorat kontrollen över mer än hälften av Afghanistan territorium till olika oppositionsgrupper.

I de nyligen genomförda samtalen i Qatar beslutades att statliga institutioner, särskilt utbildningsinstitutioner, inte skulle attackeras. Men kort senare inträffade en explosion utanför Kabuls universitet. Tio personer förlorade livet och 33 skadades. Inte ens den afghanska presidenten Ashraf Ghanis fäste - Kabul - är säkert från terrorattacker.


Det är dock viktigt att påpeka att Taliban utgör en liten minoritet bland pashtunerna, skriver Khan. Pashtun-stammarna som är i majoritet i Afghanistan är orädda krigare. I ett skede under förhandlingarna, när Zalmay Khalilzad hotade med fler USA-trupper i Afghanistan om de inte upphör med fientligheter, avfärdade de det som ett tomt hot.

Samtidigt, påpekar Khan, växet kritiken av Nato:s ändlösa krig bland västerländska skribenter. Redan 18 december 2013 skrev Seumas Milnes i Guardian:

”Brittiska trupper har inte genomfört ett enda av sina uppdrag i Afghanistan. Liksom Irak och Libyen är det en katastrof. Av allt nonsens som strömmar ut ur politikernas mun, är David Camerons påstående att brittiska trupper kommer att återvända från Afghanistan efter 'utfört uppdrag', av en helt egen klass."


Krig i Afghanistan är annorlunda än krig i Irak eller Libyen där befolkningen erbjöd lite motstånd jämfört med vad de allierade trupperna mött i Afghanistan. Pashtunerna har aldrig tolererat utländsk ockupation av sitt territorium.


1963 gick Storbritanniens premiärminister Harold Macmillan så långt att han förklarade en helt egen "Regel nr ett i politiken" - "Invadera aldrig Afghanistan". Britterna hade tre gånger försökt invadera landet.

Christina Lamb skrev i sin bok "Farewell to Kabul: From Afghanistan To a More Dangerous World":


”Under det första anglo-afghanska kriget 1842 frågade en brittisk general en afghansk stamchef, 'Varför skrattar du?'

Stamchefen svarade: 'För att jag kan se hur lätt det var för er att få hit era trupper. Det jag inte förstår är hur ni tänker få dem ut.””

Inte mycket verkar ha förändrats i Afghanistan sedan 1842, slutar Khan.

http://www.informationclearinghouse.info/51997.htm
Författaren har epostadress:  pinecity@gmail.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.