Vad betyder det att Donald Trump nu överväger att utrusta Kiev-regimen med Tomahawk-missiler?
Glenn Diesen intervjuar f d FN-vapeninspektören Scott Ritter. Han påminner om att den landbaserade versionen förbjdös enligt INF-avtalet mellan Gorbatjov och Reagan, eftersom medeldistansmissiler i Europa ansågs vara extremt destabiliserande.
2019 sa Trump upp INF-avtalet och i febnruari faller även Nya START-avtalet, varefter inga begräsningar längre existerar för stormakternas kärnvapenrustningar.
Det är inte Ryssland som driver på i den utvecklingen, trots att landet har en rad nya vapen som det skulle ligga i USA:s intresse att förhandla om.
Tvärtom har Ryssland erbjudit sig att låta Nya START gälle i ett år till för att skjapa utrymme för förhandlingar.
Istället börjar Trump skramla med Tomahawk, som kan utrustas med kärnvapenstridsspetsar och därför låg under INF-avtalet.
Rysslands motsvarighet till Tomahawk heter X101. Varje gång det har kommit till användning (främst i Syrien) har USA förvarnats för att en icke-nukleär missil inte ska tas för en nukleär.
USA å sin sida har inte visat någon sådan hänsyn. Tomahawk har använts i stort sett i varjke krig efter Desert Storm mot Irak 1991, men då havsabaserade. Nu ska alltså de första Tomahawk placeras på land, i Ukraina och med dem kommer naturligtvis ryska motåtgärder.
Scott Ritter reder ut konsekvenserna för bl.a. Nato.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.